SwePub
Sök i SwePub databas

  Extended search

Träfflista för sökning "WFRF:(Heijbel Bodil) "

Search: WFRF:(Heijbel Bodil)

  • Result 1-10 of 15
Sort/group result
   
EnumerationReferenceCoverFind
1.
  • Ejlertsson, Lina, et al. (author)
  • Customized interventions improved employees' experience of recovery during the workday
  • 2021
  • In: Work. - 1051-9815. ; 70:2, s. 509-519
  • Journal article (peer-reviewed)abstract
    • BACKGROUND: There is a lack of research regarding factors promoting recovery during the workday and effective interventions. OBJECTIVE: To evaluate how different intervention activities may impact employees' experiences of recovery at the workplace. METHODS: Customized intervention activities based on qualitative results and a participatory approach were integrated among the employees at six primary health care centres (PHCCs; n'='166) during one year. Recovery and workplace factors were measured with a questionnaire at the start and end of intervention, and also in a control group (15 PHCCs; n'='328). Group differences were tested (Chi-2) and explanatory factors compared by logistic regression models. RESULTS: The proportion of employees reporting workday recovery increased in the intervention group (19.9%to 29.1%; p'='0.01), whereas the control group showed no significant change. Recovery was explained by self-reflection and reflection with co-workers. After intervention, having influence on work situation, energy-building experience, and opportunity for laughter also contributed significantly to recovery. CONCLUSIONS: The results contribute to work recovery research by confirming that a customized intervention may have an impact on employees' recovery experiences. The study showed that considering the factors of reflection, influence, and companionship can positively impact workplace recovery.
  •  
2.
  • Ejlertsson, Lina, et al. (author)
  • Is it possible to gain energy at work? : a questionnaire study in primary health care
  • 2020
  • In: Primary Health Care Research and Development. - 1463-4236 .- 1477-1128. ; 21
  • Journal article (peer-reviewed)abstract
    • OBJECTIVES: The area of regenerative work is still close to unexplored. The aim was to explore the possibility for employees to gain energy at work.METHODS: Questionnaire to all employees (n = 599) from different professions in public and private primary health care centers in one health care district in Sweden. The questionnaire, which had a salutogenic perspective, included information on self-rated health, psychosocial work environment and experiences, recovery, social climate, and energy. Having an energy-building experience was defined by a positive response to two combined questions regarding energy at work. Analyses were performed with bivariate correlation and multiple logistic regression.RESULTS: The response rate was 84%. Health and energy correlated positively (r = 0.54). In total, 44.5% of the employees reported having an energy-building experience. Predictors for having an energy-building experience were recovery [positive odds ratio (POR) = 2.78], autonomy (POR = 2.26), positive workplace characteristics (POR = 2.09), and internal work experiences (POR = 1.88).CONCLUSIONS: The results support the hypothesis that it is possible to gain energy at work, an area that is still close to unexplored. There is a high correlation between energy and health. Employees' energy-building experiences relate to well-being at work and correlates to recovery, autonomy, positive workplace characteristics, and positive internal work experiences. This knowledge can help in improving future work environment development.
  •  
3.
  • Ejlertsson, Lina, et al. (author)
  • Is it possible to gain energy at work? A questionnaire study in primary health care
  • 2020
  • In: Primary Health Care Research and Development. - 1463-4236. ; 21
  • Journal article (peer-reviewed)abstract
    • Abstract Objectives: The area of regenerative work is still close to unexplored. The aim was to explore the possibility for employees to gain energy at work. Methods: Questionnaire to all employees (n = 599) from different professions in public and private primary health care centers in one health care district in Sweden. The questionnaire, which had a salutogenic perspective, included information on self-rated health, psychosocial work environment and experiences, recovery, social climate, and energy. Having an energy-building experience was defined by a positive response to two combined questions regarding energy at work. Analyses were performed with bivariate correlation and multiple logistic regression. Results: The response rate was 84%. Health and energy correlated positively (r = 0.54). In total, 44.5% of the employees reported having an energy-building experience. Predictors for having an energy-building experience were recovery [positive odds ratio (POR) = 2.78], autonomy (POR = 2.26), positive workplace characteristics (POR = 2.09), and internal work experiences (POR = 1.88). Conclusions: The results support the hypothesis that it is possible to gain energy at work, an area that is still close to unexplored. There is a high correlation between energy and health. Employees' energy-building experiences relate to well-being at work and correlates to recovery, autonomy, positive workplace characteristics, and positive internal work experiences. This knowledge can help in improving future work environment development.
  •  
4.
  • Ejlertsson, Lina, et al. (author)
  • Recovery, work-life balance and work experiences important to self-rated health : A questionnaire study on salutogenic work factors among Swedish primary health care employees
  • 2018
  • In: Work. - 1051-9815. ; 59:1, s. 155-163
  • Journal article (peer-reviewed)abstract
    • BACKGROUND: There is a lack of information on positive work factors among health care workers. OBJECTIVE: To explore salutogenic work-related factors among primary health care employees. METHOD: Questionnaire to all employees (n = 599) from different professions in public and private primary health care centers in one health care district in Sweden. The questionnaire, which had a salutogenic perspective, included information on self-rated health from the previously validated SHIS (Salutogenic Health Indicator Scale), psychosocial work environment and experiences, recovery, leadership, social climate, reflection and work-life balance. RESULTS: The response rate was 84%. A multivariable linear regression model, with SHIS as the dependent variable, showed three significant predictors. Recovery had the highest relationship to SHIS (β = 0.34), followed by experience of work-life balance (β = 0.25) and work experiences (β = 0.20). Increased experience of recovery during working hours related to higher self-rated health independent of recovery outside work. CONCLUSION: Individual experiences of work, work-life balance and, most importantly, recovery seem to be essential areas for health promotion. Recovery outside the workplace has been studied previously, but since recovery during work was shown to be of great importance in relation to higher self-rated health, more research is needed to explore different recovery strategies in the workplace.
  •  
5.
  • Ejlertsson, Lina, 1988-, et al. (author)
  • Salutogena arbetsfaktorer för friska medarbetare : en enkätstudie inom primärvården
  • 2014
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • Bakgrund: En fungerande primärvård är viktig för invånarnas hälsa. Hälso- och sjukvården i Sverige är under stor press och sjukvårdspersonalens välbefinnande är ett omdiskuterat ämne. Många studier i primärvården lyfter fram stress och ohälsa bland personalen, medan s.k. salutogena studier, dvs. sådana som lyfter fram resurser och möjligheter, i princip saknas. Det övergripande syftet med denna studie var att belysa goda arbetsförhållanden i primärvården ur ett salutogent perspektiv.Metod: En enkätstudie genomfördes vid samtliga 26 vårdcentraler, 18 offentliga och åtta privata, i sex kommuner i nordöstra Skåne. Enkäten riktade sig till alla anställda inom primärvården (n = 599). Frågorna omfattade olika dimensioner av arbetsförhållanden och hälsa. Som bas användes två salutogent inriktade mätinstrument: SHIS (Salutogenic Health Indicator Scale), som mäter indikatorer på hälsa, och WEMS (Work Experience Measurement Scale), med frågor om upplevelsen av arbetet och arbetssituationen. Dessa frågor kompletterades med nyskapade frågor. Dels gjordes en inledande intervjustudie, som resulterade i frågor av särskild relevans för primärvården, dels inkluderades frågor inspirerade av befintliga frågeinstrument. Index bildades utifrån de olika områdena, vilka skapades genom att frågor med logiskt samband slogs samman. Samtliga index presenteras i den här rapporten.Resultat: Den totala svarsfrekvensen var 84 procent. Det fanns stora individuella variationer mellan de olika vårdcentralerna. Hälsotillståndet hos de anställda var i första hand associerat med återhämtning, följt av balans mellan arbete och privatliv samt individuella inre arbetsupplevelser, som t.ex. att kunna gå till jobbet med glädje och att uppleva arbetet som meningsfullt och utmanande. Egenskaper som präglar arbetsplatsen hade det tydligaste förhållandet till upplevelsen av energi på arbetet, och det mest signifikanta sambandet med feed-back var att ha en tillgänglig chef. Det fanns en positiv trend för den yngre åldersgruppen (<35 år) i upplevelsen av hälsa (SHIS). Samma grupp hade inom flera andra områden signifikant högre värden än resterande åldersgrupper, bl.a. gällande individuella inre upplevelser samt upplevelsen av feedback och arbetet som energigivare. Bland yrkesgrupperna var SHIS högt bland sköterskorna liksom upplevelsen av arbetet som energigivare. Den paramedicinska personalen upplevde självbestämmande såväl som möjlighet till reflektion på arbetet i störst utsträckning, medan den administrativa personalen tillsammans med läkarna upplevde högst grad av feedback på arbetet.Slutsats: Studien ger en grund för arbetsrelaterade insatser i syfte att stärka de funna salutogena faktorerna, samt för att öka de anställdas deltagande i framtida hälsofrämjande arbete. Varje vårdcentral har genom studien goda möjligheter att arbeta vidare med de egna resultaten.
  •  
6.
  • Ejlertsson, Lina, et al. (author)
  • Salutogena arbetsfaktorer för friska medarbetare : en enkätstudie inom primärvården
  • 2014
  • Book (other academic/artistic)abstract
    • Bakgrund: En fungerande primärvård är viktig för invånarnas hälsa. Hälso- och sjukvården i Sverige är under stor press och sjukvårdspersonalens välbefinnande är ett omdiskuterat ämne. Många studier i primärvården lyfter fram stress och ohälsa bland personalen, medan s.k. salutogena studier, dvs. sådana som lyfter fram resurser och möjligheter, i princip saknas. Det övergripande syftet med denna studie var att belysa goda arbetsförhållanden i primärvården ur ett salutogent perspektiv. Metod: En enkätstudie genomfördes vid samtliga 26 vårdcentraler, 18 offentliga och åtta privata, i sex kommuner i nordöstra Skåne. Enkäten riktade sig till alla anställda inom primärvården (n = 599). Frågorna omfattade olika dimensioner av arbetsförhållanden och hälsa. Som bas användes två salutogent inriktade mätinstrument: SHIS (Salutogenic Health Indicator Scale), som mäter indikatorer på hälsa, och WEMS (Work Experience Measurement Scale), med frågor om upplevelsen av arbetet och arbetssituationen. Dessa frågor kompletterades med nyskapade frågor. Dels gjordes en inledande intervjustudie, som resulterade i frågor av särskild relevans för primärvården, dels inkluderades frågor inspirerade av befintliga frågeinstrument. Index bildades utifrån de olika områdena, vilka skapades genom att frågor med logiskt samband slogs samman. Samtliga index presenteras i den här rapporten. Resultat: Den totala svarsfrekvensen var 84 procent. Det fanns stora individuella variationer mellan de olika vårdcentralerna. Hälsotillståndet hos de anställda var i första hand associerat med återhämtning, följt av balans mellan arbete och privatliv samt individuella inre arbetsupplevelser, som t.ex. att kunna gå till jobbet med glädje och att uppleva arbetet som meningsfullt och utmanande. Egenskaper som präglar arbetsplatsen hade det tydligaste förhållandet till upplevelsen av energi på arbetet, och det mest signifikanta sambandet med feed-back var att ha en tillgänglig chef. Det fanns en positiv trend för den yngre åldersgruppen (<35 år) i upplevelsen av hälsa (SHIS). Samma grupp hade inom flera andra områden signifikant högre värden än resterande åldersgrupper, bl.a. gällande individuella inre upplevelser samt upplevelsen av feedback och arbetet som energigivare. Bland yrkesgrupperna var SHIS högt bland sköterskorna liksom upplevelsen av arbetet som energigivare. Den paramedicinska personalen upplevde självbestämmande såväl som möjlighet till reflektion på arbetet i störst utsträckning, medan den administrativa personalen tillsammans med läkarna upplevde högst grad av feedback på arbetet. Slutsats: Studien ger en grund för arbetsrelaterade insatser i syfte att stärka de funna salutogena faktorerna, samt för att öka de anställdas deltagande i framtida hälsofrämjande arbete. Varje vårdcentral har genom studien goda möjligheter att arbeta vidare med de egna resultaten.
  •  
7.
  • Ejlertsson, Lina, et al. (author)
  • Strengthened workplace relationships facilitate recovery at work – qualitative experiences of an intervention among employees in primary health care
  • 2021
  • In: BMC Family Practice. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1471-2296. ; 22:1
  • Journal article (peer-reviewed)abstract
    • Background: The literature on workplace interventions focusing on recovery is scarce; hence this study intends to expand that knowledge. An intervention was run for one year, aiming at increasing the experience of recovery during the workday among primary health care employees. During the intervention, different forms of recovery activities were integrated into the daily work at six primary health care centres. The aim of this study was to explore the intervention process and its effects. Methods: After completion of an intervention, 39 employees in seven focus groups were interviewed about their experiences of the intervention. A semi-structured interview guide was used, and the qualitative analysis was conducted by systematic text condensation. Results: Despite different conditions and attitudes when the project was launched, the participants portrayed a positive outcome of the intervention at all six workplaces. Four promoting factors for intervention success were identified: support, legitimacy, customization, and simplicity. Also, three areas of improvement during the intervention period were described: the workplace climate, employee well-being, and recovery awareness, which in turn became promoting factors. Conclusions: An intervention aiming at increasing workplace recovery can be promoted by support, legitimacy, customization, and simplicity. By using these promoting factors, health care workplaces can implement activity models which could increase employees’ experiences of recovery during the workday. Positive effects on workplace climate and employee well-being can also be achieved.
  •  
8.
  • Ejlertsson, Lina, et al. (author)
  • Variation, companionship and manageability important for recovery during working hours : A qualitative focus group study
  • 2018
  • In: Work. - 1051-9815. ; 61:1, s. 149-156
  • Journal article (peer-reviewed)abstract
    • Lack of recovery from everyday strains and demands is connected to increased levels of stress-related problems and development of ill-health. There is much research on how to handle and prevent fatigue and stress in leisure time, but research on working time is more scarce. A recent study found that employees' experience of recovery during working hours was related to high self-rated health. OBJECTIVE: The aim of this study was to explore the concept of recovery during working hours among primary health care workers. METHODS: Eight focus groups with 50 staff members, men and women, from different professions were conducted in the primary health care sector in southern Sweden. The analysis was inspired by systematic text condensation, a strategy for qualitative analysis. RESULTS: Three main categories were identified as important factors for experiencing recovery during working hours: variation (including changes in location, tasks and tempo) companionship (including helpfulness, appreciation, social chat and laughter) and manageability (including completion, satisfaction, influence, control and reflection). CONCLUSIONS: Recovery during working hours is multifaceted. The categories identified in this study will be further elaborated and tested.
  •  
9.
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Result 1-10 of 15

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Close

Copy and save the link in order to return to this view