| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Sandin, Per, et al.
(author)
-
Precautionary defaults - A new strategy for chemical risk management
- 2004
-
In: Human and Ecological Risk Assessment. - : Informa UK Limited. - 1080-7039 .- 1549-7860. ; 10, s. 1-18
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- In order to give adequate support to risk managers, new risk assessment methods should be developed that are (1) scientifically sound, (2) simplified, and (3) suited for precautionary risk management. In this Perspective we propose that the notion of a precautionary default can be a useful tool in the development of such methods. A precautionary default is a cautious or pessimistic assumption that is used in the absence of adequate information and that should be replaced when such information is obtained. Furthermore, we point out some promising research areas for the development of such indicators, viz. connections between chemical characteristics such as persistence and effect parameters, monitoring of contaminants in polar regions, monitoring of contaminants in breast milk, application of results from (human) toxicology in ecotoxicology and vice versa, (eco) toxicological test systems that are sensitive to effects on reproduction, and the application of bioinformatic methods to complex data, both in genomic research and in ecotoxicology. We conclude that precautionary decision-making does not require less science, but to the contrary it requires more science and improved communication between scientists and risk managers.
|
|
| 4. |
- Abdelrahman, Islam, 1982-, et al.
(author)
-
Needle Fasciotomy or Collagenase Injection in the Treatment of Dupuytren’s Contracture : A Retrospective Study
- 2020
-
In: Plastic and Reconstructive Surgery - Global Open. - : Lippincott Williams & Wilkins. - 2169-7574. ; 8:1
-
Research review (peer-reviewed)abstract
- Background: Dupuytren’s contracture is common among older people in Sweden. Previous studies comparing the treatment with an injection of collagenase with percutaneous needle fasciotomy found no differences. Methods: We retrospectively compared the degree of improvement in the deficit in extension of the joints in 2 groups of patients who had been treated with collagenase (71 fingers) or needle fasciotomy (109 fingers) before and 1 year after treatment. We compared the improvement of the extension deficit among the metacarpophalangeal (MCP) and proximal interphalangeal joints before and after the intervention; additionally, the level of improvement was classified into 3 levels (mild = 0° to 29°; moderate = 30° to 60°; considerable = 61° and more). Results: The degree of improvement of extension in the MCP joints was 11° greater in the collagenase group (P = 0.001). The number of patients who had an improvement of >60° (considerable) in extension was greater in the collagenase group (P = 0.02). Conclusion: Collagenase was more effective than needle fasciotomy in treating extension deficits of the MCP joints in Dupuytren’s contracture in this retrospective analysis. Further prospective studies are required to confirm the finding.
|
|
| 5. |
- Aghaee, Naghmeh, 1986-
(author)
-
The Usefulness of ICT Support Systems for Thesis Courses : Learners' Perspectives at Bachelor and Master Level
- 2015
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Doing a bachelor’s or master’s degree is a journey that leads to success or attrition (dropout). Previous research show to the significance of considering learners’ perspectives and their need for information and different types of interaction. This can be done through online ICTSS (information and communication technology support systems). The overall aim of this dissertation was to create knowledge about how the use of ICTSS can facilitate different types of interaction and support learners in order to reduce thesis problems and attrition and to enhance the quality of the thesis outcomes. The aim was operationalized by two research questions scrutinizing the interaction problems in the thesis process and investigating how the use of ICTSS can facilitate different types of interaction to reduce such problems and attrition, and to enhance the learning opportunities and quality of the thesis outcomes. To answer the research questions, five main studies were performed by applying different research methods on a case study. The empirical studies were performed at the Department of Computer and Systems Sciences (DSV) at Stockholm University, Sweden. The respondents were different learners (students) with active thesis projects at the bachelor or master level in different programs at DSV between 2012 and 2015. For the first two studies, conceptual and content analysis of the data collected from the case study was performed. For the three other studies, open-ended online questionnaires (survey) and interviews were conducted. On the basis of the findings, three main types of interaction issues were developed which related to the need for more learner-content, peer-to-peer, and learner-supervisor interaction in the thesis process. The hypothesis was that the interaction issues could be reduced by implementing a set of strategic suggestions through the use of an ICTSS including a set of functionalities and resources. The usefulness of these functionalities and resources was evaluated with regard to the learners’ perception and experiences. The findings were categorized to facilitate learner-content, peer-to-peer, and learner-supervisor interaction, as well as management of the contents, supervision, and communication of the supervisory team. From these categories, a conceptual framework was developed in this dissertation to illustrate how the use of the ICTSS supports the thesis process. In conclusion, providing access to a set of structured e-resources and supporting educational communication through different types of interaction with peers and the supervisory team, enables learners’ self-managed learning and facilitates similar learning opportunities for learners in thesis courses.
|
|
| 6. |
- Ahlberg, Erik, et al.
(author)
-
"Vi klimatforskare stödjer Greta och skolungdomarna"
- 2019
-
In: Dagens nyheter (DN debatt). - 1101-2447.
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- DN DEBATT 15/3. Sedan industrialiseringens början har vi använt omkring fyra femtedelar av den mängd fossilt kol som får förbrännas för att vi ska klara Parisavtalet. Vi har bara en femtedel kvar och det är bråttom att kraftigt reducera utsläppen. Det har Greta Thunberg och de strejkande ungdomarna förstått. Därför stödjer vi deras krav, skriver 270 klimatforskare.
|
|
| 7. |
- Ahlström, Gerd, et al.
(author)
-
Collaboration and guidelines for the coordination of health care for frail older persons with intellectual disability : A national survey of nurses working in municipal care
- 2021
-
In: Nursing Open. - : Wiley. - 2054-1058. ; 8:3, s. 1369-1379
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Aims: To describe and compare perceptions of collaboration between care providers on the part of three groups of Registered Nurses working in municipal care and having particular responsibility concerning the care of frail older people with intellectual disability (ID); and, furthermore, to investigate the presence of and compliance with guidelines for the coordination of care. Design: National survey study with cross-sectional design. Methods: Nurses (N = 110) with key positions concerning people with ID answered a national questionnaire about collaboration, guidelines and coordinated individual plans. Descriptive and comparative statistical analyses were applied. Results: The meetings on cooperation and coordination of interventions were attended most frequently by nurses, and least frequently by social workers. The nurses were overall satisfied with the collaboration but perceived shortcomings in the case of inpatient and outpatient psychiatric care. Only in about half of the meetings for making care plans participated the people with intellectual disability and next of kin.
|
|
| 8. |
- Andersson, Malin E, 1978, et al.
(author)
-
Kinesin gene variability may affect tau phosphorylation in early Alzheimer's disease.
- 2007
-
In: International journal of molecular medicine. - 1107-3756 .- 1791-244X. ; 20:2, s. 233-9
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Kinesin is a microtubule-associated motor protein that transports Alzheimer-associated amyloid precursor protein (APP) in neurons. In animal models, impaired kinesin-mediated APP transport seems to enhance formation of the neurotoxic 42 amino acid fragment of beta-amyloid (A beta 42). In man, one study suggests that a polymorphism (rs8702, 56,836G>C) in the kinesin light chain 1 gene (KNS2) may affect the risk of Alzheimer's disease (AD). To further assess KNS2 as a susceptibility gene for AD we analyzed 802 patients with sporadic AD and 286 controls, 134 longitudinally followed patients with mild cognitive impairment (MCI) and 39 cognitively stable controls for the rs8702 polymorphism. The rs8702 polymorphism did not influence risk of AD (p=0.46). However, rs8702 interacted with APOE epsilon 4 carrier status in AD (p=0.006) and influenced cerebrospinal fluid levels of hyperphosphorylated tau in MCI patients who converted to AD during follow-up (p=0.018). These findings support earlier indications that genetic variability in the KNS2 gene may play a role during early stages of AD pathogenesis.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Berg, Lotta, et al.
(author)
-
Digital tillsynsteknik i djurhållning utomhus
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I enlighet med Jordbruksverkets förfrågan behandlar denna rapport tre områden för digital teknik vid övervakning och kontroll av djur som vistas utomhus på stora ytor: (1) kamerateknologi, t.ex. användning av drönare, (2) positioneringsteknologi som GPS och (3) teknologi för att styra djurens rörelser, som drivning med drönare och användning av s.k. virtuella stängsel. De tre teknikområdena överlappar delvis varandra. Digital tillsyn av utegående djur är beroende av att sensorer mäter det man tror att de mäter med tillräcklig noggrannhet och att data kan överföras och bearbetas till information som lagras och analyseras på ett säkert och korrekt sätt. Sådana teknologier benämns med samlingsnamnet ’Precision Livestock Farming’ (PLF). Användningen av informationen är avgörande för teknikens användbarhet i tillsyns- och djurskyddsarbete. Tillämpningarna är till viss del reglerade av gällande lagstiftning, exempelvis genom krav på tillsyn, begränsad användning av elektricitet för att styra djurs beteende, användning av obemannade luftfarkoster, d.v.s. drönare, samt åtgärder för att förhindra att utrustning skadar djuren eller påverkar deras hälsa och beteende. Inom PLF används en rad olika sensorer som direkt eller indirekt kan mäta djurens miljö och djurens beteende och fysiologiska tillstånd. Den teknologiska utvecklingen har främst varit inriktad på mjölkkor, fjäderfän och grisar och endast i liten utsträckning berört häst, får och get. För djur på bete är överföringen av data från en enhet på eller vid djuret till en mottagare särskilt problematisk p.g.a. stora avstånd, men det sker en snabb teknisk utveckling mot effektivare överföring. PLF-teknologin innebär i de flesta fall att djuren övervakas kontinuerligt och att avvikelser i t.ex. deras hälsotillstånd och välfärd i princip kan upptäckas i realtid, vilket ska ställas mot nuvarande lagkrav på tillsyn minst en eller två gånger dagligen. Sensorer kan ge information om ett stort antal fysiologiska tillstånd och beteenden. En av de vanligaste teknikerna är sensorer för aktivitet. Indirekt kan de också ge information om idissling, liggtid, stegantal och ättid och utlösa larm om exempelvis brunst, hälsoproblem, hälta och kalvning. Sensorer kan även placeras i förmagen hos idisslare (s.k. våmbolus) där de mäter våm-pH och kan larma om störningar i magfunktionen, eller utformas som termometrar som kan larma om hälsostörningar, kalvning och vattenintag eller mikrofoner som kan mäta idissling och larma om brunst, kalvning och onormalt idisslingsmönster. Med kamerateknik kan man mäta aktivitet, kroppsform och hudtemperatur, vilket kan ge information om ketosstatus, hull, hälta och juverhälsa. Kameror monterade på drönare kan användas för att lokalisera och räkna djur, bestämma deras position, habitatval och till viss del deras beteende, särskilt när djuren rör sig över stora arealer. Det finns flera elektroniska positioneringsteknologier varav passiv ’Radio Frequency Identification RFID’ är den vanligaste. Räckvidden är kort med denna teknik men den kan vara användbar om man t.ex. vill mäta hur ofta djuren besöker en vattenpost. Andra teknologier kan med hjälp av antenner följa djurens positioner i realtid. GPS-enheter monterade i halsband kan regelbundet registrera djurens geografiska position. Användningen av GPS har blivit relativt vanlig i renskötseln vilket tycks ha lett till en förbättrad arbetssituation för renskötarna. Positionering med GPS ger inte alltid exakta uppgifter men tekniken har visat sig användbar för studier av habitatval, sociala interaktioner och gruppdynamik. Med positionerna från GPS har man också kunnat styra djur till områden med bättre betestillgång. Med en tillräckligt frekvent bestämning av position med hjälp av GPS (ca en gång per minut) är det möjligt att bestämma betestiden för nötkreatur på ett tillförlitligt sätt. En användning av drönare i djurskötsel och djurtillsyn kan vara att med hjälp av kamera lokalisera djuren över stora ytor. Denna användning begränsas dock av nuvarande bestämmelser om att föraren måste ha ögontakt med drönaren. I renskötseln har drönare börjat användas för att förflytta djur men denna tillämpning är ännu inte juridiskt reglerad. Virtuella stängsel är strukturer som bestäms med kartkoordinater eller elektronisk sändare på marken. Stängslen fungerar som inhägnader, hinder eller gränser. Djuren mottar signaler (vanligen ljud) och stimuli (vanligen elstötar från ett halsband) som gör det möjligt för dem att lära sig var stängslet finns. I vetenskapliga studier har man med varierande framgång lyckats lära djuren att associera ljudsignaler och elstötar med en gräns som inte får passeras. Förmågan att lära sig skiljer mellan olika djurslag, liksom mellan individer. Det finns fortfarande många obesvarade frågeställningar om hur djur kan anpassa sig till virtuella stängselsystemet, liksom hur de påverkas, både under inlärningsfas och bruksfas.
|
|
