| 1. |
- Bergström, Lena, et al.
(author)
-
Effekter av havsbaserad vindkraft på marint liv : En syntesrapport om kunskapsläget 2021
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Att öka tillgången på förnybar energi är nödvändigt för att motverka klimatförändringarna. Här förväntas havsbaserad vindkraft ha en viktig roll. Samtidigt medför planer på att bygga ut havsbaserad vindkraft viktiga frågeställningar kring hur marint liv och biologisk mångfald kan påverkas. I den här rapporten sammanställs det nuvarande kunskapsläget om hur havsbaserad vindkraft skulle kunna påverka marint liv, med fokus på svenska havsområden. Temamässigt omfattar rapporten bottennära miljöer, fisk, marina däggdjur och sjöfågel. Den strävar även efter att belysa kunskapsläget kring kumulativa effekter, samt frågor om under vilka förutsättningar havsbaserad vindkraft skulle kunna gynna marint liv.Bedömningarna beaktar även hur det tekniska utförandet har utvecklats, till exempel när det gäller vindparkernas utformning och dimensionering. Planeringen idag omfattar större vindparker och kraftverk, och bottenfasta vindkraftverk kan lokaliseras på allt större djup. De har hittills främst etablerats inom djupintervallet 5–40 meter, men kan numera anläggas på omkring 40–60 meters djup. Därtill förväntas flytande fundament, som klarar ännu större djup, bli vanligare. En annan viktig aspekt är hur tillämpningen av skadelindrande åtgärder har utvecklats.Havsbaserad vindkraft förväntas påverka marint liv på olika sätt under anläggnings- och driftsfasen, varför det är relevant att tydligt särskilja dessa i riskbedömningar. Rapporten berör även effekter under avvecklingsfasen.Under anläggningsfasen, som pågår någon dag per kraftverk, kan högintensivt ljud uppstå till exempel i samband med pålning av vindkraftverkens fundament. Åtgärder för att minska skadeverkningar av högintensivt ljud är viktiga, och kan förutsättas vara standard idag. Ofta finns det även behov att förbereda havsbotten, vilket leder till spridning av sedimentpartiklar. Omfattningen av både ljud- och sedimentspridning beror på lokala förhållanden. Därför behöver de lokala förhållandena beaktas för att ta fram en mer detaljerad kännedom om risker för marint liv. I synnerhet tumlare kan påverkas negativt av höga ljudnivåer vid anläggningsfasen, med risk för hörselpåverkan och kraftiga beteendestörningar om inte skadelindrande åtgärder används. Särskilda hänsyn i lokalisering och utförande kan även behövas för sälar, samt för fisk när det gäller områden och årstider som är viktiga för deras reproduktion. Under driftsfasen, som pågår upp emot cirka 40 år, bildar vindkraftverkens fundament och eventuella erosionsskydd fasta strukturer. Detta kan ge upphov till reveffekter då ytorna skapar plats för fastsittande arter. Med tiden kan även fiskar och marina däggdjur lockas dit, om förhållandena medger det. En viktig skillnad jämfört med andra typer av rev är att fundamenten går hela vägen upp till ytan, vilket ökar tillgången på hårda substrat i hela vattenpelaren. En möjlig risk är att de nya substraten skulle kunna gynna oönskade främmande arter, även om det saknas belägg för vindparkernas roll som en sådan spridningsväg.När elen produceras genereras undervattensljud, och överföringen av el i sjökablar kan leda till ett visst mått av elektromagnetiska fält i kablarnas närhet. Effekter av dessa påverkansfaktorer har varit svåra, om inte omöjliga, att notera i fältundersökningar. En generell slutsats skulle kunna vara att, om det förekommer negativa effekter av undervattensljud och elektromagnetiska fält, så är de oftast i styrka underordnade den attraktion som kommer av reveffekten. Aktuella studier tyder sammanfattningsvis på att havsbaserad vindkraft under driftsfasen inte är ett hot mot fiskar, säl eller tumlare. Särskild hänsyn när det gäller lokalisering kan dock behövas för skyddsvärda bottenmiljöer samt sjöfågel. Vissa sjöfågelarter kommer sannolikt att undvika området där vindparken etableras. Även åtgärder för att minska dödlighet kopplad till att fåglar kolliderar med kraftverken kan vara viktiga i vissa områden. Eftersom slutsatserna baseras på studier i andra miljöer än de som kan bli aktuella i Sverige framöver är en uppföljning av miljöeffekter viktig i de parker som etableras, för att ha möjlighet att säkerställa eller vid behov revidera kunskapsläget.Utveckling av kunskapsläget När det gäller vindkraftens effekter på bottennära livsmiljöer har kunskapsläget förbättrats angående mer långsiktig påverkan, liksom hur alg- och djursamhället i vindparken förändras över tid. Med åren blir det mer och mer likt det naturliga samhället på hårda bottnar i den aktuella regionen, även om arter med långlivade larvstadier främjas relativt sett mer. I viss mån saknas kunskap om vilken påverkan som kan förväntas om man bygger på större djup och om vindkraftverken står glesare, som planeras idag. Inga studier tyder dock på att etablering av vindkraftverk är ett hot mot vegetation eller bottenlevande djur i den här typen av miljöer, så länge särskilt skyddsvärda livsmiljöer undviks.Angående fisk och fisksamhällen har förståelsen för reveffekter ökat. Forskningen har övergått till att belysa reveffekter mer ingående, från att tidigare främst bekräfta om det blir en reveffekt eller inte. Sådana studier saknas dock idag för flera svenska havsområden eftersom det inte finns vindparker där.För marina däggdjur har kunskapsläget förbättrats framför allt när det gäller förståelsen av hur sälar och tumlare uppfattar och använder sig av ljud, samt hur ljud av olika frekvens och intensitet påverkar djuren.Kunskapen som hur havsbaserad vindkraft kan påverka sjöfågel har förbättrats framför allt för kustnära områden, men bedömningar begränsas fortfarande av otillräcklig kunskap om olika sjöfågelarters utbredning och dynamik i förekomst mellan år. Det här gäller speciellt områden längre ut till havs och med större djup än 30 meter. Den internationella forskningen har varit fokuserad på att bedöma kollisionsrisk, och ny teknik har gett ökad kunskap om fåglars flyghöjder och beteenden i förhållande till vindkraftverk.Kumulativa effekterFör att göra en sammanvägd bedömning av vindkraftens miljöeffekter är det relevant att sätta de enskilda bedömningarna i ett vidare sammanhang, där även till exempel aktuell miljöstatus och effekter av annan verksamhet ingår, så som omfattningen av fiske och sjöfart. I ett sådant perspektiv skulle införandet av en vindpark kunna leda till att den totala omfattningen av påverkan antingen ökar eller minskar i ett visst område. Etableringen kan också påverka samspelet mellan arter, med efterföljande indirekta effekter i ekosystemet. Att förstå sådana sammanvägda effekter är ett fortsatt viktigt forskningsområde. Det finns även ett behov av att utveckla metoder för att skatta kumulativa effekter i samband med havsbaserad vindkraft på olika rumsliga och tidsmässiga skalor. Utgående från det befintliga kunskapsläget kan risken för att havsbaserade vindparker bidrar med negativa kumulativa effekter på havsmiljön förväntas vara låg, under förutsättning att skadelindrande åtgärder tillämpas och bästa möjliga hänsyn tas. Under anläggningsfasen innebär sådana förutsättningar att skadliga nivåer av påverkansfaktorn minimeras, och att anläggningen sker under sådana rumsliga och tidsmässiga förhållanden att risken för ansamling av känsliga populationer av fisk och marina däggdjur minimeras. Bedömningen beror på att påverkan under anläggningsfasen är tidsmässigt övergående och inte förväntas upprepas vid mer än ett tillfälle per plats. Det baseras därför också på förutsättningen att annan motsvarande verksamhet inte sker samtidigt i området. För driftsfasen innebär förutsättningarna att driften sker med sådan teknik att nivån av elektromagnetiska fält är låg och att undervattensljud inte leder till negativa effekter på fisk eller marina däggdjur, och med undantag av att det fortsatt finns oklarheter kring hur sjöfågel kan påverkas.Vid en omfattande utbyggnad kommer gradvis högre hänsyn och anpassningar för att undvika kumulativa effekter att vara motiverade. Det ställer även ökade krav på nationell och internationell samordning för att undvika risker för kumulativ påverkan i samband med anläggningsfasen, till exempel om flera vindparker anläggs parallellt. Eftersom vindkraftens långsiktiga bidrag till kumulativ påverkan är svårbedömda i dagsläget, och förväntas variera både lokalt och mellan olika havsområden, vore det mycket viktigt att följa utvecklingen över tid i sådana parker som etableras, för att öka kunskapen och skapa möjlighet att vid behov införa åtgärder för att minska risker för specifika arter.Kan vindkraften ha positiva effekter på marint liv?Forskningen innehåller även exempel på när införandet av havsbaserad vindkraft kan ha gynnat arter, eller aspekter av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Det finns dock en svårighet med att generalisera kring om havsbaserad vindkraft kan gynna marint liv, eftersom utfallet i hög grad beror på vindparkens lokalisering, ekologiska förutsättningar, samt vilka andra aktiviteter som förekommer i närområdet. En viktig aspekt är även att mänskliga preferenser påverkar definitionen av om viss förändring i artsammansättning är ”positiv” eller ”negativ”, eftersom det här beror på hur olika arter och ekosystemstjänster värdesätts, det vill säga vilken typ av biologisk mångfald som är önskvärd i ett visst område. Rapporten redogör för olika typer av anpassningar som har förslagits för att gynna särskilda arter i samband med havsbaserad vindkraft, även om utvecklingen av sådana naturanpassade lösningar fortfarande är i sin linda.
|
|
| 2. |
- Berkström, Charlotte, et al.
(author)
-
Securing sustainable access to aquatic foods
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Global nutrition needs are increasing and aquatic foods have recently been identified as crucial in addressing many of the world’s urgent challenges, including hunger and malnutrition. This synthesis highlights the importance of aquatic foods as a source of protein, micronutrients and income, its potential to meet increasing food demands, as well as the challenges in aquatic food production and harvesting.Most importantly, it provides an overview of management initiatives and innovative solutions for secured sustainable access to aquatic foods in the future. Aquatic foods provide micronutrient-rich foods for 3.3 billion people and support the livelihoods of more than 800 million people. Small-scale fisheries, in particular, play a key role in supporting the diversity and nutritional benefits of aquatic foods. However, the capture and production of aquatic foods is not always sustainable, and access to these foods may be unequal. At the water-land nexus, new ways of producing aquatic foods hold the potential to reduce the climate footprint in the food system.The governance of, and investment in, aquatic food systems needs to aim to preserve, support and improve aquatic species diversity and to improve access to this highly nutritious food. These efforts need to include multiple stakeholders, such as fishers, community agencies, policy makers and researchers, and be firmly established in both the latest research and in a local/regional context - ecologically and socially. By incorporating different aspects of aquatic foods, this synthesis aims to inspire and inform the reader about the importance of these systems, and means for a sustainable way forward.
|
|
| 3. |
- Faithfull, Carolyn, et al.
(author)
-
Kunskapsunderlag för ekosystembaserad havsförvaltning i Bottenhavet
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Ekosystembaserad havsförvaltning anges som ett viktigt verktyg för att nå Sveriges miljömål. Denna rapport tar ett första steg i riktning mot ett vetenskapligt underlag för att stödja ekosystembaserad havsförvaltning i ett pilotområde i södra Bottenhavet. Ekosystemkomponenter (dvs. arter och livsmiljöer) som är viktiga för modellering av ekosystemet identifieras och deras status samt faktorer som påverkar dem redovisas. Även kunskapsluckor kopplade till påverkansfaktorer diskuteras, samt hur dessa påverkansfaktorer integreras med ekosystemkomponenterna, liksom vilka ekosystemtjänster som ekosystemkomponenterna bidrar till. Många av ekosystemkomponenterna har inte god miljöstatus, särskilt grunda bottnar som har ett högt exploateringstryck. Oroväckande nog saknas det övervakning av både grunda kustnära mjukbottnar och utsjöbankar, fastän dessa områden är av intresse för exploatering samtidigt som de har hög biodiversitet och är kopplade till många ekosystemtjänster. Dock finns det en del data tillgängligt i området som kan användas vid modellering för att ta fram kartor över ekosystemkomponenter och även ekosystemtjänster, som kan vara viktiga underlag för ekosystembaserad förvaltning i södra Bottenhavet. I flera fall är kunskapen om belastningar i södra Bottenhavet och hur de kopplar till statusen av ekosystemkomponenter relativt god, men det saknas information om kumulativa effekter av påverkansfaktorer. Många av de marina arter som finns längst in i Östersjön lever här vid sin nordliga utbredningsgräns, vilket kan innebära att de är extra känsliga för mänskliga belastningar och klimatförändring. Storskaligt fiske efter strömming i utsjön och dess effekter på strömmingsbestånden kan påverka ekosystemets funktion. Strömmingen är talrik och spelar en stor roll i södra Bottenhavets ekosystem. Eftersom strömming vandrar mellan utsjön och kusten kan den koppla samman näringsvävar i kust och utsjö. I Bottenhavets område kan man se tydliga intressekonflikter gällande resursförvaltning. Traditionella lokala näringar baserar sig mycket på fiske av strömming och laxfisk, men vikande fångster av den mer storvuxna strömming som fiskas för humankonsumtion, liksom av laxfisk, skapar problem för det kustnära yrkesfisket. Här finns en uppenbar konkurrenssituation både med det storskaliga pelagiska fisket i utsjön och med naturliga predatorer. Dessa konflikter är svåra att lösa med de förvaltningsmetoder som används idag. Södra Bottenhavets ekosystem skulle sannolikt gynnas av en mer helhetsbaserad förvaltning av fiskbestånden och livsmiljöer, utifrån samtliga faktorer som påverkar dem. I kustområdet gäller detta även, inte minst, de områden där gösens och sikens status är mycket svag, liksom viktiga områden för rekrytering av gädda. En sådan mer helhetsbaserad förvaltning innefattar en samplanering av fiskeregleringar, skyddade områden och åtgärder för att restaurera och skydda diverse livsmiljöer. Förbättring av livsmiljöer för fisk förväntas även gynna andra delar av den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster, inklusive olika arters motståndskraft och förmåga att anpassa sig till pågående klimatförändringar.
|
|
| 4. |
- Petropoulos, Fotios, et al.
(author)
-
Operational Research : methods and applications
- 2024
-
In: Journal of the Operational Research Society. - : Taylor & Francis Group. - 0160-5682 .- 1476-9360. ; 75:3, s. 423-617
-
Research review (peer-reviewed)abstract
- Throughout its history, Operational Research has evolved to include methods, models and algorithms that have been applied to a wide range of contexts. This encyclopedic article consists of two main sections: methods and applications. The first summarises the up-to-date knowledge and provides an overview of the state-of-the-art methods and key developments in the various subdomains of the field. The second offers a wide-ranging list of areas where Operational Research has been applied. The article is meant to be read in a nonlinear fashion and used as a point of reference by a diverse pool of readers: academics, researchers, students, and practitioners. The entries within the methods and applications sections are presented in alphabetical order. The authors dedicate this paper to the 2023 Turkey/Syria earthquake victims. We sincerely hope that advances in OR will play a role towards minimising the pain and suffering caused by this and future catastrophes.
|
|
