| 1. |
- Borg, Kajsa, et al.
(author)
-
Sloyd education in Sweden – current trends and future possibilities
- 2009
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Sloyd education in Sweden – current trends and future possibilitiesWith the school subject ”sloyd” means work in mainly textiles, wood and metal in elementary and lower secondary levels. The subject is still one of the most popular compulsory subjects among the students, while some parents ask why such ”old fashioned” subject is needed today. Other asks for education in computer knowledge instead of Sloyd and Home Economics. It seems that even if the subject has changed both aims and teaching and learning methods, from focusing mainly craft techniques to stress creativity and problem solving, people in general base their opinion on their own memories from the past. The pedagogical idea behind sloyd teaching seems to be more or less forgotten.Another problem is that also teachers have a wage idea about the basic philosophy of Sloyd. Some sloyd teachers seem to prefer to rely on personal memories and ideas than the national syllabus. It is common that they have chosen their occupation because of their own interest in craft. As teachers they just change their focus from making craft themselves to teach others the same thing. They follow their own intuition with the explanation that the syllabus is difficult to understand or that it is so wage that any activity could fit. Next problem is the lack of commonly used scientific and professional language for sloyd knowledge and sloyd science. When it comes to assessing the students, the teachers find it hard to put into words what is required and preferable.On the other hand there are important values embedded in the Sloyd subject. Young persons are very interested in sloyd activities. They feel very proud when they have finished a sloyd project, they learn a lot and they enjoy the activity very much. Through sloyd lessons they learn about material, craft techniques and tools through exploration, experience and reflection, instead of being taught facts before hand. The society need people who are creative and inventive and have the initiative to act, which is practised during sloyd lessons. There is a growing interest in creating a sustainable society and recycling, which is also trained in sloyd. The sloyd subject in Sweden need to get a solid scientific base through research results, the subject also need be redefined and explained not only as cultural heritage, but also as a very useful subject in a modern society. New possibilities (and other problems?) will come with a new national plan for teacher education and a new national syllabus for all school subjects in 2011.
|
|
| 2. |
- Erixon, Per-Olof, 1954-, et al.
(author)
-
Diversification and division : 'academic drift' in Swedish teacher education in the aesthetic school subjects in a new higher education structure
- 2023
-
In: Education Inquiry. - : Routledge. - 2000-4508.
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This study deals with the academisation or “academic drift” of teacher education in the aesthetic subjects in Sweden from the 1970s to the millennium shift. After long preparations that already began after the Second World War, TE, along with other vocational education, was integrated into the Swedish university system as part of the expansion of the higher education sector in 1977 (H77). The study’s aims were to describe and analyse how the conditions for teacher education in practical/aesthetic subjects changed in the new and diversified higher education sector. For the study, we drew on Official Reports of the Swedish Government (SOU), a type of authoritative policy text intended to influence an activity, but which govern less formally than “governing policy texts” like bills that are legislative in nature. Our study reveals that a division was made between the old, prestigious and discipline-based universities and the newcomers in terms of vocationally-based education. The entire teacher education ended up on the periphery of the new higher education sector. We establish that the absence of own academic structures and thereby power within the higher education structures has harmed the independent development of teacher education in the aesthetic subjects as part of the enlarged higher education sector in the process of them moving from school subjects to university-like disciplines.
|
|
| 3. |
- Jeansson, Åsa, 1966-
(author)
-
Att sätta ord på undervisning och bedömning i slöjdämnet
- 2017
-
In: e17 - tyst kunnande eller bara tystnad?. - Umeå : Umeå universitet. ; , s. 24-24
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Det omfattande kunskapsområdet slöjd och hantverk har en stark tradition av det som ibland kallas tyst lärande och tyst kunskap. Ibland finns även uppfattningar om grundskolans slöjdämne som delvis ordlöst och där lärande sker genom förevisning. Emellertid ställs sedan 2011 nya kunskapskrav på elever för att erhålla godkänt betyg i slöjdämnet. Själva ämnet har konstruerats med didaktiska syften och uppställda mål och numera ställs krav på att elever ska kunna uttrycka sig i ord kring sitt lärande och sina val under arbetsprocessen för att synliggöra lärandet i slöjdämnet. Det innebär att slöjdlärare behöver undervisa så att eleverna ges möjlighet att utveckla den förmågan. Kunskaper som kanske tidigare bedömdes ordlöst, genom uppvisade färdigheter i hantverket och förståelse i medvetna slöjdprocesser ska nu beskrivas med ord av både lärare och elev. Då många slöjdlärare beskriver både sin egen ämneskunskap och slöjdämnet som hantverksbaserade har kursplanens nya formuleringar i flera fall lett till utmaningar där kunskapskraven ibland skapat incitament för att förändra själva undervisningen. Teoretiska modeller av didaktiskt tänkande ger förståelse för två olika sätt att som lärare förhålla sig till slöjdämnets ramar och innehåll, vilket visar sig som två olika ämneskonceptioner om slöjdämnet. Vad händer med slöjdämnet när/om det som främst bedöms är att sätta ord på den förmåga som beskriver kunskapen i ord, t.ex. att motivera, formulera, ge omdöme eller föra resonemang?
|
|
| 4. |
- Jeansson, Åsa, 1966-
(author)
-
Digital technology in Sloyd teacher education? A development project with Sloyd teacher educators
- 2019
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- On July 1, 2018, the curriculum for primary school was revised when the government decided to clarify the school's assignment to strengthen the students' digital competence (Regeringskansliet, 2017; Skolverket, 2017). For the subject Sloyd this means that the central content in the syllabus stipulates that the teaching should contain conditions for the pupils to combine different materials with digital technology. Digital tools are described as means for documentation of work process and results, and for work with sketches, models and patterns. However, digital technology combined with traditional and other materials is a completely new content of the subject syllabus, which neither has any subject tradition to build on. Previous research and the National Subject Evaluation in Sloyd has shown that transformation of previous new elements in the syllabus has been problematic for Sloyd teachers (Skolverket, 2015; Frohagen, 2016; Jeansson, 2017). Based on questions about how the area could be introduced and dealt with in the Sloyd teacher education, and further in the school subject, a practice based development project was carried out with Sloyd teacher educators in 2018. The participants were allowed to try and investigate how digital technology can be included, be seen, or sets traces in the media-specific expression of the Sloyd subject which is manifestades in the artifact, ie. the product. Based on interviews with the participants, the results indicate that so-called digital technology means a new area to conquer and relate to pedagogically. One of the participant projects that involved trying out different digitally controlled processes of materials is presented to exemplify the exploring of material and digital process.
|
|
| 5. |
- Jeansson, Åsa, PhD, 1966-, et al.
(author)
-
Digital teknik i slöjdlärarutbildningen : ett utvecklingsprojekt med slöjdlärarutbildare
- 2023
-
In: Universitetspedagogiska konferensen 2023. - Umeå : Umeå University. - 9789180702461 ; , s. 65-65
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Den här presentationen handlar om ett utvecklingsprojekt för lärarutbildare inom slöjdlärarutbildningen vid Umeå universitet. Bakgrunden till projektet var att grundskolan 2017 fick till uppdrag att stärka elevers digitala kompetens varpå närapå alla grundskolans kursplaner reviderades. För grundskolans slöjdämne innebar detta att kursplanens centrala innehåll beskrev undervisning där elever gavs förutsättningar att använda digitala verktyg samt kombinera olika material med digital teknik. Digitala verktyg var redan vanligt förekommande i undervisningen då det beskrevs som medel för dokumentation av arbetsprocess och resultat, samt för arbete med skisser, modeller och mönster. Digital teknik kombinerad med traditionella och andra material var däremot ett helt nytt inslag i slöjdämnets innehåll och förutom att formuleringen var svår att förstå, saknades ämnestradition och ämnesdidaktiska erfarenheter. Även tidigare har nya inslag i ämnet varit problematiska för slöjdlärare att omsätta i undervisning (Skolverket, 2015; Frohagen, 2016; Jeansson, 2017). Det förändrade ämnesinnehållet i grundskoleämnet slöjd blev mot denna bakgrund även en utmaning och ett ansvar för slöjdlärarutbildningen och slöjdlärarutbildare. Utifrån frågeställningar om hur området skulle kunna införas och behandlas inom slöjdlärarutbildningen, och vidare i grundskolans slöjdämne, genomfördes under 2018 ett praktikbaserat utvecklingsprojekt med slöjdlärarutbildare. Avsikten var att arbeta med tolkning och transformering av kursplanens skrivning om ”digital teknik”, för att kunna omsätta den i slöjdlärarutbildningen och stödja studenterna i kritisk orientering angående formuleringarna i kursplanen. Utvecklingsprojektet innehöll workshops där slöjdlärarutbildarna erbjöds att orientera sig och arbeta digitalt med material, redskap och maskiner i det FabLab där vi hyrt lokaler för de fem tillfällen som ingick. Deltagarna prövade och undersökte hur digital teknik kan ingå, synas eller sätta spår i det mediespecifika uttrycket för slöjdämnet som utgörs av artefakten, dvs. produkten. Utifrån intervjuer med deltagarna visar resultaten att så kallad digital teknik innebär ett nytt område att erövra och förhålla sig till didaktiskt. Ett av deltagarprojekten som handlade om att pröva olika digitalt styrda bearbetningsprocesser av material presenteras för att exemplifiera orientering och arbete i FabLab.
|
|
| 6. |
- Jeansson, Åsa, 1966-
(author)
-
Digital teknik i slöjdlärarutbildningen? - Ett fortbildningsprojekt med slöjdlärarutbildare
- 2019
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Grundskolans slöjdämne har från att historiskt varit uppdelat i två slöjdarter formats till ett ämne där vi idag kan tala om en vidgad materialanvändning som enligt ämnets kursplan ska innehålla kombinationer av metall, textil och trä, samt andra material. Den 1 juli 2018 trädde en övergripande förändring av samtliga grundskolans kursplaner i kraft, då regeringen beslutat att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. För slöjdämnet innebär detta att kursplanens centrala innehåll föreskriver att undervisningen ska innehålla förutsättningar för eleverna att kombinera olika material med digital teknik. Digitala verktyg beskrivs som medel för dokumentation av arbetsprocess och resultat, samt för arbete med skisser, modeller och mönster. Forskning och Nationell ämnesutvärdering har visat att transformering av tidigare nya inslag i slöjdämnets kursplan varit problematiskt för slöjdlärare. Digital teknik kombinerad med traditionella och andra material är ett helt nytt inslag i slöjdämnets kursplan som inte heller har någon ämnestradition att bygga vidare på. Utifrån frågeställningar om hur området skulle kunna införas och behandlas inom slöjdlärarutbildningen genomfördes under 2018 ett praktikbaserat fortbildningsprojekt med slöjdlärarutbildare. Vår ingång var att tillsammans med deltagarna studera och undersöka hur digital teknik kan rymmas inom begreppet vidgad materialanvändning och därmed ingå, synas eller sätta spår i det mediespecifika uttrycket för slöjdämnet som utgörs av artefakten, dvs. produkten. Utifrån intervjuer med deltagarna indikerar resultaten att så kallad digital teknik innebär ett nytt område att erövra och förhålla sig till didaktiskt.
|
|
| 7. |
- Jeansson, Åsa, PhD, 1966-, et al.
(author)
-
Estetikens ekologi : Akademiseringen och digitaliseringen, eller 'amatöriseringen' av skolämnena slöjd och bild?
- 2022
-
In: NEÄL-konferensen, Högskolan i Halmstad, 13–14 oktober 2022. - : Högskolan i Halmstad.
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Skolämnena slöjd och bild genomgår ständig förändring i takt med samhället och nya policydirektiv, men vad olika förändringar leder till i förlängningen är svårt att förutse. I det pågående fyraåriga forskningsprojektet Estetikens ekologiundersöks hur förändringsprocesserna akademisering och digitalisering skapar nya förutsättningar för det svenska slöjdämnet och bildämnet samt den handlingsburna kunskap som karaktäriserar ämnena. Akademiseringen av lärarutbildning har bidragit till vetenskapliggörande av undervisning, stärkt vetenskaplig grund och breddad forskningsanknytning men också kommit att förstärka den textburna kunskapen i ämnena i grundskola och lärarutbildning. Digitalisering och ökad digital verktygsanvändning påverkar undervisningens innehåll och form och när användningen av digitala verktyg ökar och tid omfördelas till reflektion och vetenskaplig skolning från utveckling av kunnande i hantverk så förändras slöjd- och bildämnenas förutsättningar. Projektets och presentationens övergripande syfte är att ur ett utbildningsekologiskt perspektiv belysa och diskutera hur nya förutsättningar skapas och vilka konsekvenser de får för ämnesinnehåll och slöjd- och bildlärares arbete. Projektet vilar på en mixed method design och i presentationen ges en första inblick i två av projektets delstudier, en enkätstudie och en intervjustudie med verksamma lärare i grundskolan. Presentationen fokuserar lärares uppfattningar om kursplanernas skrivningar och olika direktiv, hur de tänker om akademisering och digitalisering, förutsättningarna för undervisningen samt hur de beskriver sitt arbete med eleverna. Preliminära resultat visar exempelvis hur såväl akademisering som digitalisering tar både explicita och implicita uttryck och hur en likriktning av utbildningssystemet får långtgående konsekvenser för ämnenas förutsättningar. Delstudiernas informanter tenderar att anamma nya arbetssätt, men inte på en nivå där deras uppfattningar om ämnet och synen på kunskap utmanas. En fråga blir hur man kan tänka om den balans mellan motstånd och acceptans som lärarna beskriver och vad det betyder för ämnenas innehåll och likvärdighet? Projektets kunskapsbidrag rör hur lärarutbildningens omvandling och förändringar i policy också förändrar förutsättningarna för kunskapsutveckling i enskilda ämnen som slöjd och bild, och vilken betydelse det kan få för estetiska ämnen i skola och lärarutbildning.
|
|
| 8. |
- Jeansson, Åsa, 1966-
(author)
-
Vad, hur och varför i slöjdämnet : textillärares uppfattningar om innehåll och undervisning i relation till kursplanen
- 2017
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The thesis deals with questions of how the purpose and content in the Swedish school subject Sloyd can be understood in the present, some years after a new curriculum came into effect in 2011. Through sloyd teachers’ stories of their knowledge and the historical traces that have left a mark on their teaching, such as older syllabuses and mediated experiences, the intention is to examine the pedagogical thinking that forms the classroom’s activities. The overall purpose is to develop knowledge of what shapes the design of sloyd, based on how the subject is expressed in the syllabus and in teachers' understandings of teaching and the subject. Based on previous knowledge and interviews, a hermeneutic research process has been designed and developed over time. Seventeen semi-structured interviews with textiles teachers where conducted, recorded and transcribed for the study. The hermeneutic interpretation process involved repeatedly reading and listening, and the material was coded using the digital analysis tool ATLAS.ti. Through repeated reading of the codes, three overarching themes were found: Textiles teachers' perceptions of Sloyd’s purpose and content, Textiles teachers’ teaching, and Manual and intellectual work in unity. The perspective of curriculum theory using a frame factor model is intended to highlight how Sloyd manifests itself at different levels of interpretation, which may impact how sloyd takes shape in the classroom. For a functional perspective on the study's data, didactic theory is used with a focus on subject didactics. The transformation phase is central to the shaping of Sloyd, where teachers’ beliefs and perceptions about the subject will influence their interpretation of the syllabus. Shulman's model of pedagogical thinking and action linked to pedagogical content knowledge, PCK, form the basis for the analysis together with theoretical perspectives on teachers’ pedagogical thinking as Kansanen and Hansén describes it. In summary, two levels of pedagogical thinking are distinguished by analysis. Firstly, based on those teachers who transform and implement teaching in sloyd based on an interpretation that follows the syllabus closely, and secondly, based on those who proceed from an interpretation that is closer to sloyd’s field of knowledge, based on handicraft. This results in two subject conceptions relating to sloyd. Teachers can ascribe to one of these, or move between them in the different phases of pedagogical planning and reflection. The conclusions also include an understanding of why the knowledge requirements in the syllabus largely relate to the students expressing themselves in words regarding their learning and their choices during the process. The curriculum is results-oriented and the knowledge that is evaluated must therefore be measurable and comparable, and be made possible to learn through the subject content. It can also be interpreted as an approximation of a practical knowledge culture to a theoretical knowledge culture, and therefore a legitimation of a practical subject in the school context that elementary school constitutes.
|
|
| 9. |
- Jeansson, Åsa, 1966-
(author)
-
Vad, hur och varför i slöjdämnet – textillärares uppfattningar om innehåll och undervisning i relation till kursplanen.
- 2017
-
In: Nationell konferens i pedagogiskt arbete. - Göteborg. ; , s. 8-
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Syfte/mål: Syftet med avhandlingen har varit att söka kunskap om vad som formar gestaltningen av slöjdämnet utifrån hur ämnet tar sig uttryck i aktuell kursplans formuleringar och i textillärares uppfattningar om undervisning och ämnets innehåll och former.Metod: Med grund i forskarens förförståelse har en hermeneutisk forskningsprocess utformats och utvecklats. Studien omfattar 17 intervjuer med verksamma textillärare. Genom upprepad läsning formades övergripande teman. Teoretisk inramning: För ett övergripande perspektiv användes en ramfaktormodell med tre policynivåer: formuleringsnivå, transformeringsnivå och genomförandenivå. För ett praktiknära perspektiv användes didaktisk teori med fokus på ämnesdidaktisk analys av studiens empiri. Modeller för didaktiskt tänkande ligger till grund för analys av hur de intervjuade lärarnas uppfattningar påverkar utformningen av slöjdämnet.Slutsatser: Två nivåer av didaktiskt tänkande angående textillärarnas uppfattningar om syfte, innehåll, undervisning och bedömning framkom i resultatanalysen. Nivåerna formar två ämneskonceptioner angående slöjdämnet, en kursplanenära tolkning utgående från kunskapskraven och en tolkning närmare kunskapsområdet slöjd. Lärarna ansluter till en av dessa eller rör sig mellan dem i olika faser av didaktisk planering och reflektion. Ämneskonceptionerna bidrar till gestaltningen av ämnet som resultatorienterat eller traditionsbundet. Ökat fokus på resultat kan leda till en förändring av ämnesinnehållet.Relevans för pedagogiskt arbete: Problemområdet bygger på forskarens erfarenheter och förförståelse och härstammar därmed i skolans praktik. Studien omfattar slöjdlärares beskrivningar av uppfattningar och praktisk yrkesverksamhet, därmed får resultaten betydelse för förståelse av slöjdämnet och dess plats i skolkontext och samhälle.
|
|
| 10. |
- Jeansson, Åsa, 1966-
(author)
-
What is Knowledge in the Swedish School Subject Sloyd? : Teachers Opinions of the Contents in Sloyd
- 2009
-
In: Proceedings of the Crafticulation and Education Conference. - Helsingfors : NordFo. - 9789521055782 ; , s. 268-274
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Three sloyd teachers were interviewed concerning their opinions of the content of knowledge in the Swedish school subject sloyd. Their choices and opinions are compared to the syllabus of sloyd. The results indicate that the teachers do not understand or care about the syllabus, although they believe that anything they do fits in to it. They have opinions on knowledge grounded in their own view on what sloyd is and how to work with it. Knowledge comes from working with handicraft, which includes creativity, problem solving, planning and working methodologically. These skills are needed in society today, which the interviewed teachers are aware of, in spite of that their choosing to describe the subject and claiming that it as a complement to theoretical subjects at school. The school subject sloyd needs a new syllabus that teachers can understand and use, and a description with an explicit connection to usefulness and society.
|
|
