| 1. |
-
- 2019
-
Journal article (peer-reviewed)
|
|
| 2. |
- Zamora, Juan Carlos, et al.
(author)
-
Considerations and consequences of allowing DNA sequence data as types of fungal taxa
- 2018
-
In: IMA Fungus. - : INT MYCOLOGICAL ASSOC. - 2210-6340 .- 2210-6359. ; 9:1, s. 167-185
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Nomenclatural type definitions are one of the most important concepts in biological nomenclature. Being physical objects that can be re-studied by other researchers, types permanently link taxonomy (an artificial agreement to classify biological diversity) with nomenclature (an artificial agreement to name biological diversity). Two proposals to amend the International Code of Nomenclature for algae, fungi, and plants (ICN), allowing DNA sequences alone (of any region and extent) to serve as types of taxon names for voucherless fungi (mainly putative taxa from environmental DNA sequences), have been submitted to be voted on at the 11th International Mycological Congress (Puerto Rico, July 2018). We consider various genetic processes affecting the distribution of alleles among taxa and find that alleles may not consistently and uniquely represent the species within which they are contained. Should the proposals be accepted, the meaning of nomenclatural types would change in a fundamental way from physical objects as sources of data to the data themselves. Such changes are conducive to irreproducible science, the potential typification on artefactual data, and massive creation of names with low information content, ultimately causing nomenclatural instability and unnecessary work for future researchers that would stall future explorations of fungal diversity. We conclude that the acceptance of DNA sequences alone as types of names of taxa, under the terms used in the current proposals, is unnecessary and would not solve the problem of naming putative taxa known only from DNA sequences in a scientifically defensible way. As an alternative, we highlight the use of formulas for naming putative taxa (candidate taxa) that do not require any modification of the ICN.
|
|
| 3. |
- Ried, Janina S., et al.
(author)
-
A principal component meta-analysis on multiple anthropometric traits identifies novel loci for body shape
- 2016
-
In: Nature Communications. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2041-1723. ; 7
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Large consortia have revealed hundreds of genetic loci associated with anthropometric traits, one trait at a time. We examined whether genetic variants affect body shape as a composite phenotype that is represented by a combination of anthropometric traits. We developed an approach that calculates averaged PCs (AvPCs) representing body shape derived from six anthropometric traits (body mass index, height, weight, waist and hip circumference, waist-to-hip ratio). The first four AvPCs explain >99% of the variability, are heritable, and associate with cardiometabolic outcomes. We performed genome-wide association analyses for each body shape composite phenotype across 65 studies and meta-analysed summary statistics. We identify six novel loci: LEMD2 and CD47 for AvPC1, RPS6KA5/C14orf159 and GANAB for AvPC3, and ARL15 and ANP32 for AvPC4. Our findings highlight the value of using multiple traits to define complex phenotypes for discovery, which are not captured by single-trait analyses, and may shed light onto new pathways.
|
|
| 4. |
- Dengjel, Joern, et al.
(author)
-
Identification of Autophagosome-associated Proteins and Regulators by Quantitative Proteomic Analysis and Genetic Screens
- 2012
-
In: Molecular & Cellular Proteomics. - 1535-9476 .- 1535-9484. ; 11:3
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Autophagy is one of the major intracellular catabolic pathways, but little is known about the composition of autophagosomes. To study the associated proteins, we isolated autophagosomes from human breast cancer cells using two different biochemical methods and three stimulus types: amino acid deprivation or rapamycin or concanamycin A treatment. The autophagosome- associated proteins were dependent on stimulus, but a core set of proteins was stimulus- independent. Remarkably, proteasomal proteins were abundant among the stimulus- independent common autophagosome- associated proteins, and the activation of autophagy significantly decreased the cellular proteasome level and activity supporting interplay between the two degradation pathways. A screen of yeast strains defective in the orthologs of the human genes encoding for a common set of autophagosome- associated proteins revealed several regulators of autophagy, including subunits of the retromer complex. The combined spatiotemporal proteomic and genetic data sets presented here provide a basis for further characterization of autophagosome biogenesis and cargo selection.
|
|
| 5. |
- Golsäter, Marie, 1962-, et al.
(author)
-
Child health care nurses' cultural competence in health visits with children of foreign background
- 2022
-
In: Nursing Open. - : Wiley. - 2054-1058. ; , s. 1-11
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The aim of this study is to investigate child health care nurses' cultural competence in health visits with children and their families of foreign background. Design: A cross-sectional design combined with a qualitative explorative design. Methods: The nurses assessed their cultural competence using a modified version of the Clinical Cultural Competency Questionnaire. Interviews were used to obtain a detailed description of the nurses' cultural competence. Results: The nurses assessed themselves as rather culturally competent. They scored above mid-score in the total score for cultural competence and on all subscales. Education in cultural diversity at the nurses' workplace had the highest association to cultural competence. The nurses described their awareness as recognizing each child and her/his family rather than their cultural background, and viewing the child as a unique part of her/his cultural context. Despite their high scores on cultural competence, the nurses described a lack of cultural knowledge and explained their need of further knowledge.
|
|
| 6. |
- Gorczak, Michał, et al.
(author)
-
18th congress of european mycologists bioblitz 2019 – naturalists contribute to the knowledge of mycobiota and lichenobiota of białowieża primeval forest
- 2020
-
In: Acta Mycologica. - : Polish Botanical Society. - 0001-625X .- 2353-074X. ; 55:2
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- A total of 561 records of 233 species of fungi are reported from the Polish part of Białowieża Forest as a result of a short-term inventory that was conducted during the 18th Congress of European Mycologists (September 18–29, 2019). Four species new to Poland (Bryocentria brongniartii, Tremella coppinsii, T. hypocenomycis, and Zevadia peroccidentalis), and eight species new to Białowieża Primeval Forest (Hypomyces chrysostomus, Hypomyces rosellus, Lachnellula resinaria, Peniophora lycii, Phellinus viticola, Phlebia subochracea, Pronectria anisospora, and Typhula quisquiliaris) were recorded.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Harder, Lena, et al.
(author)
-
Snoring during pregnancy and its relation to pre-eclampsia
- 2008
-
In: Journal of Sleep Research. - : John Wiley & Sons. - 0962-1105 .- 1365-2869. ; 17:Supplements 1, s. 159-159
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Objective: Does snoring during pregnancy influence development of pre-eclampsia?Method: Five hundred and three pregnant women were presented a questionnaire concerning snoring, daytime sleepiness and edema. Epworth Sleepiness score (ESS) and symptoms of restless legs syndrome were also included. The questionnaire was presented in the 1st, 2nd and 3rd trimester and blood pressure was recorded. Women snoring often-always at visit 2 and/or 3 were denoted habitual snorers, those snoring never-seldom non-snorers and there was also a category occasional snorers. Habitual snorers were offered a sleep respiratory recording (Embletta); 34 volunteered.Results: 36/503 women (7,2%) snored habitually already at the first visit. At the end of pregnancy the fraction had increased to 19,5%. At the first visit BMI of habitual snorers was 25,3 compared to 22,9 for non-snorers (s.), but there was no difference concerning increase during pregnancy. Habitual snorers reported more edema at visit 2 and 3, higher scores in morning and daytime tiredness and ESS score compared to non-snorers at all visits (s.). Their systolic blood pressure increased more (s.) already between 1st and 2nd visit. Weight and Apgar scores of the newborns showed no difference. Pre-eclampsia developed in 18 women, twice as common among habitual snorers than in those snoring never-occasionally (n.s.). Their snoring scores were higher at all visits; the greatest difference at visit 3 (P50,058). Their diastolic pressure increased more already at the 2nd visit (s.), they had more edema and higher increase in BMI (s.). ESS and tiredness scores did not differ. 9/34 sleep recordings showed supine AHI 45. Two women who later developed pre-eclampsia were recorded; both had supine AHI 45.Conclusions: Habitual snorers had higher BMI from start, more daytime tiredness, higher ESS scores and their diastolic blood pressure increased more already during early pregnancy. Preeclampsia was twice as common among snorers as non-snorers; not significant due to the low number of cases. The relation between pre-eclampsia and snoring therefore remains elusive.
|
|
| 9. |
- Pettersson-Strömbäck, Anita, 1965-, et al.
(author)
-
Slutrapport från AKTIKON-PROJEKTET i Örnsköldsviks kommun : Arbetsmiljö, fysisk aktivitet, hälsa och produktivitet i aktivitetsbaserad kontorsmiljö – en kontrollerad studie i Örnsköldsviks kommun
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Projektet Aktivitetsbaserat Kontor (AktiKon) har följt och utvärderat en förändringsprocess i Örnsköldsviks kommun där tjänstemännen i kommunen flyttade från cellkontor till antingen ett aktivitetsbaserat kontor (AB-kontor) eller ett cellkontor. Syftet med forskningsprojektet var att studera effekter på arbetsmiljö, fysisk aktivitet, hälsa och produktivitet i aktivitetsbaserad kontorsmiljö och kunna jämföra med fortsatt arbete i cellkontor. Mätningar med enkäter, fokusgruppsintervjuer, gåturer och observationer utfördes 6 mån före flytt och 6 respektive 18 månader efter flytt. Individuella intervjuer av personer med upplevd funktionsnedsättning utfördes ca 10 månader efter flytt. Rörelsemätningar utfördes vid fem olika tillfällen under flyttprocessen.I denna rapport har vi valt att redovisa enkätresultat från anställda som vi har kunnat följa över tid, d.v.s. individer där vi har resultat från enkät besvarad före flytt och från minst ett tillfälle efter flytt. Den ursprungliga studiepopulationen som studerades med denna metod bestod från början av 374 anställda och vid den sista uppföljningen, 18 månader efter flytt, av 152 anställda i AB-kontoret och 63 i cellkontoret. De två grupperna som flyttade till olika kontorsmiljöer var inte helt jämförbara. Exempelvis var det fler män och chefer som flyttade till AB-kontoret och yrkesgrupperna var inte heller lika, men alla som ingick i projektet var tjänstemän inom samma kommun.De som flyttade till AB-kontoret upplevde den nya kontorsmiljön som estetiskt tilltalande och luftkvaliteten god. De som flyttade till nya cellkontor hade utifrån kvalitativa intervjuer inte en lika positiv uppfattning vad gäller kontorets design och inredning.Arbetsbelastningen och olika typer av krav såg lika ut över tid för respektive grupp. Det var vid 18 månader efter flytt ingen skillnad jämfört med före flytt i hälsofrämjande arbetsfaktorer undersökta med WEMS-instrumentet (Work Experience Measurement Scale) för de som flyttat till AB-kontor. Det var inte heller någon skillnad över tid i jämförelse med de som flyttat till cellkontor. Datorstödet upplevdes mycket positivt av de som flyttade till AB-kontoret och de blev något mer nöjda än de som flyttade till cellkontor. Det fanns i AB-kontoret inte någon säker skillnad i upplevelse av samarbete mellan olika arbetsgrupper eller inom hela organisationen vid 18 månader efter flytt jämfört med utgångsläget och inte heller någon säker skillnad över tid jämfört med cellkontoret. De som flyttade till AB-kontor rapporterade efter flytten en ökad störning av ljud och besvär av bristande avskildhet. Man upplevde i genomsnitt en lägre produktivitet i AB-kontoret efter flytt och det fanns en skillnad mellan de två kontorstyperna över tid.Cheferna var generellt nöjda med att arbeta i AB-kontor och de upplevde inte någon minskad produktivitet vid övergång till AB-kontor. I genomsnitt blev det emellertid en minskad nöjdhet med kontorets utformning i gruppen som flyttade till AB-kontor. Nöjdheten med AB-kontoret varierade beroende på yrke och typ av arbetsuppgifter. De som hade mycket enskilt och koncentrationskrävande datorarbete upplevde mindre nöjdhet efter flytt och angav att de helst ville arbeta i cellkontor om de fick välja. De som arbetade mycket i grupp, behövde vara idérika och ofta diskuterade med kollegor föredrog att arbeta i AB-kontor. Bland dem som helst ville arbeta i cellkontor fanns det en ökad förekomst av problem med stress, långvarig utmattning och psykiska besvär.Det framkom ökade problem med koncentrationen hos de som flyttade till AB-kontor. Det fanns däremot inga säkra skillnader över tid mellan grupperna vad gäller skattning av allmän hälsa och förekomst av andra typer av besvär.Redan före flytten hade båda grupperna tillgång till höj- och sänkbara bord och det var vanligt att arbeta stående under en rätt stor del av arbetsdagen. Efter flytten ökade tiden i gående och antal steg något i AB-kontoret jämfört med cellkontoret. I AB-kontoret fanns tillgång till gå-band, men dessa användes endast av ett fåtal anställda. Den centralt belägna öppna trappan var omtyckt och användes mycket.Sammanfattningsvis visar studien att nöjdhet, preferens och produktivitet i AB-kontor varierar mycket beroende på vilka arbetsuppgifter man har. AB-kontoret fungerar särskilt bra för personer med ledningsuppdrag. För att AB-kontoret ska kunna fungera bra även för personer med funktionsnedsättning måste det finnas system för att fånga upp individuella problem och möjliggöra anpassningar vid behov. Detta gäller särskilt vid psykiska besvär och kognitiva svårigheter. Det är angeläget att det i AB-kontoret finns tillgång till stödytor och resurser i tillräcklig omfattning för alla de olika arbetsuppgifter som ska utföras.En viktig erfarenhet i projektet är betydelsen av att kunna beskriva den kontext som förändringen sker i. Genom att göra en processutvärdering har det funnits möjlighet att på ett adekvat sätt tolka och förstå de effekter som framkom vid övergång till AB-kontor.Framgångsfaktorer vid övergång till AB-kontor är noggrann kartläggning och analys före flytt, samverkan, delaktighet, överenskomna regler och förhållningssätt, och övergripande rutiner som inkluderar hela kontoret för det fortsatta arbetsmiljöarbetet.
|
|
| 10. |
|
|
