| 1. |
-
Ett bibliotek i takt med tiden : Linköpings universitetsbibliotek 50 år
- 2018
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Linköpings universitetsbibliotek (LiUB) firar år 2019 sitt 50-årsjubileum. År 1969 grundades Linköpings högskolas bibliotek, som 1975 blev universitetsbibliotek.Med hjälp av ett antal nedslag baserade på personliga hågkomster, intervjuer, dokument och publicerat material skildras i denna jubileumsskrift bibliotekets första 50 år. Linköpings högskolas bibliotek blev under 1970-talet känt för den så kallade Linköpingsmodellen och för försöken med bibliotekssystemet LIBRIS. Datoriseringens och digitaliseringens betydelse fram till våra dagar kan knappast överskattas.Boken berättar om ett antal av de kvartersbibliotek som funnits vid LiUB: bland annat de vid Campus Valla och de lärar- och förskollärarutbildningsbibliotek som blev en del av LiUB i samband med högskolereformen 1977. I två personligt hållna bidrag skildras det medicinska bibliotek som byggdes upp vid det 1986 grundade Hälsouniversitetet och bibliotekariens roll vid den tvärvetenskapliga Temainstitutionen. Under 1990-talet expanderade LiU i Norrköping och de kvartersbibliotek som tidigare funnits i staden slogs 1998 samman till Campus Norrköpings bibliotek.Andra bidrag skildrar användarundervisningens idéhistoria och hur den återspeglas i de undervisningsupplägg som praktiserats vid LiUB sedan början av 1970-talet. År 1979 blev Linköpings universitetsbibliotek genom en lagändring mottagare av pliktexemplar, vilket förändrade förutsättningarna för bibliotekets litteraturförsörjning. Andra verksamheter knutna till LiUB som skildras är det Centrum för biblioteks- och IT-pedagogik som under det tidiga 2000-talet arrangerade poänggivande kurser och det 1996 inrättade elektroniska förlaget LiU E-Press. I en intervju berättar personal om det bibliometriarbete som sedan 2007 utförs vid Linköpings universitetsbibliotek.I boken presenteras också några specialsamlingar, däribland DDR-samlingen och Stolpesamlingen.Temat i bokens avslutande del är framtidsvisioner och återblickar. Hur har man föreställt sig bibliotekets framtid i det förgångna? Hur har universitetsbibliotekets roll förändrats och vad står för dörren under den närmaste framtiden?
|
|
| 2. |
- Brage, Christina, 1950-, et al.
(author)
-
Studenternas informationsvanor : En undersökning vid Linköpings Universitetsbibliotek
- 2008
-
In: InfoTrend. - : Svensk förening för informationsspecialister. - 1653-0225. ; 63:2, s. 45-52
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- In this article we present a survey conducted during the fall of 2007. We interviewed 700 undergraduate students about their information- seeking behaviour. We found that the Internet, especially Google, plays a major role for the majority of the students and that they tend to select resources based on accessibility, ease of use and convenience. We also found that there are differences in the use of information sources depending on how long the students have been studying. We also found that stringent course requirements from faculty and staff affected the students’ information behaviour. The results provide an insight into the factors that influence students’ information–seekingbehaviour and the information sources used.
|
|
| 3. |
- Demmelmaier, Ingrid, 1960-, et al.
(author)
-
Does exercise intensity matter for fatigue during (neo-)adjuvant cancer treatment? The Phys-Can randomized clinical trial
- 2021
-
In: Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports. - : Wiley. - 0905-7188 .- 1600-0838. ; 31:5, s. 1144-1159
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Exercise during cancer treatment improves cancer-related fatigue (CRF), but the importance of exercise intensity for CRF is unclear. We compared the effects of high- vs low-to-moderate-intensity exercise with or without additional behavior change support (BCS) on CRF in patients undergoing (neo-)adjuvant cancer treatment. This was a multicenter, 2x2 factorial design randomized controlled trial (Clinical Trials NCT02473003) in Sweden. Participants recently diagnosed with breast (n = 457), prostate (n = 97) or colorectal (n = 23) cancer undergoing (neo-)adjuvant treatment were randomized to high intensity (n = 144), low-to-moderate intensity (n = 144), high intensity with BCS (n = 144) or low-to-moderate intensity with BCS (n = 145). The 6-month exercise intervention included supervised resistance training and home-based endurance training. CRF was assessed by Multidimensional Fatigue Inventory (MFI, five subscales score range 4-20), and Functional Assessment of Chronic Illness Therapy-Fatigue scale (FACIT-F, score range 0-52). Multiple linear regression for main factorial effects was performed according to intention-to-treat, with post-intervention CRF as primary endpoint. Overall, 577 participants (mean age 58.7 years) were randomized. Participants randomized to high- vs low-to-moderate-intensity exercise had lower physical fatigue (MFI Physical Fatigue subscale; mean difference −1.05 [95% CI: −1.85, −0.25]), but the difference was not clinically important (ie <2). We found no differences in other CRF dimensions and no effect of additional BCS. There were few minor adverse events. For CRF, patients undergoing (neo-)adjuvant treatment for breast, prostate or colorectal cancer can safely exercise at high- or low-to-moderate intensity, according to their own preferences. Additional BCS does not provide extra benefit for CRF in supervised, well-controlled exercise interventions.
|
|
| 4. |
-
Ett bibliotek i takt med tiden : Linköpings universitetsbibliotek under 50 år
- 2022
-
Artistic workabstract
- Utställningen Ett bibliotek i takt med tiden: Linköpings universitetsbibliotek under 50 år skildrade bibliotekets historia och biblioteksteknikens utveckling från 1970-talet till idag.Utställningen fokuserade på olika teman som varit signifikativa för Linköpings universitetsbibliotek, som etablerades 1969 som Linköpings högskolas bibliotek. Dessa teman var den så kallade Linköpingsmodellen och dess kvartersbibliotek, försöksverksamheten med bibliotekssystemet Libris i början av 1970-talet, de första databaserna för att söka vetenskapliga publikationer, högskolereformen 1977 och dess betydelse för universitetsbiblioteket, tillkomsten av Hälsouniversitetets bibliotek 1986, datoriseringen under 1980-talet, användarundervisningens utveckling, tillkomsten av det elektroniska förlaget LiU E-Press 1996, skapande av Campus Norrköpings bibliotek 1998, den tilltagande digitaliseringen under 2000-talet, bibliometrins ökande betydelse samt utvecklingen under 2010-talet med bland annat byte av klassifikationssystem, flyttar och sammanslagningar av bibliotek.
|
|
| 5. |
- Hauffman, Anna, et al.
(author)
-
Cocreated internet-based stepped care for individuals with cancer and concurrent symptoms of anxiety and depression : Results from the U-CARE AdultCan randomized controlled trial
- 2020
-
In: Psycho-Oncology. - : John Wiley & Sons. - 1057-9249 .- 1099-1611. ; 29:12, s. 2012-2018
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Objective The aim was to evaluate the effects of cocreated internet-based stepped care (iCAN-DO) on anxiety, depression, posttraumatic stress, and health-related quality of life (HRQoL) in individuals with cancer and self-reported anxiety and/or depression symptoms, compared with standard care.Methods Clinically recruited individuals with breast, colorectal, or prostate cancer underwent online screening with the Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS). Those with anxiety and/or depression symptoms (>7 on any of the HADS subscales) were randomized to iCAN-DO or standard care. iCAN-DO comprised psychoeducation and self-care strategies (step 1) and internet-based cognitive behavioral therapy (iCBT, step 2). Data were collected before randomization and at 1, 4, 7, and 10 months and analyzed with intention-to-treat regression analysis and randomization tests.Results Online screening identified 245 (27%) of 909 individuals who reported anxiety and/or depression symptoms. They were randomized to iCAN-DO (n = 124) or standard care (n = 121). Of them 49% completed the 10-month assessment, and in the iCAN-DO group 85% accessed step 1 and 13% underwent iCBT. iCAN-DO decreased the levels of symptoms of depression (−0.54, 95% confidence interval: −1.08 to −0.01, P < .05) and the proportion of individuals with symptoms of depression (P < .01) at 10 months, compared with standard care, according to HADS. There were no significant effects on anxiety, posttraumatic stress, or HRQoL.Conclusion Internet-based stepped care improves symptoms of depression in individuals with cancer. Further studies are needed to gain knowledge on how to optimize and implement internet-based support in oncology care.
|
|
| 6. |
- Hauffman, Anna
(author)
-
Internet-based Psychosocial Support : Design, Effects and User Experience in the Cancer Setting
- 2020
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Background and Aim Being diagnosed with cancer is often described as a major loss of control leading to severe psychological distress and symptoms of anxiety and depression can continue to affect the individual in the long term. The cancer and its treatment may influence all dimensions of health, thus the psychosocial support provided needs to be multifaceted and easy accessed. Internet-based interventions may be one way to provide such support, but evidence is limited. This thesis aimed to investigate the design, effects, and experiences of internet-based psychosocial support in cancer.Methods and Results Study 1 encompassed a co-creation development process resulting in the interactive support provided as the first step in an internet-based stepped care intervention (iCAN-DO). The effects of iCAN-DO were investigated in a randomised controlled trial, targeting individuals newly diagnosed with cancer and concurrent self-reported symptoms of anxiety and depression (according to the Hospital Anxiety and Depression Scale). Step 1 had a psycho-educative content involving self-care strategies and was available to the intervention group during the ten-month study period. Step 2 comprised a guided internet-based cognitive behavior therapy (iCBT) program and was offered those without improvement in anxiety and depression after using Step 1. The results showed that iCAN-DO improved symptoms of depression compared with standard care, while symptoms of anxiety were largely unaffected. Most participants used Step 1, while only a few used Step 2.In Study 2, aspects of usefulness, relevance, and usability in iCAN-DO were explored through qualitative interviews, analysed using content analysis. Results showed that standard healthcare did not meet the individuals' needs and iCAN-DO was used as complement, providing access to relevant, trustworthy information and support. Usability was affected by the perceived usefulness and ease of use of the intervention, as well as by the user´s circumstances in life and consequences of the cancer. The co-creation process in the development of Step 1 added relevance, but both steps 1 and 2 would have gained from being provided earlier, integrated into standard healthcare and more adaptable to the individual.Conclusion The thesis concluded that the internet-based intervention had positive effects on symptoms of depression in individuals newly diagnosed with cancer. Individuals with cancer experience several unmet needs in standard healthcare and since psycho-educative support including self-care advice seems feasible in this group, efforts are needed to incorporate internet-based support in regular oncology care. Since the intervention did not target all symptoms (i.e. anxiety) further research is needed on how to enhance efficacy and how to make iCBT more feasible for this group.
|
|
| 7. |
- Igelström, Peter, 1976-
(author)
-
20 frågor om bibliometri
- 2018
-
In: Ett bibliotek i takt med tiden. - Linköping : Linköpings universitetsbibliotek. - 9789176851470 ; , s. 137-142
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- De flesta yrkesverksamma vid forskningsbibliotek eller inom forskarvärlden har förmodligen på ett eller annat sätt kommit i kontakt med bibliometri, eller åtminstone stött på begreppet. För den som inte är närmare insatt kan dock bibliometrin lätt uppfattas som lite av ett mysterium. Vad går en citeringsanalys egentligen ut på? Vad är det för indikatorer som man talar om inom bibliometrin? Och vad är den ”norska modellen” för någonting?För den som i likhet med mig har en något diffus bild av hur bibliometriska analyser går till, hjälper här medlemmar av Linköpings universitetsbiblioteks bibliometrigrupp till att reda ut begreppen. Gruppen tillkom 2007 på initiativ av bibliotekets dåvarande överbibliotekarie Marianne Hällgren. Syftet var att kunna erbjuda enskilda forskare, forskargrupper och fakulteter vid Linköpings universitet bibliometrisk rådgivning och analys. Internationella rankinglistor över lärosäten hade vid den här tiden börjat få större uppmärksamhet och mätning av universitetens forskningsproduktion fick därför allt större betydelse. Vid forskningsbibliotek hade man sedan länge gjort bibliometriska analyser med hjälp av manuella metoder, men nya digitala verktyg tillät nu att mer avancerade analyser utfördes. Vid LiUB valde man att skapa en grupp som jobbade med bibliometri istället för att som på många andra lärosäten tillsätta enskilda tjänster, detta för att göra bibliometriarbetet mindre personberoende. I april 2009 inrättades vid biblioteket avdelningen Publiceringens infrastruktur (PI) med ansvar för bland annat bibliometriverksamheten vid Linköpings universitetsbibliotek.
|
|
| 8. |
- Igelström, Peter, 1976-
(author)
-
Amigo mío : om äkta och dubiös vänskap i Tintins äventyr
- 2023
-
In: Tintinism - årsbok Generation T. - Solna : Asterion media. - 2000-6640. ; 16, s. 75-85
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Från och med Blå lotus blir vänskap ett framträdande tema i Tintinalbumen. Tintins möte med den unge kinesen Tchang Tchong-jen återspeglar Hergés egen vänskap med en kinesisk konststuderande som serieskaparen lärde känna under arbetet med Tintins äventyr i Kina. Denna vänskap kom att få stor betydelse för Tintins utveckling som fiktiv gestalt. Temat vänskap fördjupas i senare äventyr i och med att Tintins bekantskapskrets utökas, inte minst med kapten Haddock. Den problematiska relationen med den alkoholiserade fartygskaptenen i Krabban med guldklorna utvecklas till en djup vänskap i senare album som innebär att Tintin inte längre framstår som den solitära hjälte han hade varit i de första äventyren Tintin i Sovjet, Tintin i Kongo och Tintin i Amerika.Vissa av Tintins vänskapsrelationer framstår emellanåt som problematiska, till exempel den med den labile general Alcazar och den med lönnmördaren Pablo, två personer som Tintin lär känna under sin resa till det fiktiva landet San Theodoros i Det sönderslagna örat och som återkommer i senare äventyr. Tintins egenskaper som vän kännetecknas av osjälviskhet och stark lojalitet gentemot vännerna. Trots att han framstår som ett föredöme i detta avseende har Hergés seriehjälte kritiserats för att hans vänskapsband aldrig omfattar personer i hans egen ålder eller kvinnor.I artikeln analyseras vänskap såsom temat skildras i Tintinalbumen med hjälp av klassiska författare såsom Aristoteles och Plutarchos och moderna forskare, däribland den italienske sociologen Francesco Alberoni.
|
|
| 9. |
- Igelström, Peter, 1976-, et al.
(author)
-
Artificiell intelligens : vad vi kan lära av science fiction
- 2024
-
Book (pop. science, debate, etc.)abstract
- Vad blir människans roll i en värld som också befolkas av intelligenta maskiner? Frågan har länge varit central inom science fiction, men skulle lika gärna kunna ställas inför den snabba utveckling kring artificiell intelligens (AI) som gett upphov till lika mycket fascination som oro under de senaste åren. Denna skrift, som publiceras i anslutning till en bokutställning på Linköpings universitetsbibliotek, har som utgångspunkt att science fiction kan hjälpa oss att föreställa oss och förhålla oss till olika möjligheter kring AI.
|
|
| 10. |
- Igelström, Peter, 1976-
(author)
-
Biblioteken på Campus Valla
- 2018
-
In: Ett bibliotek i takt med tiden. - Linköping : Linköpings universitetsbibliotek. - 9789176851470 ; , s. 38-48
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- När Linköpings högskolas bibliotek vid starten 1969 inrymdes i den gamla linnefabrikens lokaler på Platensgatan 26 var detta endast en temporär lösning. Nybyggnationen på Vallaområdet i början av 1970-talet blev det första steget i att samla högskolans verksamhet vid de tekniska och filosofiska fakulteterna på ett campus. Planer fanns även att Lärarhögskolans verksamhet på sikt skulle förläggas till Valla.I anslutning till högskolans nya lokaler behövde således även en biblioteksverksamhet byggas upp. Ett mindre bibliotek med teknisk litteratur och endast ett fåtal läsplatser etablerades i hus A på Valla under 1970 och sommaren 1971 flyttade också bibliotekets centrala funktioner från Platensgatan till det nya campusområdet i Linköpings sydöstra del.Högskolans lokalmässiga utbyggnad planerades i så kallade lokal- och utrustningsprogram (LUP). LUP-kommittén för Linköping föreslog i februari 1972 ”en lokalmässig decentralisering av biblioteksservicen inom Vallaområdet”. I de bibliotek som etablerades på Valla finner vi därför de bästa exemplen på Linköpingsmodellens kvartersbibliotek.
|
|
