| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Lindén, Lisa, 1985
(author)
-
Bekräftad och ifrågasatt: hur tidigare patienter upplever könsdysforiutredning vid Lundströmmottagningen
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den här rapporten baseras på en intervjustudie om tidigare patienters erfarenheter av könsdysforiutredning vid Lundströmmottagningen i Västra Götalandsregionen, samt hur de upplever att utredningen och den könsbekräftande vården har påverkat deras nuvarande livssituation. På basis av det som kommit fram i intervjuerna redogör rapporten för hur Västra Götalandsregionen kan stärka sitt arbete med att uppfylla de mänskliga rättigheterna. Rapporten belyser att väntan inför och under utredningen är psykiskt påfrestande och att ovissheten är svår. Den lyfter vårdsökandes behov av mer praktiskt stöd under processen och en ojämn vårdsituation till följd av långa väntetider och olikheter mellan vårdsökande vad gäller om de fått sådant stöd. Den betonar att det här medför en bristande tillgång, och informationsmässig tillgänglighet, av könsbekräftande vård för berörda patienter. Deltagarna hade skilda erfarenheter av bemötandet från utredningsteamet. Medan vissa upplevde det som inkännande och tillmötesgående, var det andra som hade känt sig ifrågasatta och som att delar av utredningen inte var av relevans. Deltagarna betonade vikten av transparens kring syftet med utredningen. Rapporten visar också att till följd av utredningsteamets ”dubbla roller” som både utredare och stöd vågar många inte ta emot psykosocialt stöd. Det här gör att utredningen, vad gäller vårdsökandes möjlighet att ta emot den vård och det stöd som erbjuds, skiljer sig åt mellan vårdsökande. I relation till rätten till bästa möjliga hälsa, och tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster som möjliggör detsamma, skapar det här en ojämn vård. Rapporten bekräftar andra studier som lyft vikten av en separat samtalskontakt, oberoende av utredningen. Studien pekar mot att den könsbekräftande vårdens förhållningssätt till vårdsökandes könsidentitet och till beslut om könsbekräftande behandling delvis blivit mer öppet och flexibelt, vilket är viktigt i relation till rätten till likabehandling och icke-diskriminering. Samtidigt visar den på en spänning mellan förhållningsättet ”könsroller spelar inte någon roll” och att fokusera på ”tidiga tecken” på könskonträrt beteende. Dessutom pekar rapporten mot att de med en ickebinär könsidentitet känner sig mer ifrågasatta av den könsbekräftande vården. Rapporten betonar det fortsatta behovet av att arbeta mot begränsande stereotypa könsnormer och för rätten till icke-diskriminering, vad gäller såväl könsidentitet som könsuttryck. Rapporten lyfter att vårdsökande upplever det som att könsbekräftande behandlingar hjälpt dem mot deras könsdysfori, vad gäller både kroppslig dysfori och sociala aspekter. Samtidigt visar den på en skillnad mellan de vårdsökande som idag ”passerar” och de som inte gör det, vilket visar på behovet av att ytterligare stärka transpersoners rättigheter genom adekvat stöd och behandlingar som minskar risken för utsatthet, trakasserier och diskriminering. Dessutom lyfter rapporten att många tidigare patienter hade velat få prata mer om livet efter könsbekräftande behandling under utredningen, i termer av inte bara kroppsliga förändringar utan också i relation till att orientera sig i vardagen, i sexuella relationer och i relation till samhälleliga normer om kön och sexualitet.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Lindén, Lisa, 1985-
(author)
-
Communicating Care : The Contradictions of HPV Vaccination Campaigns
- 2016
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Denna avhandling undersöker tre statligt finansierade kampanjer mot human papillomvirus (HPV) i Sverige. Författaren visar att kampanjerna innehåller och artikulerar olika former av omsorg som inte är begränsade till att endast uppmana människor att ”ta hand om sig själva” eller ”bry sig om andra”. Istället studeras omsorg som något mångfasetterat och kontextuellt, och som något som innefattar såväl mänskliga som icke-mänskliga komponenter. I studien fokuserar författaren på hur aktörer möjliggör och problematiserar olika former av omsorg. Dessa aktörer inkluderar yrkesverksamma inom landsting som försöker kommunicera omsorg till tjejer och deras anhöriga, men också olika materiella ting, såsom en ”HPV-app”, en Facebook-kampanjsida och en vaccinationshusvagn.Kampanjmedia, intervjuer och textbaserade cancerberättelser analyseras med hjälp av teoretiska perspektiv från fältet feministiska teknik- och vetenskapsstudier (STS). Studien är situerad till forskning kring omsorgspolitik inom teknik och vetenskap, och bidrar till diskussioner om tidsmässiga dimensioner av omsorg. I kampanjmaterialet som studeras dominerar ett fokus på omsorg som något som skall göras nu för att möjliggöra en hälsosam och lycklig framtid. Genom att använda sig av ett ”etiskt-politiskt” ställningstagande, och en analytisk ansats, där fokus ligger på att synliggöra marginella, frånvarande och alternativa omsorgsformer problematiserar författaren sådana ”snabba” framtidsorienterade omsorgsvisioner enligt vilka omsorg ses som något som skall göras omedelbart i preventivt syfte. Detta görs genom ett synliggörande av ”långsammare” och sammanflätade ”omsorgstemporaliteter” som öppnar upp för osäkerheter, tveksamheter, obestämdheter samt för olika känslouttryck, och som möjliggör mer omsorgsfulla praktiker.
|
|
| 6. |
- Lindén, Lisa, 1985, et al.
(author)
-
Editorial: Care in STS
- 2021
-
In: Nordic Journal of Science and Technology studies. - 1894-4647. ; 9:1, s. 3-12
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- During the last 10 years the Science and Technology Studies (STS) community has witnessed a flourishing, intense and multifaceted engagement around “care”. While care had been addressed already before in Joanna Latimer’s The conduct of care: Understanding nursing practice (Latimer, 2000) , and in Jeanette Pols’ Good care: Enacting a complex ideal in long term-psychiatry (Pols, 2004), care seemed to be on everybody’s lips around 2010. Around the same time, the edited volume Care in practice: On tinkering in clinics, homes and farms (Mol et al., 2010) and the article Matters of care in technoscience: Assembling neglected things (Puig de la Bellacasa, 2011) were published. With akin, yet partly diverging, agendas and concerns, these two key publications drastically increased the amount of research that identify with something like an area of “care studies” in STS. This can also be seen in the publication of special issues devoted to care during the last years, notably the much-cited 2015 issue in Social Studies of Science focused on feminist technoscience interventions into the politics and “darker sides” of care (Martin et al., 2015), and the more recent on relationalities and specificities of care in East Asian Science, Technology and Society (Coopmans & McNamara, 2020). Noteworthy is also the special issue on “The politics of policy practices” in The Sociological Review Monograph, where Gill et al. (2017) discuss how policy and care are entangled, and how such entanglements could be enacted more “care-fully”. These publications have spurred rich and generative engagements about ways to attend to the affective, ethico-political and/or material layers of care, within and beyond areas traditionally thought of as related to care (such as healthcare and childcare).
|
|
| 7. |
- Lindén, Lisa, 1985
(author)
-
Empowerment and Stigmatization: Patient Organizations, Gynecological Cancer and Changing Identities
- 2018
-
In: Medical sociology (Working Group Number: 13), Sociologidagarna. Lund: 7-9 March, 2018.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Gynecological cancer (GC) is easily seen as a shameful low-status cancer and is often associated with stigmatizing ideas about sexual lifestyle. This stands in contrast to a prevailing cancer survivorship discourse of the empowered, optimistic and heroic cancer survivor. Patient organizations (POs) work to change how GC is perceived by improving support for involved patients and their relatives, and by influencing research, media and policy. In this presentation, I present an ongoing online and offline ethnographic study on GC POs in Sweden and in the UK. The project’s aim is to gain knowledge about how GC POs challenge and/or reproduce ideas concerning what it means to be a GC patient and how they enact, negotiate and represent their cause (what they are fighting for). This focus enables insights on POs’ individual and organizational identity formation processes, including possible cross-national differences and gender and sexual politics involved. To gain knowledge about how POs work, POs’ activities are observed, key figures are interviewed and information material is analyzed. By combining cancer survivorship studies and PO studies from medical sociology and STS, the project hopes to push a scholarly discussion of cancer patient identity beyond a dichotomy between empowered survivors and stigmatized victims.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
