| 1. |
- Ejhed, Helene, et al.
(författare)
-
Belastning och påverkan från dagvatten : Källor till föroreningar i dagvatten, potentiell effekt, och jämförelser med belastning från andra källor
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SMED har på uppdrag av Naturvårdsverket tagit fram denna rapport om föroreningar och belastning från dagvatten. Studien är en del av ett Regeringsuppdrag ”Föreslå etappmål om dagvatten”. Syftet med projektet har varit att ta fram en sammanställning om belastning av föroreningar från dagvatten till vattenrecipienter. Primära källor, potentiella toxiska och hormonstörande effekter samt belastning på ytvatten har sammanställts och beräknats av ett urval av prioriterade ämnen och Särskilda Förorenande Ämnen (SFÄ) och omfattande sammanlagt 22 st näringsämnen, metaller och organiska miljöföroreningar. Dessa ämnen valdes ut eftersom de är kända ämnen i dagvatten, prioriterade ämnen av Vattenmyndigheterna på grund av att de orsakar att god kemisk eller ekologisk status inte uppnås i många vattenförekomster samt att det var möjligt att göra beräkningar av belastning av dessa tack vare att det fanns data tillgängligt. Dessa 22 ämnen har sådana ekologiska, toxiska och/eller hormonstörande effekter i akvatisk miljö att belastningen av samtliga av dessa ämnen bör begränsas eller helt förhindras. Dagvattnets påverkan och effekter på miljön har sammanställts utifrån tillgänglig litteratur. Studierna är dock få och av varierande karaktär, vilket gör det svårt att dra några generella slutsatser gällande dagvattnet påverkan.Antalet föroreningar i dagvatten kan dock vara många fler än de 22 utvalda ämnena. Uppmätta halter i dagvatten har sammanställts från Naturvårdsverkets Screeningdatabas i denna rapport och visar att 74 st ämnen förekommer i samtliga prover av dagvatten där de har analyserats, och ytterligare 117 st ämnen förekommer i en del av dagvattenproverna. Många är ämnen som ännu inte är prioriterade av vattenförvaltningen. Bland annat förekommer ofta metaller och grundämnen, vissa dioxiner och furaner, alkylfenoler, antioxidanter, bekämpningsmedel, kolväten, LAS (Linear alkyl benzene sulfonate) och olika flamskyddsmedel. Resultat av belastningsberäkningarna visar att dagvatten är en betydande spridningsväg till belastningen i recipienter för vissa ämnen trots att arealen tätort är mindre än 1% av Sveriges totala yta. För metallerna kadmium, zink, bly och koppar så har bidragen från dagvatten beräknats till mellan 15% och 17% av den totala belastningen till recipienter i Sverige och kan anses vara betydande belastning. I mellan 451 och 1090 st enskilda vattenförekomstområden är belastningen från dagvatten den dominerande spridningsvägen (>50% av total belastning) till de olika metallerna. Dagvatten utgör 100% av belastningen i 17 st vattenförekomster för koppar, zink och bly, i 12 st vattenförekomster för kadmium och nickel och i enbart 3 st vattenförekomster för kvicksilver. För de organiska ämnena är uppgifterna om utsläpp väldigt osäkra eller saknas helt för många källor till total belastning i Sverige, så som läckage från olika marktyper, jordbruksmark och skog, men de tillgängliga data och beräkningarna som gjorts indikerar att dagvatten utgör en viktig spridningsväg för PAH16, DEHP, Nonylfenol, HCH, TBT, PBDE, PFOS och PCB7 till vattenrecipienter.Betydande bidrag (>25%) till belastningen i dagvatten kommer ifrån mark inom tätorter som används till ”industri, handelsplats, grus- och sandtag, hamn och deponiverksamhet” för samtliga metaller, för nonylfenol (58%), PFOS (54%), PAH16 (40%), HCH (23%), PCB7 (23%), PBDE (22%) och oktylfenol (18%). Industri och handelsplats utgör den största arealen inom den markanvändningsklassen och bör prioriteras i det fortsatta arbetet. Industri och handelsplatser har höga typhalter och höga avrinningskoefficienter som orsakar den höga belastningen. Belastningen i dagvatten av ftalaten DEHP kommer däremot till största del ifrån ytor av ”enstaka hus, mycket grönyta” (35%), ”bostadsområde, mindre grönyta” (29%) samt ”urbant grönområde, idrottsanläggning, flygfält gräs” (25%). Markanvändningsklassen ”enstaka hus, mycket grönyta” utgör den största arealen totalt inom tätorter i Sverige (35% av arean), vilket innebär att den ytan bidrar med generellt stor belastning.Det finns stora osäkerheter i resultaten beroende bland annat på brist på mätningar av ämnen i dagvatten. Beräkningarna i denna rapport baseras på markanvändning som sammanställts av SMED till HELCOM Pollution Load Compilation (PLC7) rapporteringen, typhalter och avrinningskoefficienter inom tätorter från Stormtac databasen samt rapporterade utsläpp i miljörapporter från avloppsreningsverk och industrier i Svenska Miljörapporteringsportalen. Framförallt för organiska ämnen är dataunderlaget litet, vilket gör dessa uppskattningar mer osäkra. Utökad miljöövervakning av metaller och organiska ämnen behövs för att kunna följa trender och sätta in rätt åtgärder uppströms vid källorna och nedströms genom rening av dagvatten.Det stora antalet ämnen som har uppmätts i dagvatten och den betydande belastningen som dagvatten har beräknats bidra med, indikerar trots osäkerheterna på att miljöproblemen med dagvatten kan vara omfattande. Påverkan i form av eventuella överskridanden av miljökvalitetsnormer i recipienterna har inte kunnat beräknas inom ramen för detta projekt.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Brännholm Syrjälä, Maria, et al.
(författare)
-
Health effects of reduced occupational sedentary behaviour in type 2 diabetes using a mobile health intervention : a study protocol for a 12-month randomized controlled trial—the ROSEBUD study
- 2022
-
Ingår i: Trials. - : BioMed Central. - 1745-6215. ; 23:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Short-term trials conducted in adults with type 2 diabetes mellitus (T2DM) showed that reducing sedentary behaviour by performing regular short bouts of light-intensity physical activity enhances health. Moreover, support for reducing sedentary behaviour may be provided at a low cost via mobile health technology (mHealth). There are a wide range of mHealth solutions available including SMS text message reminders and activity trackers that monitor the physical activity level and notify the user of prolonged sitting periods. The aim of this study is to evaluate the effects of a mHealth intervention on sedentary behaviour and physical activity and the associated changes in health in adults with T2DM.Methods: A dual-arm, 12-month, randomized controlled trial (RCT) will be conducted within a nationwide Swedish collaboration for diabetes research in primary health care. Individuals with T2DM (n = 142) and mainly sedentary work will be recruited across primary health care centres in five regions in Sweden. Participants will be randomized (1:1) into two groups. A mHealth intervention group who will receive an activity tracker wristband (Garmin Vivofit4), regular SMS text message reminders, and counselling with a diabetes specialist nurse, or a comparator group who will receive counselling with a diabetes specialist nurse only. The primary outcomes are device-measured total sitting time and total number of steps (activPAL3). The secondary outcomes are fatigue, health-related quality of life and musculoskeletal problems (self-reported questionnaires), number of sick leave days (diaries), diabetes medications (clinical record review) and cardiometabolic biomarkers including waist circumference, mean blood pressure, HbA1c, HDL-cholesterol and triglycerides.Discussion: Successful interventions to increase physical activity among those with T2DM have been costly and long-term effectiveness remains uncertain. The use of mHealth technologies such as activity trackers and SMS text reminders may increase awareness of prolonged sedentary behaviour and encourage increase in regular physical activity. mHealth may, therefore, provide a valuable and novel tool to improve health outcomes and clinical management in those with T2DM. This 12-month RCT will evaluate longer-term effects of a mHealth intervention suitable for real-world primary health care settings.
|
|
| 5. |
- Djodjic, Faruk, et al.
(författare)
-
Suspenderat material –transporter och betydelsen för andra vattenkvalitetsparametrar
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Erosion och transport av suspenderat material i vatten är i Sverige sällan av en sådan omfattning att det utgör ett allvarligt storskaligt miljöproblem. I vissa fall kan dock suspenderat material och ökad grumlighet ha direkta negativa effekter på akvatiska ekosystem genom t. ex. påverkan på fisklek, utslagning av filtrerare som t.ex. stormusslor och minskad primärproduktion och därmed minskad födotillgång. Sedimentering av partiklar kan också förändra livsförutsättningarna för bottenfauna vilket kan resultera i förändrad artsammansättning. Dessutom är suspenderat material som bärare av näringsämnen, främst fosfor, och även andra ämnen (som t. ex. metaller, bekämpningsmedel, organiska miljögifter mm) mycket betydelsefull för de totala transporterade mängderna av dessa ämnen. I SMED-kontexten är det intressant att vidare studera transport av suspenderat material eftersom både fosfor-och metalltransporter påverkas av dessa processer.Syftet med denna studie är att sammanställa och utvärdera befintlig litteratur och data över sedimenttransport i Sverige och kopplingar till fosfor och eventuellt andra ämnen samt att försöka fördjupa vår förståelse av transportdynamiken genom att modellera vatten och sedimenttransport.Statistiska signifikanta samband mellan halter och transport av suspenderat materi-al och dominerande jordarter i tillrinningsområden hittades både för små jord-bruksdominerade avrinningsområden och för större områden. Högre andel lerjordar resulterade i högre halter/transporter av suspenderat material vilket tyder på en högre erosionsbenägenhet av lerjordar jämfört med grövre sandjordar. För de större avrinningsområdena fanns även ett positivt och statistiskt signifikant samband med andel åkermark i tillrinningsområdet.Olika angreppssätt med modellering testades för Sävjaåns avrinningsområde. För det första visade en analys av olika delar av den hydrologiska cykeln med hjälp av FyrisQ-modellen på två intressanta samband. Högre halter av suspenderat material var kopplade till perioder då blötare förhållanden rådde i avrinningsområdet samt vid snösmältningsepisoder. För det andra, tillämpades INCA-Sed modellen för första gången i Sverige. Denna tillämpning visar att modellen kan vara användbar för att öka förståelsen av mobilisering och transport av sediment under svenska förhållanden, även om fler studier behövs för att öka tillförlitligheten och minska osäkerheterna
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Hellgren, Mikko, 1972-, et al.
(författare)
-
Hypertension management in primary health care : a survey in eight regions of Sweden
- 2023
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Primary Health Care. - : Taylor & Francis. - 0281-3432 .- 1502-7724. ; 41:3, s. 343-350
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: To explore hypertension management in primary healthcare (PHC).Design: Structured interviews of randomly selected PHC centres (PHCCs) from December 2019 to January 2021.Setting: Seventy-six PHCCs in eight regions of Sweden.Main outcome measures: Staffing and organization of hypertension care. Methods of measuring blood pressure (BP), laboratory tests, registration of co-morbidities and lifestyle advice at diagnosis and follow-up.Results: The management of hypertension varied among PHCCs. At diagnosis, most PHCCs (75%) used the sitting position at measurements, and only 13% routinely measured standing BP. One in three (33%) PHCCs never used home BP measurements and 25% only used manual measurements. The frequencies of laboratory analyses at diagnosis were similar in the PHCCs. At follow-up, fewer analyses were performed and the tests of lipids and microalbuminuria decreased from 95% to 45% (p < 0.001) and 61% to 43% (p = 0.001), respectively. Only one out of 76 PHCCs did not measure kidney function at routine follow-ups. Lifestyle, physical activity, food habits, smoking and alcohol use were assessed in & GE;96% of patients at diagnosis. At follow-up, however, there were fewer assessments. Half of the PHCCs reported dedicated teams for hypertension, 82% of which were managed by nurses. There was a great inequality in the number of patients per tenured GP in the PHCCs (median 2500; range 1300-11300) patients.Conclusions: The management of hypertension varies in many respects between PHCCs in Sweden. This might lead to inequity in the care of patients with hypertension.
|
|
| 8. |
- Hellgren, Margareta, 1955, et al.
(författare)
-
The burden of poor glycaemic control in people with newly diagnosed type 2 diabetes in Sweden: A health economic modelling analysis based on nationwide data
- 2021
-
Ingår i: Diabetes, obesity and metabolism. - : Wiley. - 1462-8902 .- 1463-1326. ; 23:7, s. 1604-1613
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim To evaluate the economic and clinical burden associated with poor glycaemic control in Sweden, in people with type 2 diabetes (T2D) initiating first-line glucose-lowering therapy. Materials and Methods Population data were obtained from Swedish national registers. Immediate glycaemic control was compared with delays in achieving control of 1 and 3 years, with outcomes projected over 3, 10 and 50 years in the validated IQVIA CORE Diabetes Model. Glycaemic control was defined as glycated haemoglobin (HbA1c) targets of 52, 48 and 42 mmol/mol, as recommended in Swedish guidelines, according to age and disease duration. Costs (expressed in 2019 Swedish krona [SEK]) were accounted from a Swedish societal perspective. Results Immediate glycaemic control was associated with population-level cost savings of up to SEK 279 million and SEK 673 million versus delays of 1 and 3 years, respectively, as well as small population-level life expectancy benefits of up to 1305 and 2590 life years gained. Reduced levels of burden were a result of lower incidence and delayed time to onset of diabetes-related complications. Conclusions Even in people with T2D initiating first-line glucose-lowering therapy, the economic burden of poor glycaemic control in Sweden is substantial, but could be reduced by early and effective treatment to achieve glycaemic targets.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Lilja, Mikael, et al.
(författare)
-
Diagnos och behandlingsmål vid diabetes typ 2
- 2018
-
Ingår i: Läkartidningen. - : Sveriges läkarförbund. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 115
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article presents diagnostic criteria for diabetes and treatment goals for diabetes type 2.
|
|
