| 1. |
|
|
| 2. |
- Vigmo, Sylvi, 1958, et al.
(author)
-
Bihandledare: En begränsad eller en obegränsad roll?
- 2021
-
In: Forskning om högre utbildning, Örebro universitet, 19-20 maj, 2021.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Att vara två handledare kan underlätta och stabilisera den enskilda forskarutbildningen, men också göra processen mer komplex och skapa ett spänningsfält av motstridiga råd och olika förväntningar mellan handledare och doktorand (Morag & Crosta, 2019; Phillips & Pugh, 2005; Watts, 2010). Bihandledarrollen har beskrivits i positiva termer, som bidragande med specifik kompetens i handledningen (Paul, Olson, & Gul, 2014), men uppdraget kännetecknas också av utmaningar och dilemman (Olmos-López & Sunderland, 2017), även i förhållande till det akademiska etablissemanget (Grysell, 2016). För att utröna bihandledarens villkor för handledning, hur rollen definieras och vad som kännetecknar deras erfarenheter genomfördes en enkätstudie som besvarades av 820 bihandledare. Våra resultat visar generellt bihandledning som en positiv upplevelse, men samtidigt det komplexa i uppdraget, samt en stor spännvidd i bihandledarnas syn på sin roll och sitt akademiska uppdrag och skiftande relationer kring doktorandernas forskning.
|
|
| 3. |
- Andersson, Ewa, 1964-, et al.
(author)
-
Nöjd, klar och duktig : Studenter på fem utbildningar om studieframgång
- 2002
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- This thesis addresses the significance of the concept of study success in higher education from the perspective of students at five university programs; Business Administration and Economics, Engineering Physics, Medical Education, Social Work and Teacher Education for Upper Secondary Level. The thesis is based on data from three studies conducted between, spring 1993 and autumn 1996. A questionnaire was distributed to all the students enrolled in autumn 1992 to the five programs, regarding students' paths to the university, how they perceived their university studies, and their plans for the future. Fifty-nine of the students were then selected from the five university programs and interviewed on two different occasions. The first interview, conducted mainly during the autumn term of 1993, focused on the respondent's path to the university studies and on different aspects of their lives as students. For a majority of the students, the second interview was conducted about one year later. This interview focused on how the students perceived study success: what was considered to be a good study result, and the characteristics of successful and unsuccessful students. The students were also asked to describe an occasion when they felt successful and unsuccessful, respectively. The results indicate that there is little congruence between the students' perception of study success and that expressed in many public reforms and policies in Sweden. Furthermore, there are both similarities and differences in students' views across the programs. The students at the five programs seemed to relate study success mainly to aspects of Achievement, Process/Strategy, and Comprehension, while aspects related to Personal Growth or Future/Occupation were rarely mentioned. When comparing students' views in the five university programs, the results indicate that an Achievement oriented view dominated among the students in Business Administration and Economics, and Engineering Physics. The students in Engineering Physics and Social Work were more oriented towards Process or Strategy aspects of study success than the students in the other programs. Personal Growth was emphasised as an important aspect only by the Social Work students. Furthermore, students in Social Work and Medical Education were more oriented towards Comprehension than the others. The students in Medical Education and Teacher Education related study success to Future/Occupation to a higher degree that the others. The views on study success seem mainly to be related to aspects in the learning environment, in particular the way the university studies are organised, the examination and grading system, and the contact with the profession. Different recruitment patterns, and the impact of upper secondary education may also be of importance. Influences from the students' prior experiences and their life outside their studies cannot be excluded. Furthermore, the results indicate gender differences. The women seem to view study success in terms of Comprehension, while the men are more oriented towards Achievement. An additional analysis within the categories indicated that the male students seemed to be more self-confident and self-reliant while the female students expressed a more pessimistic view. Furthermore, while the male students view an unsuccessful student only in relation to the individual in question, the female students' view involved the negative consequences of the student's behaviour for other people.
|
|
| 4. |
- Björklund, Erika, et al.
(author)
-
Förväntade lärandemål : ett arbete från en projektbaserad universitetspedagogisk kurs vid Umeå universitet
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I följande skrift har syftet dels varit att lyfta fram ett arbete som ingått som ett försök till en framtida planerad projektbaserad universitetspedagogisk kurs, dels att sprida de kunskaper och erfarenheter som dokumenterats i och med det projektbaserade universitetspedagogiska arbetet Förväntade lärandemål – Om att ändra en kursplan i enlighet med Bologna. Projektarbetet syftade till att beskriva och problematisera arbetsprocessen med att formulera och skriva om målen för en tidigare universitetspedagogisk kurs till lärandemål, i enlighet med Bolognadeklarationens direktiv. Arbetet baseras på ett uppdrag som författaren, Erika Björklund, fått genom sin hemmainstitution vid Högskolan i Gävle. Författaren till det här presenterade arbetet har förutom att dokumentera sina reflektioner om arbetsprocessen med att formulera om kursmålen även refererat till material – intervjuer och litteratur – som inspirerat henne i sitt arbete. I resultaten framkommer att arbetet på inget sätt är enkelt utan att det innehåller en rad moment som är mer eller mindre problematiska och besvärliga. Inte minst när det gäller de avvägningar som man som kursutvecklare måste göra i förhållande till vad som förväntas av kursdeltagarna enligt tidigare kursplan och vad som faktiskt skett under kursen när man som projektutövaren inte själv deltagit eller medverkat i kursen. Parallellt med det egna projektet utarbetade hennes uppdragsgivare egna lärandemål utifrån ett annat perspektiv än hon själv kommit att arbeta efter. På så sätt får läsaren själv erfara två olika sätt att betrakta och få exempel på olika möjliga lärandemål inom en kurs, beroende på vilket perspektiv kursutvecklaren har med sitt arbete. Arbetet i sin helhet ger en vägbeskrivning eller en karta till hur man kan arbeta med och tänka kring förväntade lärandemål och hur arbetsprocessen för en enskild universitetslärare kan förväntas te sig i och med ett sådant utvecklingsarbete
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Ewins, Kristin, 1973-, et al.
(author)
-
Att leda utbildning i akademin : en nationell kartläggning
- 2024
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Under senare år har ledarskap av utbildning i akademin diskuterats alltmer i Sverige. Flera forskare har lyft meso-nivån av ledarskapet som central för pedagogisk utveckling (Mårtensson & Roxå 2016; Bolander Laksov & Thomson 2017; McGrath, Roxå & Bolander Laksov 2019; Ewins et al. 2020; Fremstad & Ewins 2023). Trots detta saknas kunskap om hur detta ledarskap ser ut i praktiken.Inom regeringens satsning på ett Högskolepedagogiskt lyft 2022–24 fick Högskolepedagogiskt chefsforum (HPCF) i uppdrag att ge en översiktlig nationell bild av hur ledarskap inom utbildning på universitet och högskolor skrivs fram, organiseras och praktiseras. Syftet är att stärka sektorns strategiska pedagogiska ledning av utbildning.Kartläggningen genomförs som ett samarbetsprojekt mellan Örebro, Umeå och Göteborgs universitet. Den utgår från ett omfattande empiriskt material som samlas in i tre delar: enkät till chefer för högskolepedagogiska enheter, intervjuer med akademiska ledare på tolv svenska lärosäten samt en genomgång av styrdokument. Intervjuerna berör uppdrag, ledarskap, relationen mellan ledare, relationen mellan utbildning och forskning, kvalitet och kompetens.Vid tidpunkten för NU2024 kommer vi att ha besökt samtliga tolv lärosäten och kunna presentera våra preliminära resultat inför den slutrapport som ska överlämnas till UHR senare hösten 2024. Det finns ett stort intresse för denna kartläggning inom hela sektorn och vi ser denna konferens som ett ypperligt tillfälle att kommunicera preliminära slutsatser till målgruppen. Vi ser redan i det insamlade materialet otydligheter i hur ledarskap begreppssätts och konsekvenser det har för praktiken.Detta bidrag kan med fördel presenteras i samma panel som bidraget gällande den nationella kursen Att leda utbildning i akademin som HPCF även har i uppdrag att ta fram (se bidrag från Klara Laksov Bolaner).Referenser: Bolander Laksov, K. & Tomson, T. (2017). Becoming an educational leader – exploring leadership in medical education. Journal of Leadership in Education, 20(4): 506–16.Ewins, K., Fremstad, E., Fossland, T. & Sandvoll, R. (2020). Deliberative leadership: moving beyond dialogue. I: T. Dyrdal Solbrekke & C. Sugrue (red.), Leading Higher Education as and for Public Good: Rekindling Education as Praxis. London: Routledge. S. 107–24.Fremstad, E. & Ewins, K. (2023). The critical-constructive potential of academic development: a case study. Studies in Higher Education, 48(7): 1097–110.McGrath, C., Roxå, T. & Bolander Laksov, K. (2019). Change in a culture of collegiality and consensus-seeking: a double-edged sword. Higher Education Research & Development, 38(5): 1001–14.Mårtensson, K. & Roxå, T. (2016). Leadership at a local level – enhancing educational development. Educational Management Administration & Leadership, 44(2), 247–62.
|
|
| 7. |
- Gruffman-Cruse, Ewa, et al.
(author)
-
Rum för lärande - verkstad
- 2006
-
In: Tänk efter, tänk nytt, tänk om. - Umeå : Umeå universitet. - 9172640685 ; , s. 95-100
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Att som universitetslärare/forskare uppmanas till eller för övrigt reflektera över den fysiska miljöns betydelse för undervisning och lärande är inte något vanligt inslag i universitetspedagogiska sammanhang. Som ett led i ett påbörjat utvecklingsprojekt ville vi i en verkstad undersöka och diskutera vilka funktioner det fysiska rummet fyller för lärande och undervisning. Hur medvetet använder vi oss av det fysiska rummet i pedagogiskt syfte? Hur skulle miljön kunna utvecklas för att bättre svara mot olika undervisnings- och lärandesyften? Vid verkstaden presenterade deltagarna genom några idéskisser flera intressanta idéer om hur de skulle vilja utforma det fysiska rummet för undervisning och lärande. Deltagarnas arbete indikerar att den fysiska utbildningsmiljön är betydelsefull och att ett större medvetande om dess betydelse kan i framtiden skapa bättre förutsättningar för undervisning och lärande vid våra universitet.
|
|
| 8. |
- Grysell, Tomas, 1961-, et al.
(author)
-
Att handleda forskarhandledare
- 2008
-
In: Utsikter, insikter, avsikter. - Umeå : Universitetspedagogiskt Centrum, Umeå universitet. - 9789172645363 ; , s. 121-121
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Enligt högskoleförordningen (2001:211) ska alla universitet och högskolor som bedriver forskarutbildning också anordna utbildning för forskarhandledarna. Vid Umeå universitet har sådan utbildning funnits sedan 1997. Utbildningen som ges av Universitetspedagogiskt centrum, Forskarhandledning i praktiken, motsvarar två veckors arbete och omfattar 6 schemalagda arbetsdagar. I kursen ingår också att kursdeltagarna skriver tre problematiserande och reflekterande texter, varav den ena texten bygger på erfarenheter från en auskultation från ett handledningssamtal. Utbildningen är till sitt innehåll och upplägg tämligen unik, såväl nationellt som internationellt, och har allt sedan den först utvecklades fått stå som modell för liknande utbildningar runtom i landet. Vid Umeå universitet har dock kvalitetsarbetet inom forskarutbildningen utvecklats ytterligare inte minst genom det fort- och vidareutbildningsprogram som numera erbjuds för universitetets forskarhandledare genom HandUm. Vi kommer under vår presentation att närmare introducera HandUm - som en modell för att öka kvaliteten inom forskarutbildningen, programmets innehåll, samt vilka pedagogiska frågeställningar, utmaningar och konsekvenser som vi sett och ser i och med ett arbete med att handleda forskarhandledare.
|
|
| 9. |
- Grysell, Tomas, 1961-
(author)
-
Den fysiska lärandemiljön : några universitetslärares idéer om ett rum för lärande
- 2005
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I följande studie har syftet varit att dels utvärdera ett nytt inslag inom den universitetspedagogiska kursen Lärandemiljön – Introduktion som handlar om den fysiska utbildningsmiljön, dels att samla in information som kan användas för det fortsatta arbetet inom det tvärvetenskapliga projektet Rum för lärande. En observationsstudie genomfördes i samband med att 22 kursdeltagare, samtliga universitetslärare, fick fritt skapa sina rum för lärande. Deltagarna fick vidare besvara en enkät som behandlade frågor om den befintliga utbildningsmiljön på Umeå universitet. Studien visar att engagemanget blir stort hos universitetslärarna när de själva får skapa sina rum för lärande och att dessa rum karaktäriseras av flexibla lösningar för att däri kunna genomföra flera olika pedagogiska aktiviteter. Komfort och estetiska lösningar är också mycket framträdande hos kursdeltagarnas idéskisser. Eftersom det nya kursinslaget enligt enkätsvaren fyller en väsentlig funktion för förståelsen av den utbildningsmiljö som lärarna idag är verksam inom bör inslaget kvarstå inom kursen. Resultatet indikerar vidare att den fysiska utbildningsmiljön är mer betydelsefull för universitetslärarna än vad man vanligtvis föreställer sig. Ett större medvetande om miljöns möjligheter och påverkan hos lärarna kan i framtiden skapa bättre förutsättningar för lärande och undervisning inom universitetet.
|
|
| 10. |
- Grysell, Tomas, 1961-, et al.
(author)
-
Gestaltandets utmaningar : forumaktiviteter och lärande
- 2010. - 1
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Stela strukturer och förtryck kan visa sig exempelvis vid handledning, möten, seminarier och konferenser. Olika former av forumspel utvecklar medarbetares och studenters förmåga att uppmärksamma vad som pågår och deras kapacitet att agera i situationen. Deltagarna får i spelet möta verkliga dilemman och ges utrymme att med hjälp av lek och fantasi lösa dem. Denna bok beskriver forumspel som pedagogisk metod i högskolan och som del av kompetensutveckling på olika arbetsplatser, till exempel skolor. Den ger bakgrunden till dramafomen och är en praktisk handbok om hur man går till väga. Här får du kunskapen som behövs för att bedriva forumspel i olika grupper. Författarna förmedlar övertygelsen: detta klarar du att arrangera och bedriva! På en webbplats finns ytterligare inspiration och hjälp till genomförande. Gestaltandets utmaningar är en bok och webbplats för dig som student, högskolelärare, pedagogisk utvecklare, HR-ansvarig eller pedagogiskt verksam - med nyfikenhet på vad dramatisering kan göra för lärandet.
|
|
