| 1. |
- Foderaro, Antonella
(author)
-
Argumentative practices and patterns in debating climate change on Twitter
- 2023
-
In: Aslib Journal of Information Management. - : Emerald Group Publishing Limited. - 2050-3806 .- 2050-3814. ; 75:1, s. 131-148
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Purpose: The purpose of this paper is to investigate practices of argumentation on Twitter discussions about climate change.Design/methodology/approach: Conversational threads were collected from the Twitter API. Fundamental concepts from argumentation theory and linking practices were operationalised through a coding schema for content analysis. Tweets were analysed in the context of the discussions and coded according to their argumentative approach, interaction type and argumentation stage. Linked and embedded sources were analysed in order to find how they were used in arguments, the plausibility and soundness of the message, the consistency and trustworthiness of the linked source and its adequacy with the target audience.Findings: Among the interactions between arguers, this study found five typical practices and several patterns involving the dynamics of the conversations, the strategy of the argumentation and the linking practices. Although the rhetorical approach was prominent, the agreement was rarely achieved. The arguers used a variety of sources to justify or support their positions, often embedding non-textual content. These linking practices, together with the strategy adopted and the topics discussed, suggest the involvement of a multiple audience engaged in discussing ad lib scientific artefacts, topics and outputs.Originality/value: While Twitter has been the focus for many research papers, the conversational threads have been given little attention so far. With the Twitter API making conversations more accessible for research, this paper does not only give insight into multiple audience group argumentation dynamics but also provides a method to study the conversations from an argumentation theory perspective.
|
|
| 2. |
- Foderaro, Antonella, et al.
(author)
-
Facts and arguments checking: investigating the occurrence of scientific arguments on Twitter
- 2022
-
In: Proceedings of the 11th International Conference on Conceptions of Library and Information Science, Oslo Metropolitan University, May 29 - June 1, 2022. - Borås : Högskolan i Borås.
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Introduction. A method for studying use of scientific sources in arguments on Twitter is demonstrated.Method. Data were collected from the Twitter API v. 2.0 using Focalevents, searching for tweets with links to DOIs, and then collecting conversations around these tweets. Analysis. Three conversations on different topics were analysed searching for argumentative behaviour, use of scientific sources, their reliability, consistency and adequacy in relation to the argument and the target audience. Both quantitative and qualitative content analysis based on argumentation theory were applied.Results. The method allowed us to identify scientific publications used argumentatively by a multiple audience in the context of Twitter conversations. The publications were used to build scientific arguments, mainly, but not exclusively, from individual and collegial expert opinion. Scientific findings were often misinterpreted and used improperly to the benefit of the argument.Conclusions. Through the use of argumentation theory to study conversations in a structured way, the paper demonstrates how to approach the usage of scientific publications in arguments. Scientific publications were used to build scientific arguments from different types of expert opinion, for giving proofs for claims and counter-arguments, and inconsistent or biased arguments from individual expert opinion.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Gunnarsson Lorentzen, David, Dr, 1981-
(author)
-
Nätverk : analys, mått och tillämpningar
- 2021. - 1
-
In: Digitala metoder i humaniora och samhällsvetenskap. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144140551 ; , s. 161-186
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- Detta kapitel introducerar nätverksanalys som ett sätt att studera användaraktivitet och relationer i digitala miljöer utifrån exemplet Twitter. Vad betyder de olika strukturerna som kan ses i ett nätverk? Vad betyder det att vissa delar och vissa punkter i ett nätverk är mer framträdande än andra? Och vad betyder de olika nätverksmåtten i relation till vilka punkter som är viktigast för olika syften? Detta är frågor som kapitlet avser att besvara. Därutöver resoneras i kapitlet om vilken kunskap som kan erhållas genom studier av en plattform (som Twitter) utifrån dess egenskaper, begränsningar och möjligheter, samt den urvals- och filtreringsproblematik som uppstår i samband med studier av digitala miljöer.
|
|
| 5. |
- Gunnarsson Lorentzen, David, Dr, 1981-, et al.
(author)
-
Research stories on Twitter
- 2024
-
In: Proceedings of the Huminfra Conference (HiC 2024). ; , s. 115-121
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- This paper aims to study what type of research seems to interest the users of a social network platform and then complement the data with data from an open catalogue for research, exemplifying with Twitter and Open Alex. The basic idea is to get an overview of the stories the platform content tells during three months regarding topics, disciplines, and open access status. The findings suggest that the picture look very different between the approaches to map the topics, especially when looking at the articles most mentioned compared to the ones that are most retweeted. The study mainly highlights the methodological opportunities of combining text analysis and link relationships to explore the content and public interest in academic research.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Pennlert, Julia, et al.
(author)
-
Teleoptical perspectives on digital methods : Scientific claims and consequences
- 2021
-
In: Digital Human Sciences. - Stockholm : Stockholm University Press. - 9789176351475 ; , s. 75-102
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- Computer-assisted tools have introduced new ways to conduct research in the social sciences and the humanities. Digital methods, as an umbrella term for this line of methodology, have presented new vocabularies that affect research communities from different disciplines. The aim of this chapter is to discuss how digital methods can be understood and scrutinized as procedures of collecting, analyzing, visualizing, and interpreting born-digital and digitized material. We aim to problematize how the embracing of digital methods in the research process paves the way for certain knowledge claims. By adopting a teleoptical metaphor in order to scrutinize three case studies, our aim is to discuss the limitations and the possibilities for digital methods as a way of conducting science and research. The contribution addresses how and to what extent digital methods direct the researcher’s gaze toward particular focal points.
|
|
| 8. |
- Tattersall Wallin, Elisa, 1989-, et al.
(author)
-
Bokläsning bland unga vuxna fortsatt stark trend
- 2023
-
In: Ovisshetens tid. - Göteborg : SOM-institutet. ; , s. 269-282
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- Det här kapitlet handlar om bokläsning i Sverige under 2022, och hjälper oss följa hur läsvanor förändras över tid. Vi kan bland annat se att andelen som säger att de läst någon bok under året ligger på den lägsta nivån sedan mätningen började 1995.Framför allt verkar män ha minskat sin läsning av tryckta böcker. Ljudböcker är det enda bokformat som ökat i användning under 2022. Samtidigt ser vi att unga vuxna 16–29 år fortsätter visa stort intresse för läsning efter sin markanta ökning i tryckt bokläsning från föregående år. I den yngsta åldersgruppen har det nu även skett en betydande ökning av ljudboksläsning. När det gäller hur läsare får tag på sina böcker, kan vi bland annat se en ökning av personer som köpte tryckta böcker via fysisk bokhandel, även om siffrorna inte är tillbaka på samma nivå som tiden före pandemin. I kapitlet resonerar vi kring 2022 års statistik och vad förändringar i läsvanor kan bero på.
|
|
| 9. |
- Tattersall Wallin, Elisa, 1989-, et al.
(author)
-
Läsning av tryckta böcker ökar bland unga
- 2022
-
In: Du sköra nya värld. - Göteborg : SOM-institutet, Göteborgs Universitet.
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- I det här kapitlet undersöker vi bokläsning i Sverige under 2021. Vi jämför läsningav de tre olika formaten tryckta böcker, ljudböcker och e-böcker i olika grupper. Vistuderar också högläsning för barn, samt varifrån människor får tag på sina böcker.Den nationella SOM-undersökningen för 2021 visar att läsning av alla tre bokfor-maten har ökat under året, vilket skulle kunna bero på pandemin. Särskilt intressantär att andelen unga vuxna 16–29 år som läst tryckta böcker har ökat tydligt sedan2020. Samtidigt ser högläsning för barn ut att ha minskat något under 2021. Underpandemiåren 2020–2021 har färre personer köpt böcker i fysisk bokhandel, ochandelen som lånat tryckta böcker via bibliotek minskade också under 2021. Inköpvia nätbokhandel har ökat, och något fler har också lånat digitala böcker via bibliotekeller strömmat dem via prenumerationstjänster. I kapitlet resonerar vi kring åretsförändringar och vad de kan bero på.
|
|
| 10. |
- Tattersall Wallin, Elisa, 1989-, et al.
(author)
-
På läsfronten bara litet nytt – bokläsning i Sverige under 2023
- 2024
-
In: Inferno. - Göteborg : SOM-institutet. - 9789189673557
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- Under 2023 läste 82 procent av svenskarna minst någon bok. Det här kapitlet handlar om dem, och hur läsvanor ser ut i olika grupper och med de olika bokformatentryckta böcker, ljudböcker och e-böcker. Vi tittar närmare på männen som har ökat sin läsning något sedan 2022 när det gäller läsning för egen del och för barn. Under de senaste åren har vi kunnat se en stor ökning av läsare i åldrarna 16–29 år, men den verkar nu avta och vi ser en minskning på en till två procentenheter i den här åldersgruppen när det gäller samtliga bokformat. Vi har också undersökt varifrån läsare får sina boktips och noterar att det vanligaste är att familj eller vänner rekommenderar böcker. En stor andel av 16–29-åringarna blir också inspirerade av bokrelaterat innehåll på sociala medier.
|
|
