| 1. |
- Andersson, Maria, et al.
(author)
-
Transport av dräktiga djur, transport av unga djur och åldersbestämning av foster
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- De flesta lantbruksdjur transporteras endast enstaka gånger i livet och har därför sällan möjlighet att vänja sig vid transporter på ett sätt som skulle förebygga stress och bidra till en god transportupplevelse. Att skapa förutsättningar som minimerar påverkan på djuren och underlättar drivning av djuren är därför av stor vikt. Livdjurstransport eller transport till slakt kan vara en mycket stressfylld situation för djur. EFSA har under 2022 publicerat tre olika utlåtanden om transport av nötkreatur, små idisslare och gris. EFSA har i sina utlåtanden identifierat följande relevanta välfärdsrisker: social stress i samband med omgruppering, stress då djuren hanteras av ovarsamma människor eller av människor som de inte är vana vid, stress på grund av värme eller kyla, skador, rörelsestress (orsakat av fordonets rörelser), predationsstress (specifikt hos får som drivs med hund), hunger, törst, respiratoriska problem (specifikt hos nötkreatur), begränsade rörelsemöjligheter, svårigheter att vila och sensorisk överstimulering. Sammantaget kan dessa välfärdsrisker leda till ackumulerad och hög stress, rädsla, smärta, obehag och utmattning hos djuren.Nötkreatur, grisar och får är sociala djur som lätt stressas om de separeras från sin grupp. Att ta hänsyn till deras naturliga flockbeteende genom att t.ex. inte driva djur enskilt utan i grupp (undantag för vuxna handjur som ofta behöver hanteras enskilt) är därför viktigt både före, under och efter transport. Omgrupperingar och social stress riskerar att leda till aggressioner och oönskade beteenden då djuren kan komma att skada sig själva eller varandra.Djurs tidigare erfarenheter av att bli hanterade av människor påverkar deras upplevelse och stressnivå vid hantering i samband med transport. En mer vänlig hantering av djuren tidigt i livet kan underlätta hanteringen i samband med transport. Djurens rädsla utgör en välfärdsrisk, både för djuren själva och för den transportör som ska hantera dem. Utlastningsutrymmen och drivvägar behöver vara väl designade för att få ett bra flöde när djuren lastas respektive lastas av och den som hanterar djuren behöver ha god kunskap om djurens naturliga beteenden.Hunger och törst kan uppstå hos djur under tiden från lastning till transport och urlastning. Risken för att djuren ska uppleva hunger och törst ökar med längre transporttider. Unga djur har ett naturligt tätare födointag vilket man kan behöva ta hänsyn till vid transport genom att erbjuda djuren möjlighet att äta och dricka oftare än äldre djur. I nuläget finns det inga optimala lösningar på hur man ska kunna tillgodose behovet av vatten eller annan utfodring på transport då intaget även påverkas av stress och sociala faktorer utöver vana vid utrustningen.Djurtätheten på transportfordonet är en viktig faktor som påverkar djurens möjligheter att hålla balansen och att kunna ligga ned och vila, men även risken för skador och död. Behovet av att kunna ligga ned under transport ökar med transportens längd och huruvida djuren ligger ned är kopplat till vilket utrymme som ges, där större utrymme leder till att fler djur ligger ned.Sen dräktighet räknas som ett tillstånd då det inte är lämpligt att transportera ett djur eftersom transport under denna period kan leda till negativa konsekvenser för djurets välfärd och risker för avkomman. Dräktighet innebär ökad sårbarhet både fysiskt och fysiologiskt. För dräktiga djur innebär därför den stress som förflyttning, lastning, ny miljö, okända människor, rörlig och ostabil transport, transportfordonets förutsättningar, samt avsaknad av foder och vatten under längre perioder, en större påfrestning med en ökad risk för negativa konsekvenser, än för icke-dräktiga djur. Dräktiga djur har en ökad metabolism och värmeproduktion, framförallt under sen dräktighet, vilket gör dräktiga djur mer känsliga för värmestress än icke-dräktiga djur. Vidare blir fysisk ansträngning jobbigare för det dräktiga djuret beroende både på den ökade tyngden och dess påverkan på rörelseapparaten. Även cirkulationssystemet blir mer ansträngt med en förhöjd hjärtfrekvens som följd. Vid värmestress ökar dessutom andningsfrekvensen påtagligt.Kortisol har en viktig roll i slutet av dräktigheten och för att initiera förlossning. I slutet av dräktigheten stiger kortisolnivåerna i moderdjurets blod till följd av att fostrets kortisolproduktion ökar. Förhöjda kortisolnivåer till följd av stress och fysisk ansträngning i samband med lastning, hantering, omgruppering, transport och nya miljöer kan orsaka abort eller för tidig igångsättning av förlossningen. Flera studier visar att det även finns risker under andra delar av dräktigheten. Transport ökar till exempel risken för embryonala förluster under tidig dräktighet hos gris, framför allt under vecka två till fyra, vilket är en kortisolkänslig period. För nötkreatur finns det risk för embryonala förluster vid transporter under dräktighetens första två månader och studier på får har visat på negativa effekter på lamm och ökad risk för fosterdöd vid förhöjda kortisolnivåer hos tackan. Det finns även en risk för epigenetiska effekter hos fostren vid stress hos moderdjuret, vilka kan komma att påverka avkomman senare i livet.När hondjuren ökar i vikt genom fostertillväxt och ökad volym av fostervätskor, påverkas deras rörlighet och förmåga att hålla balansen vilket kan göra att både lastning och transport försvåras samt innebära en ökad risk för halkskador och fläkningsskador. Eventuella led- och klövproblem kan dessutom förvärras eller försvåra rörelsemöjligheterna, även om uppenbar hälta inte alltid kan ses. Den ökade storleken gör att dräktiga djur kräver större plats under transporten, både för att djuren i sig är större, men också för att de ska kunna parera rörelser och hålla balansen. Dräktiga grisar minskar sin aktivitetsnivå och har större behov av att ligga ned och vila vilket behöver tillgodoses under transport.I slutet av dräktigheten, oklart exakt när, sker en uppmjukning av vävnaderna i bäckenregionen vilket är mer påtagligt för nötkreatur än för små idisslare och suggor. Uppmjukningen kvarstår även en tid efter förlossningen. Uppmjukningen ger försämrad stabilitet vid rörelse, vilket innebär risker vid både lastning och transport. Det är därför viktigt att man tar hänsyn till detta och har god tidsmarginal vid transport av dräktiga eller nyförlösta djur, så att djuren inte riskerar att transporteras under den tid som bäckenet är instabilt.Den vetenskapliga evidensen för EU:s regel om 90 % av den förväntade dräktighetstiden som gräns för transport av dräktiga djur förefaller oklar. Rådet ställer sig bakom konklusionen i EFSA:s utlåtande om transport av nötkreatur, små idisslare och gris, om att vetenskapliga belägg för den exakta nu gällande gränsdragningen saknas, samtidigt som det är tydligt att långt gången dräktighet är en riskfaktor för negativ djurvälfärd under transport. I de aktuella utlåtandena finns dock flera studier citerade som visar på sårbarhet för de dräktiga djuren och deras foster under en period som i många fall är längre än de sista 10 % av dräktighetstiden samt att det finns en ökad sårbarhet även under andra delar av dräktigheten och att både moderdjur och foster kan påverkas negativt av att transporteras.Det finns risk för att den stress som en transport innebär kan leda till att det sent dräktiga djuret aborterar eller att förlossningen sätts igång under eller strax efter transport. Då det således föreligger risker för foster och moderdjur vid transport av dräktiga djur under stora delar av dräktighetsperioden anser Rådet att transport av dräktiga djur (nötkreatur, får och gris) om möjligt bör undvikas.Vid transport av unga kalvar, smågrisar och lamm måste hänsyn tas till flera faktorer, såsom ålder, immunförsvarets utveckling, djurens allmänna hälsostatus, huruvida djuren är avvanda eller inte, social stress, etc. Unga djur är generellt känsligare än vuxna djur, och påverkas än mer av att utsättas för hunger och törst, kalla och varma transporter, och begränsade möjligheter att vila under transport. Under perioden då det passiva immunförsvaret går ned samtidigt som det aktiva immunförsvaret är under uppbyggnad är djuren extra känsliga för infektioner.Hur väl ett ungt djur klarar en transport beror bl.a. på längden på transporten (ju längre transport desto större risk för djurens välfärd), samt djurets ålder och vikt. Tiden mellan två och fyra veckor är en känslig ålder för transport av kalvar. Enligt EFSA bör inte kalvar transporteras tidigare än vid fem veckors ålder och de bör väga minst 50 kg. För lamm rekommenderas att djuren transporteras först efter avvänjning. Vidare behöver hänsyn tas till djurens behov av foder och vatten, så att deras närings- samt vätskebehov tillgodoses. Hänsyn behöver även tas till på vilket sätt de är vana vid att inta foder och vatten, och om djuret hålls på liknande sätt i transporten som de är vana vid, exempelvis i samma grupp eller tillsammans med sin mamma. Det kan vara klokt att utfodra djuren innan transport för att minska risken för hunger under transporten. Vid mjölkgiva till kalv behöver tid ges för digestion innan transport för att minska risken för diarré.Icke avvanda djur upplever en större stress runt transport än avvanda djur (vid transport utan moderdjur) och det är därför bättre att företrädesvis transportera djuren efter avvänjning. Unga djur är heller inte motoriskt färdigutvecklade, vilket kan påverka deras balans under transport samt vid på- och avlastning. Yngre djur ligger ned oc
|
|
| 2. |
- Gorlova, Olga, et al.
(author)
-
Identification of Novel Genetic Markers Associated with Clinical Phenotypes of Systemic Sclerosis through a Genome-Wide Association Strategy
- 2011
-
In: PLoS Genetics. - : Public Library of Science (PLoS). - 1553-7404. ; 7:7
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The aim of this study was to determine, through a genome-wide association study (GWAS), the genetic components contributing to different clinical sub-phenotypes of systemic sclerosis (SSc). We considered limited (IcSSc) and diffuse (dcSSc) cutaneous involvement, and the relationships with presence of the SSc-specific auto-antibodies, anti-centromere (ACA), and anti-topoisomerase I (ATA). Four GWAS cohorts, comprising 2,296 SSc patients and 5,171 healthy controls, were meta-analyzed looking for associations in the selected subgroups. Eighteen polymorphisms were further tested in nine independent cohorts comprising an additional 3,175 SSc patients and 4,971 controls. Conditional analysis for associated SNPs in the HLA region was performed to explore their independent association in antibody subgroups. Overall analysis showed that non-HLA polymorphism rs11642873 in IRF8 gene to be associated at GWAS level with lcSSc (P = 2.32x10(-12), OR = 0.75). Also, rs12540874 in GRB10 gene (P = 1.27 x 10(-6), OR = 1.15) and rs11047102 in SOX5 gene (P = 1.39x10(-7), OR = 1.36) showed a suggestive association with lcSSc and ACA subgroups respectively. In the HLA region, we observed highly associated allelic combinations in the HLA-DQB1 locus with ACA (P = 1.79x10(-61), OR = 2.48), in the HLA-DPA1/B1 loci with ATA (P = 4.57x10(-76), OR = 8.84), and in NOTCH4 with ACA P = 8.84x10(-21), OR = 0.55) and ATA (P = 1.14x10(-8), OR = 0.54). We have identified three new non-HLA genes (IRF8, GRB10, and SOX5) associated with SSc clinical and autoantibody subgroups. Within the HLA region, HLA-DQB1, HLA-DPA1/B1, and NOTCH4 associations with SSc are likely confined to specific auto-antibodies. These data emphasize the differential genetic components of subphenotypes of SSc.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Hoffmann, Ruben, et al.
(author)
-
Djurvälfärd och lönsamhet - var står vi idag?
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Även om djurs välbefinnande länge har debatterats i många länder är frågor som rör djurvälfärd högaktuella. EU har de senaste åren beslutat om flera nya minimiregler och i Sverige pågår för tillfället en översyn av lagstiftningen. I konsumentundersökningar framgår det att en majoritet av medborgare i såväl Sverige som inom övriga EU anser att djurvälfärd är en viktig fråga och att bättre information och ytterligare insatser på detta område önskas. Mot bakgrund av det stora intresset för djurvälfärd är syftet med denna rapport att undersöka hur skillnader i lagstiftade minimiregler vad gäller ur djurvälfärds-synpunkt viktiga aspekter påverkar lönsamheten för svenska animalieproducenter jämfört med producenter i några andra länder. Studien fokuserar således på vissa av de aspekter av djurvälfärd som regleras i lagstiftning och är inte avsedd att ge någon fullständig bild av alla merkostnader som svenska regleringar kan ge upphov till jämfört med situationen för konkurrerande import. För att undersöka detta måste följande frågor adresseras: • Hur definieras och operationaliseras djurvälfärd? Det föreligger i dagsläget inte konsensus vare sig angående en generellt accepterad definition av djurväl-färd eller rörande hur olika välfärdsaspekter ska vägas mot varandra. I denna rapport har vi i möjligaste mån utgått från riskbedömningar som kan relateras till de så kallade ”fem friheterna” och som bland annat används av EFSA för att bedöma riskerna för nedsatt djurvälfärd i en viss population. Sådana risk-bedömningar möjliggör en jämförelse mellan inhysningssystem som ur policysynpunkt kan vara av intresse och tydliggör de avvägningar som måste göras mellan olika djurvälfärdsaspekter. Det resulterar inte i något enskilt aggregerat mått men kan lyfta fram de fördelar och nackdelar som olika inhysningssystem vanligtvis har. • Vilka skillnader i lagstiftade minimiregler föreligger mellan Sverige och omvärlden vad gäller ur djurvälfärdssynpunkt viktiga aspekter? Snarare än att försöka kartlägga alla existerande skillnader i lagstiftning har vår utgångspunkt varit de ur djurvälfärdssynpunkt viktigaste lagstiftade minimikrav som lyfts fram i WelfareQuality® – projektet. Sverige har vad gäller centrala djurvälfärdsaspekter i flera fall striktare minimikrav än vad som gäller enligt EU:s minimilagstiftning. Som exempel kan för värphöns nämnas det svenska förbudet mot oinredda burar (från 2012 även enligt EU:s minimilagstiftning) och förbudet mot näbbtrimmning, för slaktkycklingar och svin finns i Sverige krav på större yta och för nötkreatur en specifik lagstiftning vilket (förutom för kalv) inte finns inom EU. • Hur påverkas de fysiska produktionsresultaten av dessa skillnader i lagstiftade minimikrav? Striktare djurskyddslagstiftning kan indirekt påverka produktionskostnaderna positivt eller negativt via förändringar i dödlighet, foderförbrukning, foderomvandling etc. Som exempel kan nämnas att flera av de svenska minimikraven som rör produktionen av slaktsvin och mjölkkor kan förväntas ha en positiv inverkan medan förbudet mot oinredda burar för värphöns inte tydligt påverkar de fysiska produktionsresultaten. • Vilka skillnader i produktionskostnader föreligger mellan svenska och utländska animalieproducenter och i vilken utsträckning kan dessa skillnader hänföras till lagstiftade minimikrav vad gäller ur djurvälfärdssynpunkt viktiga aspekter? Striktare djurskyddslagstiftning kan påverka produktionskostnaderna positivt eller negativt både direkt via förändrade insatsbehov (kapital, arbete, strömedel etc.) och indirekt via förändringar i fysiska produktionsresultat. Svenska animalieproducenter har i många fall högre kostnader än konkurrerande producenter inom EU, men detta kan endast delvis förklaras av ur djurvälfärdssynpunkt viktiga skillnader i lagstiftade minimiregler. • Hur påverkas lönsamheten för svenska animalieproducenter av ur djurvälfärdssynpunkt viktiga skillnader i djurskyddslagstiftning mellan Sverige och omvärlden? I de fall lagstiftningen inte i sig medför en ökad produktivitet behöver producenterna få täckning för sina merkostnader. Svårigheten med att bedöma djurvälfärd och livsmedelskedjans struktur gör det dock svårt att kommunicera djurvälfärdsaspekter till konsument. Eftersom lagstiftningen omfattar all inhemsk produktion är det, även om en stor andel av konsumenterna är villiga att betala ett avsevärt merpris, svårt att erhålla en hög premie för de djurvälfärdsaspekter som regleras. En avvägning mellan marknadsandelar och det merpris som kan erhållas måste alltid göras. Med en betydande marknadsandel krävs för en hög premie produktdifferentiering frikopplad från lagstiftningen. Eftersom svensk produktion konkurrerar med importerade varor som inte behöver följa svenska regler riskerar striktare nationella minimikrav att få motsatt. Det är därför viktigt att arbetet med att förbättra djurskyddet bedrivs internationellt
|
|
| 6. |
- Hoffmann, Ruben, et al.
(author)
-
Economic Perspective on the Value of Cats and Dogs
- 2019
-
In: Society and Animals. - : Brill. - 1063-1119 .- 1568-5306. ; 27, s. 595-613
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Although various benefits of cats and dogs have been extensively studied, their fundamental economic value is poorly understood. Economic values are, in contrast to monetary values, determined subjectively and guide individuals in their decisions. This study presents a conceptual economic model of the value of cats and dogs which provides a basis for future research. Benefits of cats and dogs identified in the literature are categorized in relation to the model. The multidimensional value of these nonhuman animals includes different use and non-use values, for caretakers and other humans. Data from an online survey on the salience (importance of attributes in memory) of cats and dogs in Sweden provide support for the proposed model. It is argued that the subjective well-being approach developed in psychology provides a good starting point for estimating many of the economic values of these animals, but that different types of values may require different approaches.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Hoffmann, Ruben, et al.
(author)
-
Investing in climate change adaptation and mitigation: A methodological review of real-options studies
- 2021
-
In: AMBIO: A Journal of the Human Environment. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 50, s. 229-241
-
Research review (peer-reviewed)abstract
- Uncertain future payoffs and irreversible costs characterize investment in climate change adaptation and mitigation. Under these conditions, it is relevant to analyze investment decisions in a real options framework, as this approach takes into account the economic value associated with investment time flexibility. In this paper, we provide an overview of the literature adopting a real option approach to analyze investment in climate change adaptation and mitigation, and examine how the uncertain impacts of climate change on the condition of the human environment, risk preferences, and strategic interactions among decisions-makers have been modeled. We found that the complex nature of uncertainties associated with climate change is typically only partially taken into account and that the analysis is usually limited to decisions taken by individual risk neutral profit maximizers. Our findings call for further research to fill the identified gaps.
|
|
| 9. |
- Hoffmann, Ruben
(author)
-
Joint Private Safety Standards and Vertical Relationships in Food Retailing
- 2012
-
In: Journal of Economics and Management Strategy. - : Wiley. - 1058-6407 .- 1530-9134. ; 21, s. 179-212
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- In recent years, it has become common for downstream firms to impose Joint Private Standards (JPSs) on upstream producers. In this paper, we present an original model of a vertical relationship, explaining the incentives for and the effects of such JPSs with an example concerning food safety. The risk of a food crisis is endogenously determined. Using the concept of cartel stability (), it is shown that liability rules are crucial for JPSs to emerge, that a JPS can become a minimum quality standard, and that a more stringent JPS does not necessarily reduce the market risk.
|
|
| 10. |
- Hoffmann, Ruben, et al.
(author)
-
The Demand for (Non)alcoholic Beverages in France and the Impact of Advertising
- 2013
-
In: Wine Economics - Quantitative Studies and Empirical Applications. - 9781137289513 ; , s. 49-70
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- This chapter analyses the ways in which advertising expenditures influence the demand for alcoholic and non-alcoholic beverages in France. Using annual data for the period 1977 to 2004, a conditional dynamic demand system is estimated econometrically for spirits, champagne and sparkling wines, still wine, beer and non-alcoholic beverages. Advertising expenditure is modelled as affecting per capita demand for alcoholic and non-alcoholic beverages through a translation parameter. Special attention is given to the impact of the Evin Law implemented in 1991 in France which restricted the use of advertising for alcoholic beverages. The results show that the law has affected consumer demand for alcoholic beverages and support is found for the existence of subsistence levels which in the model is captured by translation variables.
|
|
