| 1. |
- Hellroth, Sven
(författare)
-
1950-talet och den fulla sysselsättningens etablering : en konstruerad realitet
- 2014
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- 1950-talet betraktas som genombrottet för den fulla sysselsättningens politik. Det här utkastet syftar till att något visa när och hur uttrycket kom till på 1940-talet och varför det blev viktigt, de skiftande innebörderna i det och hur konstruktionen av det samverkade med den ekonomiska utvecklingen på 50-talet. Någon uttömmande studie är det inte frågan om, utan det rör sig enbart om olika mindre nedslag. I centrum står hur begreppet införlivades i svensk ekonomisk politik genom det socialdemokratiska efterkrigsprogrammet och fackföreningsrörelsens program för full sysselsättning, den så kallade Rehn-Meidnermodellen. Vissa jämförelser görs med hur det har kommit att användas på 1990- och 2000-talen. Full sysselsättning sammanfaller tidsmässigt med tillkomsten av Bretton-Woodssystemet 1944. De är samma andas barn. 1971 bröt Bretton-Woods ihop sedan USA beslutat släppa guldets koppling till dollarn. Kort efter följde 1970-talets oljekriser och fullsysselsättningspolitiken som den utformades på 1950-och 1960-talen kom då att undergrävas. Men icke desto mindre kom begreppet att leva kvar och används idag som en vision för arbetsmarknadspolitiken. Ett delsyfte med konferenspappret är att utgöra en del av kontexten till forskningsprojektet Aktivitetsrapporten som empirisk källa till arbetslösas sökbeteende.
|
|
| 2. |
- Hellroth, Sven
(författare)
-
Aktivitetsrapporten som empirisk källa till arbetslösas sökbeteende
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med projektet är att undersöka aktivitetsrapportens möjligheter att förstå sökaktiviteten hos arbetssökande inskrivna vid Arbetsförmedlingen. För ändamålet har två totala uttag av aktivitetsrapporter för oktober och november 2014 använts. Undersökningen har också kompletterats med en genomgång av Arbetsförmedlingens Sökandeundersökning för oktober 2014 och en tillsammans med Arbetsförmedlingen genomförd webbenkät under oktober 2014. Undersökningen har gjorts på såväl en generell nivå som på kommunnivå.Då i stort sett samtliga inskrivna arbetssökande i Sverige ska aktivitetrapportera varje månad så ger den en lägesbeskrivning över de arbetslösas sökbeteende även på läns- och kommunnivå. Givet vilka individdata som finns att tillgå möjliggör sålunda aktivitetsrapporten relativt ingående studier av de arbetssökandes sökbeteende för varje kommun.Enlig aktivitetsrapporterna 2014-10 – 11 söker män generellt sett i något högre utsträckning arbete än kvinnor medan kvinnorna är mer aktiva än männen att beskriva vad de har gjort för att bryta sin arbetslöshet under aktiviteten annan aktivitet. De övriga aktiviteterna fördelar sig relativt jämnt i genomsnitt mellan könen. Ett genomgående mönster är att de utrikes födda söker i genomsnitt fler jobb än de inrikes födda. Det gäller i princip för alla kommungrupper. Skillnaden i att söka jobb mellan kvinnor och män bland de utrikes födda är också stor med en tydlig övervikt för männen medan skillnaden bland de inrikes födda är mindre utpräglad, med en marginell dominans för männen.Aktiviteten intervju uppvisar ett annat mönster. Generellt sett så blir såväl kvinnor som män kallade till en intervju lika många gånger i genomsnitt enligt de båda aktivitetsrapporterna. De inrikes födda kvinnorna blir i genomsnitt marginellt oftare kallade till en intervju än männen. Det omvända förhållandet råder mellan kvinnor och män bland de utrikes födda. Männen blir i genomsnitt betydligt mer frekvent kallade till en intervju än kvinnorna. Den stora skillnaden återfinns mellan de inrikes- och utrikesfödda. De inrikes födda blir betydligt oftare kallade till en intervju än de utrikes födda. Om vi ser till relationen antalet sökta jobb per intervju framträder skillnaden klart. De utrikes födda har svårare att bli kallade till en intervju än de inrikes födda. Det gäller inom alla kommungrupper.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Hellroth, Sven
(författare)
-
Aktivitetsrapporten som källa till arbetslösas arbetssökande
- 2017
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 23:4, s. 44-61
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den 1 september 2013 infördes aktivitetsrapporten. Den är en standardiserad webbenkät i vilken en arbetssökande inskriven vid Arbetsförmedlingen varje månad ska dokumentera vad hen har gjort för att bryta sin arbetslöshet under föregående månad. Syftet med denna artikel är undersöka utifrån dess konstruktion hur den kan bidra till förståelsen för arbetslösas arbetssökande. Särskild vikt har lagts vid aktiviteterna antalet sökta jobb och antalet intervjuer.
|
|
| 5. |
- Hellroth, Sven
(författare)
-
Den nya arbetsmarknadspolitiken : en kort tentativ doktrinhistorik bakgrund
- 2017
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta konferenspapper syftar till att presentera bakgrunden till ett av de viktigare inslagen i den nyaarbetsmarknadspolitik som infördes i Sverige under 1990-talet. I centrum står den så kallade sökteorin(job search theory), alltså hur arbetslösa gör för att bryta en uppkommen arbetslöshet. Sökteorinintroducerades visserligen i svenska ekonomisk-politiska debatten redan på 1970-talet men det varförst på 1990-talet den fick ett stort inflytande på arbetsmarknadspolitiken. Doktrinhistoriskt verkaremellertid sökteorin tämligen outforskad inom svensk ekonom-historisk forskning. Motivet bakomdetta konferenspapper är sålunda göra ett första försök att ge några drag i sökteorins historia.Sökteorin som presenterades i den svenska debatten i början av 1970-talet hämtades ur en omprövningav den amerikanska arbetsmarknadspolitiken. Konferenspappret behandlar mycket kort ochöversiktligt hur sökteorin utvecklades bland ekonomer och praktiker i USA på 1960-talet. Blandekonomerna diskuterades i vilken utsträckning ekonomiska incitament spelade för de arbetslösassökbeteende. Vad som åsyftades var vad vi idag kallar reservationslönen och dess roll försökaktiviteten. Den andra ansatsen utgick ifrån ett socialpsykologiskt perspektiv där snarare graden avmotivation avgjorde den arbetslöses sökaktivitet. I första hand är det debatten bland amerikanskaekonomer och praktiker och sökteorin som tas upp men också något om hur dessa nya idéer togs emoti Sverige.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Hellroth, Sven
(författare)
-
Erik Palmstierna : föregångare till Wigforss
- 2012
-
Ingår i: Personhistorisk Tidskrift. - Stockholm : Svenska autografsällskapet. - 0031-5699. ; 108:2, s. 133-143
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 8. |
- Hellroth, Sven, 1956-
(författare)
-
Från arbetsstatistik till konjunkturöversikt : arbetarfrågan och etablerandet av en statlig konjunkturbevakning i Sverige 1893-1914
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis investigates the emergence and establishment of an early public monitoring system of the Swedish economy prior to the First World War. The study relies on a careful examination of the source materials with the view to map why and how the monitoring of the Swedish economy emerged, who demanded it, how the public supervision of the economy was organised and administrated and the results of the efforts. The common driving force was an increasing political interest in Sweden and elsewhere over the labour issue towards the end of the nineteenth century. In fact, the establishment of the monitoring system of the Swedish economy was largely the result of a broader international statistical respons to the labour question by the end of that century. The emergence of a public monitoring of the economy was driven by a general need for measuring the effect of industrialisation on the labour market, especially the growing problems with episodes of involuntary unemployment in the industrialised countries towards the end of the century.The thesis is divided in two parts with a total of ten chapters. It is written within a traditional narrative structure, that is, the beginning, the middle and the end. The first part examines the emergence of the surveillance of the labour market and consists of three chapters according to the narrative structure covering the period 1893-1913. The second part consists of three chapters that investigate the establishment of a monthly economic survey of the Swedish economy between 1910 and 1914, structured in the same way as the part one. The establishment of this early public monitoring of the Swedish economy should be regarded as a forerunner of the National Institute of Economic Research (Konjunkturinstitutet) 1937.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
