| 1. |
- Cocociolo, Serera, et al.
(author)
-
Time is not money : randomized experiment with community contribution requirements in cash and labour
-
Other publication (other academic/artistic)abstract
- Development projects that set out to provide local public goods and services almost universally require communities to contribute collectively towards project costs. But despite the ubiquity of such requirements, we know little with certainty about their consequences, including whether consequences differ when communities contribute in cash or labour. Using a randomized experiment, we evaluate how requiring communities to contribute affects the impact of projects that aim to provide safe drinking water wells in rural Bangladesh. Cash contribution requirements strongly reduce take-up and impact relative to a contribution waiver. Labour contribution requirements with similar value if priced at the market wage do not, most likely because most households value their time below the market wage. These results suggest that in poor rural areas, where the monetary value of time is low, projects that require contributions may realize substantial welfare gains by replacing cash contribution requirements with labour contribution requirements. However, imposing any contribution requirement increases coordination and monitoring costs. After accounting for these costs, requiring communities to contribute decreases cost-effectiveness, undermining a central rationale for imposing such requirements.
|
|
| 2. |
- Habib, Md. Ahasan, 1978-
(author)
-
Increasing the impact and sustainability of safe drinking water supply systems in rural Bangladesh : Randomized experiments with interventions in project life cycle
- 2023
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Tillgång till rent dricksvatten är en global utmaning, vilket återspeglas i hållbar utvecklingsmål 6. I Bangladesh är det en brådskande fråga att överbrygga klyftan mellan de som har säkert hanterat dricksvatten och de med förbättrade källor. Denna studie uppskattar orsakssamband mellan ingrepp i projektets livscykel och deras inverkan på hållbar tillgång till rent dricksvatten på landsbygden. En serie randomiserade kontrollförsök (RCT) genomfördes i olika regioner i Bangladesh under 15 år av rörbrunnskonstruktionsprogram för att tillhandahålla arsenikfritt dricksvatten. RCT:erna utvärderade förändringar av beslutsprocesser, bidragskrav och underhållspraxis. Gemenskapens deltagande i beslutsprocesser kan öka effekten och hållbarheten hos program för säkert dricksvatten. Att kräva att samhällen bidrar ekonomiskt eller genom arbetskraft ökar inte nödvändigtvis programmets genomslagskraft, och det kan leda till minskat utnyttjande och minskad kostnadseffektivitet, även om det kan öka hållbarheten. Gemenskapens vattenkällor är mindre effektiva än förväntat på grund av föroreningar som införts under kollektiv användning och problem som rör transport och lagring: de bidrar till att minska exponeringen för arsenik men tar inte upp avföringskontamination effektivt. Desinficering av brunnar med en svag klorlösning minskade fekal kontaminering. Vaktmästares standardrengöringsmetoder följer i allmänhet inte bästa praxis och kan försämra vattenkvaliteten. Utbildning av vaktmästare i bästa praxis visade sig dock vara mycket effektiv för att minska. Escherichia coli-kontamination, vilket avsevärt förbättrar vattenkvaliteten. Trots vissa brister i vaktmästarens återkallande och efterlevnad, belyser dessa resultat den avgörande roll som korrekta rengörings- och underhållsmetoder spelar för att minska exponeringen för fekal kontaminering på landsbygden i Bangladesh, för att säkerställa tillgång till rent dricksvatten. Studien belyser kraften hos RCT:er för att ta itu med komplexa orsaksfrågor relaterade till säker tillgång till dricksvatten. Även om värdefulla insikter har uppnåtts, understryker studien att många obesvarade frågor kvarstår, vilket understryker det pågående behovet av forskning inom detta kritiska område. Sammanfattningsvis ger denna studie viktiga bevis om hur man kan förbättra projektdesign och därmed öka tillgången till säkert dricksvatten på landsbygden i Bangladesh.
|
|
| 3. |
- Habib, Md. Ahasan, 1978-, et al.
(author)
-
Training caretakers to clean community wells is a highly cost-effective way to reduce exposure to coliform bacteria
-
Other publication (pop. science, debate, etc.)abstract
- Progress on improving access to safe drinking water is glacial, and existing strategies for improving access have met with only limited success. We consider an often neglected dimension of water infrastructure provision: cleaning. We randomly assigned caretakers of community wells to participate in a one-off training workshop about how to clean wells. Thirteen to seventeen months later, wells with caretakers assigned to receiving training have negligible rates of contamination with Escherichia coli and almost half the rates of contamination with any coliform bacteria, compared to control wells whose caretakers did not receive training. We estimate that the cost of preventing exposure to coliform bacteria in drinking water is US$0.88 per person and that if scaled up, each US$2034 spent on the intervention could avoid the death of a child. The results suggest that researchers and policy-makers who wish to increase access to safe drinking water should pay more attention to the unglamorous but important topic of cleaning.
|
|
| 4. |
- Tompsett, Anna, et al.
(author)
-
Participation can increase sustainability
-
Other publication (other academic/artistic)abstract
- Growth and development depend on the sustainable provision of infrastructure. However, infrastructure is woefully underprovided in much of the developing world, and in many cases falls rapidly into disrepair. The problem is particularly acute in poor and remote rural areas, where responsibility for maintenance and repair of infrastructure largely lies with communities. A common policy response is to require beneficiaries to participate in the design or financing of infrastructure. Such participation requirements intend to create “buy-in” or a sense of ownership, thereby increasing the likelihood of maintenance and repair, but they also impose additional costs on poor communities. Are these costs justified? We assemble 15 years of data from more than 600 wells constructed in 259 villages in rural Bangladesh and exploit experimental variation in community participation in project implementation to show that participation can increase sustainability.
|
|
