| 1. |
- Hansson, Emma-Lisa, et al.
(author)
-
Rapport för projekt Verksamhetskartläggning forskningsdata : Ett underprojekt till uppdrag Samordning av universitetets hantering av forskningsdata
- 2021
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- Projektet har gjort en kartläggning över Lunds universitets förmågor att stötta god forskningsdatahantering med hjälp av verksamhetsarkitekturella metoder. Kartläggningen grundar sig på intervjuermed forskare, workshops med forskare, intervjuer med expertroller och stödorganisationspersonal,samt enkät till stödorganisationer. Analyser av insamlat material har resulterat i grafiska representationer av förmågor som universitetet behöver ha, och i en bild av status i nuläget, i en s.k. heatmap.Resultaten visar att en satsning på forskningsdataområdet, som utgår ifrån ledningen, och som samlar utvecklingen i en gemensamt uttagen riktning, är centralt.En rekommenderad färdplan presenteras för 2021–2023, med fokus på organisatoriska aspekter samtutvecklingsinitiativ av särskild vikt. Utvecklingen framåt ska ses utifrån förmågorna, och inte utifrån nuvarande organisatoriska upplägg,för att komma forskarna till gagn. Forskningsdataområdet går, precis som e-infrastrukturområdet, påtvärs över många organisatoriska gränser, och behöver få det utrymmet för en gynnsam utveckling.Detta gäller såväl horisontellt som vertikalt inom universitetet. Ledningen behöver stå för en visionoch tydligt uttagen riktning, som följs av resurssättning och beredskap för förändring inom organisationen
|
|
| 2. |
- Johnsson, Maria, et al.
(author)
-
Datahanteringsplaner (DHP) – reflektioner bland ett antal Lundaforskare och från vissa forskningsfinansiärer
- 2016
-
Other publication (other academic/artistic)abstract
- I följande rapport redovisar vi resultatet från en utvärdering av datahanteringsplaner genomförd under 2016. Rapporten har följande disposition: bakgrund kring begreppet datahanteringsplaner, syfte och mål, avgränsningar, intressentanalys, risker, metod, resultat från forskarnas utvärdering, resultat från enkät till forskningsfinansiärer och slutligen en sammanfattning och rekommendation.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Lassi, Monica
(author)
-
Facilitating collaboration : exploring a socio-technical approach to the design of a collaboratory for Library and Information Science
- 2014
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The thesis explores the potential of one way of facilitating and stimulating collaboration in Library and Information Science (LIS), through a specific scientific collaboration activity: creating, sharing and reusing data collection instruments, such as interview guides, questionnaires, and observation protocols. The four studies reported in the thesis can be read as a linear narrative, each study building on the previous and contributing to the following ones. Together the four studies describe the process exploring social and contextual aspects of LIS; developing requirements and designing a working prototype collaboratory; and evaluating how the prototype collaboratory was perceived by LIS professionals. Overall, the results show that whereas the benefits of an LIS collaboratory reported by the study participants focused on the greater good for LIS, the challenges reported focused on the individuals’ perspectives. Hence, a tension exists between supporting the greater good, and challenges for individuals concerning sharing and reusing data collection instruments in an LIS collaboratory. The thesis emphasizes the implications for the LIS discipline when new ways of working with data collection instruments would be introduced; the implications of addressing needs of a diverse target audience; and the implications for further design iterations of an LIS collaboratory, including rewarding contributions, and ensuring quality content in a collaboratory.
|
|
| 7. |
- Lassi, Monica, et al.
(author)
-
Identifying factors that may impact the adoption and use of a social science collaboratory : a synthesis of previous research
- 2010
-
In: Information research. - : University of Sheffield. - 1368-1613. ; 15:3
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Introduction. This paper examines and synthesizes previous research in scientific collaboration, scholarly communication, scientific collaboratories, scientific disciplines, invisible colleges and virtual communities to identify factors that may impact the design, adoption and use of a collaboratory within librarianship and information science. Results. A taxonomy of factors that appear to impact the design, adoption and use of a collaboratory emerged from the synthesis. Six types of factors were identified: factors that impact a researcher's career advancements; factors concerning aspects of doing science which affect researchers on a personal level, other than their career; factors focusing on whether the benefits of submitting to and using a collaboratory is worth the cost for the individual; disciplinary and factors focusing on science and disciplines in general, such as the development of new methodology within a discipline; factors that affect the community of researchers; and factors that are the costs of developing and sustaining a collaboratory for a community or discipline. Conclusions. The taxonomy provides a concise overview of explanatory factors concerning the adoption and use of collaboratories. The taxonomy provides a theoretical framework to guide future research which explores the adoption and use of a collaboratory in disciplines not yet studied, e.g., library and information science.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Lassi, Monica, et al.
(author)
-
Rapportering av projektet Forskares behov av lagringslösningar för forskningsdata – ett samarbete mellan SNIC, SND, SUNET, Chalmers tekniska högskola och Örebro universitet
- 2022
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- Det svenska e-infrastrukturlandskapet är fragmenterat och trots rekommendationer från beslutsfattare så ökar fragmenteringen. De nationella aktörer som har uppdrag och/eller mandat som rör forskningsdata är främst SNIC, SND, och Sunet. Dessa aktörer tillhandahåller tjänster och stöd till forskare under olika delar av forskningsdatalivscykeln. På grund av de oklara mandat och uppdrag som råder nationellt, så finns förväntningar på de olika aktörerna som inte går att uppfylla. Ett exempel är lagring av forskningsdata, såväl aktiva som inaktiva. Svenska forskare är del av ett globalt forskarsamhälle, och tar därigenom del av en mängd internationella infrastrukturer, verktyg, och sammanhang. I och med den implementeringsfas som EOSC gått in i, så behöver svensk e-infrastruktur vara interoperabel med de internationellt tillgängliga tjänster som svenska forskare använder.Exakt vilka behov som finns hos svenska forskare, och vem som har ansvar för att svara upp mot behoven, är oklart i många frågor. Det infrastrukturella stöd som forskare behöver för att hantera forskningsdata under hela datalivscykeln, med välfungerande gränssnitt mellan nationella och internationella aktörers e-infrastrukturlösningar finns i vissa fall och är i andra fall fragmenterat. För att komma vidare i utvecklingen av sammanhållet stöd för forskare, formerades under 2021 ett nationellt samarbete inom verksamhetsarkitektur för forskningsdataområdet, med syfte att ta fram ett gemensamt bildspråk, visualisera ett mycket komplext område, och att konkretisera krav, villkor, juridiska ramverk, styrdokument etc. som påverkar forskningsdatahantering.Projektet som rapporteras här fokuserade på vad forskare behöver ha för att forskningsdata ska hanteras på ett högkvalitativt sätt och vilket infrastrukturellt stöd forskarna i detta. Projektet fokuserade på helheten i datahanteringen, vad som finns på plats på nationell nivå och vad som behöver åtgärdas. Angreppsättet var verksamhetsarkitekturellt, som med Vintergatan som metod. En grundkarta för forskningsdataområdet, framtagen inom ett tidigare verksamhetsarkitekturellt projekt på Lunds universitet, låg till grund för projektet.Denna rapport beskriver resultaten av ett projekt där ett verksamhetsarkitekturellt angreppssätt har använts för att förstå, utforska och beskriva forskares praktiker och behov av stöd i sitt arbete med forskningsdatahantering, och särskilt datalagring. Här beskriver vi rapporten för dig som läser, så att du kan välja de delar som du finner mest intressanta och relevanta för just dig, just nu. Vår ambition har varit att ta fram ett rikt material som kan leva vidare, byggas på, revideras, förkastas, byggas upp på nytt utifrån nya resultat, och så vidare.
|
|
| 10. |
- Lassi, Monica, et al.
(author)
-
Research data services : An exploration of requirements at two Swedish universities
- 2016
-
In: IFLA Journal. - : Sage Publications. - 0340-0352 .- 1745-2651. ; 42:4, s. 266-277
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The paper reports on an exploratory study of researchers’ needs for effective research data management at two Swedish universities, conducted in order to inform the ongoing development of research data services. Twelve researchers from diverse fields have been interviewed, including biology, cultural studies, economics, environmental studies, geography, history, linguistics, media and psychology. The interviews were structured, guided by the Data Curation Profiles Toolkit developed at Purdue University, with added questions regarding subject metadata. The preliminary analysis indicates that the research data management practices vary greatly among the respondents, and therefore so do the implications for research data services. The added questions on subject metadata indicate needs of services guiding researchers in describing their datasets with adequate metadata.
|
|
