| 1. |
- Hydén, Håkan, et al.
(author)
-
The Concept of Norms in Sociology of Law
- 2008
-
In: Contributions in Sociology of Law: remarks from a Swedish Horizon. - 1403-7246. ; 53, s. 15-32
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- The aim of this article is to propose a method for creating a more coherent concept of norms – and to deliver a tentative and open suggestion on how to define norms in a way that might fit into the context of Sociology of Law (further on shortened, SoL). The idea is that the norm concept can be chiselled out through ontological analysis, and that this analysis can be conducted in a way that allow every aspects of the norm concept to be scrutinized separately. The result will in the best case scenario be a kind of ‘open source’ construction where every individual research project can formulate its view of the common concept. The suggested ontological analysis is mainly founded on The Aristotelian concepts of ‘essence’ and ‘accident’. Thus the method is concerned with distinguishing between norm attributes that lie in their (the norms’) nature (collectively they form the definition) and other attributes (that are essential for the categorisation of norms).
|
|
| 2. |
- Hydén, Håkan, et al.
(author)
-
The Relation between norms and legal rules
- 2011
-
In: Norms between law and society. Lund Studies in Sociology of Law.. - 1403-7246. - 9172673303 ; , s. 11-21
-
Book chapter (peer-reviewed)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bashitialshaaer, Raed, et al.
(author)
-
Global Norms for Public Acceptance for Desalination and Water Ruse
- 2011
-
In: Norms between law and society - A collection of Essys from Doctorates from Different Academic Subjects and Different Parts of the World. - 9172673303 ; 37, s. 41-62
-
Book chapter (pop. science, debate, etc.)abstract
- Desalting technologies and fresh water production has been developed over the years, including primarily thermal and membrane processes. Five different types of desalination technology were studied and compared for long-term of use namely, thermal processes include multistage flash evaporation (MSF), multiple effect evaporation (ME), and vapor compression (VC) and membrane processes contain reverse osmosis (RO) and electrodialysis (ED). Among these technologies, six different input water sources were also used and studied for each of the processes mentioned above and namely seawater, brackish water, wastewater, rivers, brine and pure water as the only solution of fresh water in some countries. Wastewater in most countries is being more and more recognized as of vital importance to be treated and made safe for reuse. Treated wastewater is used directly in irrigation of farms or landscape green areas. This paper gives an overview of the existing practices of wastewater reuse and of the constraints facing it. It concludes with recommendations and policy options that are likely to lift these constraints and to make a better use of the wastewater potential. It is observed that wastewater reuse amount is approximately counted 5% over the last 30 year. Brine discharge will increase the salinities of the Arabian Gulf, Mediterranean Sea and Red Sea, with respectively some extra 2.24, 0.81 and 1.16 g/l in the year 2050. Desalination has advantages and disadvantages which may depend on the region, location, technology, impact and amount of fresh water production. For example, chemicals added in the pre-treatment stages could harm the fish production as well as the marine life in general. The content of nutrients in wastewater is positive for irrigation but with only secondary treatment problems like eutrophication in the Gulf may be increased if the exchange of water is low. Public acceptance is often seen as a key reason why water-recycling technology is (accepted or) rejected. Unclear polices, institutional conflicts and lack of regulatory frameworks constitute other important constraints that hinder implementation and proper operation of wastewater reuse projects. A common assumption is that projects fail because the general public is unable to comprehend specialist information about risk and the belief that if the public were better informed, they would accept change more readily. Achieving sustainable water use through recycling may require better coordination between agencies and integrated government policies.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Bergwall, Peter, et al.
(author)
-
The Stepchild Controversy : Unfortunate Dichotomies in Socio-Legal Theory
- 2023
-
In: Combining the Legal and the Social in Sociology of Law : An Homage to Reza Banakar - An Homage to Reza Banakar. - 9781509959389 ; , s. 59-68
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- Kapitlet handlar om beklagliga dikotomier i rättssociologisk teori, som till exempel dikotomin rätt/samhälle. Upprätthållandet av sådana dikotomier hämmar rättssociologisk teoriutveckling. Kapitlet tar sin utgångspunkt i en debatt som initierades 1998 av Reza Banakar och som handlade om vad Banakar ansåg vara den rättssociologiska teorins underutvecklade tillstånd, eller rättssociologins identitetskris som styvbarn till juridik och sociologi. De flesta av inspelen i debatten accepterar dikotomin rätt/samhälle, det vill säga en syn på rätten som teoretiskt frikopplad från samhället. I kapitlet hävdas att detta är ett misstag och att vi istället bör inse att rätten är djupt invecklad i allt samhällsliv. Rättssociologin bör fokusera på att att studera normativitet i samhället och utgå från att rätten först och främst är ett socialt fenomen och inte ett slutet system, avskuret från övriga samhället. Mina argument är influerade av den vetenskapsfilosofiska riktningen kritisk realism.
|
|
| 10. |
- Börrefors, Johanna, 1973-
(author)
-
En essä om estetisk efterrättelse
- 2007
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Meads centrala påstående var att medvetandet uppstår mellan människor. Det individuella subjektet framträder därmed som en effekt. Jag har lyft fram det faktum att Miget - agenten snarare än subjektet - föregår och ingår i den sociala interaktionen. I och med det föregår Miget subjekt/objekt distinktionen vilken blir relevant först när interaktionen är en realitet. Den biologiska organismen, kroppen (i interaktion) föregår alltså medvetandet. Miget som kropp och organism betonas i avhandlingen för att tydliggöra den skillnad som föreligger mellan Mig och Jag. Jaget som bild och reflektion är, som vi har sett, något annat än det faktiska agerandet. Sören Kierkegaards skillnad mellan lidelse (det genuina engagemanget) och reflektion (det beräknande och överlagda) - där lidelsen förutsatte det djupaste deltagande och reflektionen distans - har fungerat som en parallell. Jaget är den envisa försanthållaren av den estetiska efterrättelsen, det lidelsefulla deltagandets absoluta motpol, i en mening tomt. Detta behov av att identifiera sig själv som något kan ses som ett sätt att - med formen som utgångspunkt - sträcka sig efter gemenskap men också som ett sätt att hålla livet - innehållet - på avstånd. Den metaforblinde estetikern uppfattar eller erkänner inte representationen som en representation, att Jaget är det representerade Självet och inte Självet. Estetisk efterrättelse utgår från klyftan - mellan Miget och Jaget - i den meningen att skillnaden mellan objektet och bilden av det (eftersträvansvärda) ignoreras. Att legitimera en gestaltning är alltså inte detsamma som att verifiera ett sakläge. Jean-Paul Sartre nämndes som exempel. Som barn tycks han ha likställt sig fullt ut med en generaliserad andre. Sartre var enbart Jag, spegelbilden av andras tankar om honom. Hur vida det var omgivningen, situationerna eller tingen som fordrade estetisk efterrättelse av Sartre är oklart, klart är att det var svårt för honom att inte tillmötesgå kraven eftersom hans eget värde var underordnat dem. Operativsystemet GNU/Linux har fungerat som parallell: operativsystemet GNU/Linux kontra tecknet GNU/Linux. Jag har lyft fram estetisk efterrättelse som en infallsvinkel på normer. Med socialpsykologins perspektiv har jag ringat in problematiken. Symbolmiljön - med sitt språk- och skådespel - har fungerat som en skärningspunkt mellan individ och samhälle, detta föränderliga fokus med sin individuella motsvarighet i förhållandet mellan Jaget - som en generaliserad andre - och Miget, existensen. En symbolmiljö består av gemensamma nämnare vari samma sociala verklighet råder. Värdeomdömen framstår där som objektiva. Att tillägna sig en symbolmiljö - ett förhållningssätt - är ungefär detsamma som att navigera efter ett slags yttre ”kompass”. Den yttre kompassen anger hur vi bör vara, bete oss, vad vi bör leta efter och hur vi bör betrakta det vi ser. Också ramnormsystemet får sin betydelse härigenom. Antingen överensstämmer andra genom sina ting och gester med ens egen symbolmiljö eller också inte. Människan kan rent av sägas stå - och falla - med de associationer hon ger upphov till hos mottagaren. Estetisk efterrättelse är form framför innehåll, en bild uppbyggd av symboler i den meningen att man inte vill associeras med något som man inte också kan identifiera sig med.
|
|
