| 1. |
- Englund, Daniel, et al.
(author)
-
Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2023)
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. SMED har sedan rapporteringsåret 2001 ansvaret att på uppdrag av Naturvårdsverket ta fram allt dataunderlag och det mesta av tillhörande dokumentation för dessa rapporteringar. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå. Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005, 2010 samt 2015-2021, rapporterade i submission 2023. Emissionerna presenteras i 54 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer.Den geografiska fördelningen utförs huvudsakligen enligt konceptet ”top-down”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell totalemission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Nedbrytningen till högre rumslig upplösning kräver en geografisk begränsning av emissionerna och statistik på regional nivå.Metoden för geografisk fördelning tillåter för vissa utsläppskällor en hög rumslig upplösning (t.ex. för vägtrafik och industriprocesser). För flera sektorer är emellertid resultaten otillförlitliga om de ska studeras med högre upplösning än kommunnivå (i vissa fall även länsnivå). Resultaten från den geografiska fördelningen lagras i årsvisa emissionsdatabaser i SMHI:s tekniska system för luftvårdsarbete; Clair. Ur Clair exporteras emissionerna till Excel-tabeller på läns- och kommunnivå.Rapporten beskriver större förändringar som har skett i nationella totalemissioner samt större förändringar i fördelningsmetodik jämfört med föregående år.
|
|
| 2. |
- Josefsson Ortiz, Carina, et al.
(author)
-
Harmonisering av rapporteringen av brukad skogsmark och FRL
- 2024
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Under perioden 2021-2025 bokförs medlemsstaternas åtagande inom LULUCF-sektorn enligt LULUCF-förordningen (EU) 2018/841. Åtagandet innebär att LULUCF-sektorn inte ska generera några bokförda nettoutsläpp för perioden 2021-2025. Kategorierna i LULUCF-sektorn har olika bokföringsregler. För brukad skogsmark bokförs utsläpp eller upptag relativt en särskilt fastställd referensnivå (FRL, Forest Reference Level).I detta projekt föreslås en metod för omallokering av kolförrådsförändringar i de kolpooler som idag inte är direkt jämförbara mellan rapporterade data inom växthusgasrapporteringen och bokföringsreferensen för brukad skogsmark (FRL). Vidare har teknisk korrigering av FRL undersökts och en process för vidare arbete med teknisk korrigering av FRL föreslås. Syftet med teknisk korrigering av FRL är att FRL ska vara konsistent med den årliga växthusgasrapporteringen och kan t.ex. medges om underlagsdata eller modeller som användes i FRL ändras.Metoden för omallokeringen utgår från att separera stubbar från markkol och förna som simulerats för FRL i Q-modellen. Nedbrytning av markkol, stubbar och grövre rötter har därför delats upp i de två poolerna markkol och stubbar, med hjälp av nedbrytningsklasser som baserats på Riksskogstaxeringens permanenta ytor. Övergången till markkol sker när en stubbe övergår till att inte längre vara en stubbe (nedbrytningen har nått ett visst stadium) och skattades till 21 år för gran, 23 år för tall och 10 år för löv.Vägledningen kring teknisk korrigering av FRL är inte tydlig och därför föreslås en process med avsikt att förtydliga om och hur en teknisk korrigering bör ske. Fram till dess föreslås en nivåjustering av den framtagna FRL i enlighet med IPCC riktlinjer (baserat på den redan framtagna FRL). Vidare behövs en fortsatt dialog med/mellan Naturvårdsverket, EU-kommissionen och Joint Research Center (JRC) för klargöranden kring processen. Om en teknisk korrigering av FRL fastslås bör en insats göras inför submission 2027 i form av utveckling av indata och kalibrering av Q-modellen.
|
|
| 3. |
- Karlsson, Per Erik, et al.
(author)
-
Kartläggning av inhemska biogena koldioxidutsläpp i Sverige
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I denna studie har kartlagts hur mycket av de biogena utsläppen i Sveriges inventering av växthusgasutsläpp, som rapporteras till EU och UNFCCC, som härrör från inhemsk produktion av biomassa och hur mycket som är importerad råvara. Ett viktigt syfte har varit att belysa i vad mån storleken på de biogena utsläppen från förbränning av biomassa inom energisektorn som redovisas under ’memo items’ CO2 emissions from biomass överensstämmer med storleken på den del av de rapporterade balanserna för förändringar i kolförråden levande och död biomassa som redovisas i sektorn markanvändning och skogsbruk, LULUCF, som kan förknippas med de biogena utsläppen.Rapporten innehåller en djupgående beskrivning av de metoder som idagsläget används för beräkningar av CO2 emissions from biomass, redovisade under ’memo items’ och de metoder som används i beräkningarna av nettoupptag i LULUCF-sektorn där de biogena utsläppen ingår.Den officiella redovisningen av LULUCF-sektorn är en nettoberäkning av kolförrådsförändringar inom Sverige som inkluderar (men inte särredovisar) upptag och avgång av koldioxid. Därför har en kartläggning gjorts av biomassaflöden i Sverige, inklusive export och import, för att möjliggöra en skattning av utsläppen av biogen koldioxid i LULUCF-sektorn och i vilken utsträckning dessa kan förknippas med utsläpp från energiproduktion från biogent bränsle i Sverige.Tillförseln av skogsråvaror från import och från inhemskt skogsbruk till industrin, inklusive rundved, avverkningsrester samt brännved och annat som används direkt av hushållen, motsvarade nästan 70 miljoner ton koldioxid varav ca 6 miljoner ton härrör från import. Ungefär hälften av rundvirket som tas ut från skogen blir pappersmassa och träprodukter. Resten (brännved, flis, spån, bark, svartlut) används främst till energiframställning och motsvarar ca 32 miljoner ton koldioxid. Utöver rundvirket tas avverkningsrester (grenar och toppar från skogsbruket) tillvara för energiproduktion motsvarande ca 3,5 miljoner ton koldioxid. Tillsammans med den avgång som sker från slutanvända trä- och pappersprodukter skattas den årliga avgången för år 2019 av koldioxid från svensk skogsråvara i LULUCF-sektorn till ca 39 miljoner ton.En genomgång och kvantifiering av flöden och ursprung (inhemsk produktion och import) av den biomassa som utgör biobränsle i Sverige och som ingår i emissionsberäkningarna för CO2 emissions from biomass i energisektorn visade att bränslet kan fördelas mellan 12 olika kategorier. Den största posten av biogena utsläpp med ursprung i svensk skog kommer från förbränning av svartlut och träbränslen. Tillsammans utgör svartlut och träbränslen 74 % av alla biogena utsläpp. Av de totala biogena utsläppen (53 miljoner ton koldioxid) har utsläpp från importerat biobränsle (framförallt FAME, avfall och svartlut) skattats till totalt 20 % för 2021. Det innebär att ca 80 % (41 miljoner ton koldioxid) av utsläppen som redovisas under CO2 emissions from biomass har sitt ursprung i inhemsk produktion av skogsråvara och därmed borde motsvara en betydande del av avgången av koldioxid i nettoberäkningen av kolförrådsförändringarna i levande och död biomassa som beräknas inom LULUCF-sektorn och som kan förknippas med de biogena utsläppen.Den övergripande kartläggningen av flöden av inhemskt biogent producerad råvara och produkter från denna råvara i jämförelse med biobränsleanvändning i Sverige visar att skattningarna av utsläpp är storleksmässig jämförbara (39 respektive 41 miljoner ton koldioxid). Detta trots att det finns kända skillnader i de statistiska underlagen och den tidsmässiga representativiteten.Resultaten visar också hur stor del av en avverkning som blir till långlivade träprodukter och hur mycket som relativt snabbt avgår till atmosfären genom förbränning där energi tas till vara.Slutligen ges i denna rapport en översiktlig schematisk beskrivning av antropogena årliga strömmar, förbränning samt övrig nedbrytning av biogent producerad råvara, samt dess produkter inom Sveriges gränser, inklusive import och export.
|
|
