| 1. |
|
|
| 2. |
- Bodin, Jan, 1964-, et al.
(author)
-
Customer involvement in a technical product development process : time to implement a service-dominant logic perspective?
- 2011
-
In: The customer is NOT always right?. - 0939783150 ; , s. 331-
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- In mainstream marketing the full potential of customer involvement is still largely over-looked. Value is mainly seen as created by the firm, built into products and delivered or marketed to customers. Many product development processes reflect this by emphasizing in-house centered processes possible to monitor and control by management. Today, customers are to a higher extent involved throughout the development process and companies are starting to explore the benefits of opening up the in-house process and involve customers in a more dynamic way. However, it could be argued that the customer is still seen as yet another resource that should be utilized in an optimal way. In contrast to this in-house product development process is the service-dominant logic (S-D logic), which views customers as co-creators of value with the firm. This paper examines the mainstream logic of customer involvement in the product development process through the lens of S-D logic. A comparison between the two logics is made by highlighting the differences regarding: the role of the firm, opportunity instigator, drivers of development, knowledge & skills, role of customers, and role of management. Via a case from the automotive industry focusing on innovation diffusion problems, issues relating to immaterial rights, what happens when the client under-value the partner’s know-how, and therefore is incorrect in their assessment and decisions are highlighted. The paper concludes by discussing both benefits and problems with implementing S-D logic in the product development process.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Hjelm, Jonny, et al.
(author)
-
Idrott och demokrati : Berggården IK 1974-2004
- 2015
-
In: Idrott, historia & samhälle. - 0280-2775. ; , s. 89-114
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- In this article we analyse a Swedish sport club’s journey from being a small local club run by a handful of locals, to become a ‘big club’ with several employees and various resources. By following the club’s organizational work over time, from its formation in 1974 to the year 2004, the purpose of this study is to gain knowledge about democratic processes of more general significance; how the growth in activities, membership and economic responsibilities affected the democratic structures and the internal work. Based on a democratic theoretical framework we scrutinize the decision-making processes of some core issues during the club’s history with focus on the breath and the depth of the processes. The empirical material consists of minutes of meetings, reports/documents, and interviews with club leaders. The analysis points out fluctuations in both the breadth and the depth. As the club extended its activities, the organizational democratic structures were strengthened, which facilitated the breadth and depth aspects. But the growth also meant more complex issues where expert knowledge was needed, a fact that came to aggravate the democratic breadth and depth.
|
|
| 5. |
- Hjelm, Jonny, 1956-, et al.
(author)
-
Idrottsföreningens isolerade öar
- 2016. - 1
-
In: Föreningen, laget och jaget. - Stockholm : Centrum för idrottsforskning. - 9789198183375 ; , s. 91-106
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 6. |
- Isberg, Jenny, et al.
(author)
-
Träningen som ger spelarna knäkontroll
- 2013
-
In: Svensk Idrottsforskning. - Stockholm : Centrum för idrottsforskning. - 1103-4629. ; :4, s. 25-27
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Isberg, Sofia
(author)
-
Den mångfacetterade marknadsorienteringsprocessen
- 2006
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Hur blir marknadsorientering till? Såväl i marknadsorienteringslitteraturen som i företag framhålls vikten av att sätta ”kunden i fokus”. Genom att svara mot kundernas behov och önskemål för-väntas företagen vinna konkurrensfördelar och därmed bättre lönsamhet. Men ”kunden i fokus” är abstrakt och talar egentligen inte om för företagen hur en orientering mot kunden går till. Denna studie belyser hur ett försäkringsbolag på olika sätt försöker orientera sig mot kunden och kundens kontext, det vill säga den marknad kunden befinner sig på. Litteraturgenomgången visar att en stor del av tidigare forskning inom marknadsorienteringsfältet utgår från att marknadsori-entering blir till genom behandling av marknadsinformation. Detta är dock ett begränsat sätt att se på marknadsorientering och hur företag lär om kundens behov och önskemål. Det utgår från att information alltid är tillgänglig och att människor vet vilken information som är intressant. Ett grundantagande om att verkligheten ser likadan ut, oavsett vem som tolkar den, framträder och detta ifrågasätts i den här studien. Ett alternativt perspektiv på marknadsorientering, som tar sin utgångspunkt i att organisationer består av olikheter och mångfald snarare än homogenitet, pre-senteras därför. Informationsbehandling är inte tillräckligt för att lära om kundens behov och önskemål, människor lär i interaktioner, det är när olikheter och variation får diskuteras som kun-skap växer. I analysen utvecklas förståelse för vad i ett tjänsteföretag som försvårar respektive underlättar för sociala interaktioner i ett marknadsorienteringsperspektiv. När människor förstår varandra tack vare gemensam praktik, delade fysiska och mentala rum och kan tala med varandra med ett delat organisatoriskt språk bidrar detta till att marknadsorientering blir till. Föreställningar om kunden och kundens kontext konstrueras på många skilda platser i företaget, marknadsorienter-ing blir mångfacetterad. En slutsats som dras är att mångfalden i sig inte utgör ett problem, utan det är vad mångfalden gör för marknadsorienterandet. De skilda föreställningarna leder till en mängd olika ageranden, men även till att människor väljer att inte engagera sig alls eftersom de inte ser någon mening med olika marknadsorienterade aktiviteter. Marknadsorienteringens kontext, i form av den horisontella och vertikala specialisering som försäkringsbolaget är indelat i, influerar också interaktioner. Interaktioner mellan avdelningar och enheter, mellan det operativa och det strategiska arbetet influeras av föreställningar om tid, intern konkurrens, engagemang och otydlig kommunikation och en uppdelning av människor i ”vi” och ”dom”. I företaget finns ett styrsystem som bidrar till att människor prioriterar den individuella tiden, den som ger resultat i form positiva resultat i de månatliga mätningarna, före den kollektiva tiden i vilken människor kan dela erfarenheter och utveckla kunskaper om kunden. Styrsystemet medverkar också till att interaktioner mellan enheter med samma specialisering försvåras, ut-formningen av systemet bidrar till konkurrens snarare än samverkan. Interaktioner mellan männi-skor med olika specialiseringar influeras av engagemang, människor finner marknadsorientering betydelsefullt vilket innebär att aktiviteter som överbrygger specialiserade gränser skapas. Interak-tionerna influeras också av otydlig kommunikation. Slutsatsen av detta är att gränser och normer får stor betydelse för om marknadsorientering blir till eller inte. Marknadsorienteringens presta-tionsparadox handlar om att klara av att parallellt hantera intern effektivitet och extern fokusering på kunden och kundens kontext.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Isberg, Sofia, 1966-, et al.
(author)
-
Från grupparbete till lärande i team
- 2017
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Från grupparbete till lärande i team Mål: Utgångspunkten i samtalet är frågan om hur vi kan gå från grupparbete till lärande i team i undervisningen. Ett mål med samtalet är att utbyta erfarenheter bland annat om pedagogiken bakom valet av grupparbete, sammansättning av grupper och hur vi som lärare kan stödja studenternas förmåga att lära genom samarbete med andra. Ett annat mål är att skapa ett nätverk inom universitetet där diskussionerna kan fortsätta.Syftet med samtalet är att bidra till kontinuerlig utveckling av lärares vardagspraktik och studenternas arbetsmiljö Genomförande (60 minuter) Ämnet introduceras genom en presentation av resultat från ett pedagogiskt PUNKTUM-projekt, med särskilt fokus på lärares och studenters upplevda utmaningar med grupparbete. För- och nackdelar med grupparbeten diskuteras sedan i mindre grupper.Bakgrund: Grupparbeten i olika omfattning är en vanlig arbetsform i många (nästan alla) kursmoment. Arbetsformen med grupparbeten motiveras bland annat med argument som att grupparbete/teamwork är en förberedelse för yrkeslivet där det i praktiskt taget alla organisationer förekommer uppgifter som ska lösas i grupp varför förmågan att samarbeta och arbeta i grupp är viktig att öva under studietiden. Andra argument som framförs bygger på en socialkonstruktionistisk syn på lärande som något som sker när människor möts och delar erfarenheter och att grupparbeten därför fyller en lärandefunktion. Samtidigt finns det lärare som snarare ser grupparbeten som ett sätt att resursmässigt hantera stora studentgrupper eftersom det minskar antalet handledningstillfällen och arbeten som ska bedömas.Studenter som tillsammans bildar en grupp för att genomföra en arbetsuppgift är inte detsamma som lärandet som kan uppstå i team (Oakley et al, 2004). Författarna menar vidare att studenter, i alla grupper, kan välja att arbeta tillsammans eller att dela upp arbetet och enbart sätta samman delarna, utan diskussion eller erfarenhetsutbyte. I motsats till det finns det team som samarbetar, inte alltid fysiskt, men medlemmarna är medvetna om vad andra göra och hur delar bidrar till en helhet (se t ex Qin et al, 2016).Utmaningar i lärarpraktikenI samtal med våra lärarkollegor har vi utifrån bland annat ovanstående noterat ett antal utmaningar i vår dagliga lärarpraktik. Utmaningar som vi behöver bli bättre på att hantera. 69 • Lärare tar för givet att studenter har förmåga att arbeta i grupp, trots att arbetsformen kan sägas bestå av en mängd olika kompetenser, såsom time management, konfliktlösning och kommunikationsförmåga (skriftligt och muntligt). Dessa kompetenser behöver var för sig introduceras och övas, samtidigt som de är integrerade under ett grupparbete• Studenterna kan gå igenom en utbildning och ta på sig samma typ av uppgift i alla grupparbeten vilket begränsar såväl lärandet som utvecklingen av generiska förmågor relaterade till arbete i grupp.• Argumentet att grupparbete förbereder för arbetslivet kan vara missvisande då grupparbete i arbetslivet inte är detsamma som grupparbete i högre utbildning. I det förstnämnda är gruppen sammansatt utifrån skilda kompetenser, ofta med specificerade roller. I det sistnämnda är alla mer eller mindre på samma nivå och roller är vanligen inte fördefinierade. • I majoriteten av våra kurser vid Handelshögskolan är fokus på uppgiften som ska lösas, det vill säga produkten/resultatet av grupparbetet. Det är i huvudsak utifrån produkten som handledning genomförs och bedömningsmallar och återkoppling ges.• Det finns inte alltid en tydlig pedagogisk tanke med formering av grupper. Det görs ofta utifrån ett lärarcentrerat perspektiv och mer sällan studentcentrerat.• Dysfunktionella grupper leder inte till lärande utan blir kontraproduktiva och det finns en risk att studenter mår dåligt, bränner ut sig, eller till och med avbryter sina studier. Grupparbeten kan upplevas på många olika sätt, men det är viktigt att vi som lärare känner till och förstår hur det påverkar studenter att arbeta i grupp. Om vi designar kurser utifrån enskilda moment om 7,5 hp, så kan studenterna gå från moment till moment med olika former av grupparbeten utan progression.Det kom ett mejl till studierektor från en student: ”Jag gick aldrig med i någon grupp… anledningen är att jag behöver en paus från grupparbetena för att inte bli deprimerad (tidigare grupparbeten har bara gjort mig frustrerad med fullständig avsaknad av någon som helst inlärning)”. Frågan om hur grupper sätts samman är också intressant ur ett lärandeperspektiv. Vad är det läraren pedagogiskt vill uppnå med vald gruppsammansättning och hur stödjer det studenternas lärande? Det finns många idéer om hur gruppsammansättning kan gå till; läraren sätter samman grupper, studenterna väljer själva, slumpmässig sammansättning, bokstavsordning…Det kom mejl om detta också: ”… jag är så less på detta med grupparbeten där vi studenter skall para ihop oss själva! Har själv inga problem, då jag är lite äldre än de andra och oftast hamnar i bra grupper pga min erfarenhet och kunskap. Men många mår riktigt dåligt av att hålla på och oroa sig för om ngn vill ha dom i sin grupp. Frågan jag ställer mig är: Vad är syftet med grupparbeten? Kan tänka mig att det är att lära sig att arbeta med andra människor, stärka ens sociala kompetens och vara lite obekväm och osäker? I så fall borde ju tillvägagångssättet vara att man undviker grupper som konsekvent består av samma människor? Så blir det ju INTE om ni låter studenterna välja själva hela tiden! Tycker vidare att det är er/universitetets skyldighet och uppgift att minimera risken för att ngn eller några hamnar utanför eller inte får en grupp tilldelad”Till detta rundabordssamtal välkomnar vi särskilt dig som brottas med gruppindelning, funderar över den pedagogiska poängen med grupparbeten och hur du bäst kan stödja studenternas eget lärande
|
|
