| 1. |
- Nersäter, Anders
(author)
-
Att konstruera historiska förklaringar : Vad elever kan behöva lära för att kunna resonera om orsak samt tolka och använda källor inom gymnasieämnet historia
- 2014
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- The objective of this study was to gain knowledge concerning what up-per secondary students need to learn to be able to construct historical explanations while working with historical sources. The study also explored how teaching could be designed to enhance student’s capabilities. The history didactical framework took its departure in the British Historical Thinking-tradition and the methodology was based on Learning Study, an iterative research method for analysis and enhancement of teaching and learning. Empirical data originates from one Learning Study undertaken in an upper secondary school performed in cooperation with three teachers teaching three different classes. The bulk of data consists of student interviews, video recordings from research lessons and essay texts performed by the students before and after research lessons. Variation Theory was used to analyse teaching and learning with the purpose to identify critical aspects of what characterizes the capabilities and what the students needed to learn to reason about causation, interpret and use historical sources. The historical content was framed on the late 19th century phenomenon known as The Scramble for Africa where the students were supposed to reason on the causes for thescramble while working with a variety of primary sources. The methodological design of the research-lessons was based on a combination of principles from Variation Theory and Learning Activity with the ambition to form an educational practice that would allow students to discern the critical aspects and advance their learning. The results show that the students who participated in this study needed to distinguish the following critical aspects to be able to construct Historical Explanations when working with sources:CauseTo distinguish temporal aspects of historical change not to confuse causes and consequences.To distinguish that historical change are caused by societal structures and intervention by historical actors and do not occur by itself.To distinguish that historical change predominantly have their origin in several causes and cannot be reduced to single causes.To distinguish that historical explanations need support from evidence.Interpret and Use Historical SourcesTo asses sources critically rather than view them as neutral information.To contextualize sources to avoid presentism and literal interpretations.To corroborate sources to be able to validate claims and present different perspectives in a historical explanation.To see that values and limitations of sources depend on the historical questions we seek an answer to.To distinguish the difference between authentic sources and reliable claims.
|
|
| 2. |
- Öberg, Joakim
(author)
-
Samhällskunskap från styrdokument till undervisning : Tjugo lärare ramar in vad som påverkar deras praktik
- 2019
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Syftet med denna samhällskunskapsdidaktiska avhandling är att undersöka vad samhällskunskapslärare själva upplever som de viktigaste påverkansfaktorerna för transformeringen av samhällskunskapsämnet utifrån intentionerna i styrdokumenten (formuleringsarenan) till samhällskunskap som undervisning (realiseringsarenan), samt hur detta upplevs ha förändrats över tid. Det är således vad som händer mellan formuleringsarenan och realiseringsarenan, det vill säga tranformeringsarenan, som är i fokus. Studien bygger på hermeneutisk-fenomenologisk livsvärldsansats där fenomenologisk beskrivning och hermeneutisk tolkning är centralt. Empirin utgörs av intervjuer med tjugo samhällskunskapslärare för grundskolans år 7–9 och gymnasiet; tio med lång yrkeserfarenhet, tio tämligen nyexaminerade.Resultatet tematiseras utifrån inspiration från ramfaktorteoretiskt perspektiv i fyra dimensioner av påverkansfaktorer, vilka är Den personliga dimensionen, Den didaktiska dimensionen, Den styrande dimensionen och Den samhälleliga dimensionen. Var och en av dessa dimensioner delas upp i ett antal variationer. Dimensionerna är konstruerade utifrån principen om det personligt nära till det samhälleligt distanserade. Utöver dessa dimensioner har en aspekt på dessa lagts till, Den elevnära aspekten vars innehåll utgörs av eleverna som påverkansfaktor. Lärarna i studien pratar i princip aldrig om eleverna som påverkansfaktor utan att koppla till någon av de fyra dimensionerna. Slutsatser som dras i studien är att de tjugo lärarna alla har mycket olika berättelser om vad de uppfattar som viktigaste påverkansfaktorer. Några lägger fokus på personlig bakgrund eller personliga intressen. Andra fokuserar på didaktiska idéer, styrdokument eller organisatoriska och ekonomiska ramar. Studien visar också att lärarna alla anger en eller ett par dominerande dimensioner, vilka också påverkar hur de talar om de andra dimensionerna. Lärarnas berättelser visar även att de upplever att undervisningen och vad som påverkar denna påtagligt förändras över tid. Utifrån en del aspekter skiljer sig de båda respondentgrupperna åt på kollektiv nivå, emedan en del aspekter skär rakt igenom intervjumaterialet med likheter på individnivå, oavsett om de arbetat fyrtio år eller är nyexaminerade.Studiens kanske viktigaste bidrag är att den exemplifierar teoretiska perspektiv, inte minst genom att belysa att vad som påverkar undervisningen i ett ämne är så komplext att den ramfaktorteoretiska byggnadsställningen måste anpassas efter den specifika undersökningen med dess frågeställningar och undersökningsmaterial.
|
|
| 3. |
- Öberg, Joakim
(author)
-
Samhällskunskapens dimensioner : Tio lärare ramar in sitt ämne
- 2016
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- Denna samhällskunskapsdidaktiska studies syfte är att undersöka vad samhällskunskapslärare själva upplever som de viktigaste påverkansfaktorerna för transformeringen av samhällskunskap som skolämne till samhällskunskap som undervisning utifrån didaktiska frågor som Vad?, Hur? och Varför?, samt hur detta upplevs förändrats över en tidsperiod om cirka tjugo år eller mer.Studien bygger på hermeneutisk-fenomenologisk livsvärldsansats där fenomenologisk beskrivning och hermeneutisk tolkning är centralt. Empirin utgörs av intervjuer med tio samhällskunskapslärare med lång yrkeserfarenhet från högstadium, gymnasium eller vuxenutbildning.Resultatet tematiseras utifrån inspiration från ramfaktorteoretiska utgångspunkteri fyra dimensioner av påverkansfaktorer, vilka är Den personliga dimensionen, Den didaktiska dimensionen, Den styrande dimensionen och Den samhälleliga dimensionen. Var och en av dessa dimensioner delas upp i ett antal variationer. Dimensionerna är konstruerade utifrån principen om det personligt nära till det samhälleligt distanserade. Utöver dessa dimensioner har en aspekt på dessa lagts till. Det är Den elevnära aspekten vars innehåll utgörs av eleverna som påverkansfaktor för hur undervisningen blir. Lärarna i studien pratar aldrig om eleverna som påverkansfaktor utan att koppla detta till någon av de fyra dimensionerna.Slutsatser som dras i studien är att de tio lärarna alla har mycket olika berättelserom vad de uppfattar som viktigaste påverkansfaktorer. Några lägger mest fokus på sin personliga bakgrund eller personliga intressen. Andra fokuserar mer på didaktiska idéer, på styrdokument eller på organisatoriska ramar. Studien visar också att lärarna alla har en eller ett par dominerande dimensioner som dels syns mest i berättelsen, dels också påverkar hur de pratar om de andra dimensionerna. Lärarnas berättelser visar även att de upplever att undervisningen och vad som påverkar denna påtagligt förändras över tid.Studiens viktigaste bidrag är kanske att den exemplifierar teoretiska perspektiv. Inte minst genom att belysa att vad som påverkar undervisningen i ett ämne är så komplext att den ramfaktorteoretiska byggnadsställningen måste anpassas efter den specifika undersökningen med dess frågeställningar och undersökningsmaterial.
|
|
