| 1. |
- Lindberg, Anna Lena, et al.
(author)
-
Inledning
- 2002
-
In: Den maskulina mystiken. Konst, kön och modernitet. - 9144020538 ; , s. 7-32
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(author)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
In: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 4. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(author)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
In: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 5. |
- Alsterholm, Mikael, 1977, et al.
(author)
-
Establishment and utility of SwedAD : a nationwide Swedish registry for patients with atopic dermatitis receiving systemic pharmacotherapy
- 2023
-
In: Acta Dermato-Venereologica. - : Medical Journals Sweden AB. - 0001-5555 .- 1651-2057. ; 103
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- SwedAD, a Swedish nationwide registry for patients with atopic dermatitis receiving systemic pharmacotherapy, was launched on 1 September 2019. We describe here the establishment of a user-friendly registry to the benefit of patients with atopic dermatitis. By 5 November 2022, 38 clinics had recorded 931 treatment episodes in 850 patients with an approximate national coverage rate of 40%. Characteristics at enrolment included median Eczema Area and Severity Index (EASI) 10.2 (interquartile range 4.0, 19.4), Patient-Oriented Eczema Measure (POEM) 18.0 (10.0, 24.0), Dermatology Life Quality Index (DLQI) 11.0 (5.0, 19.0) and Peak Itch Numerical Rating Scale-11 (NRS-11) 6.0 (3.0, 8.0). At 3 months, median EASI was 3.2 (1.0, 7.3) and POEM, DLQI, and NRS-11 were improved. Regional coverage varied, reflecting the distribution of dermatologists, the ratio of public to private healthcare, and difficulties in recruiting certain clinics. This study highlights the importance of a nationwide registry when managing systemic pharmacotherapy of atopic dermatitis.
|
|
| 6. |
- Barlow, Lotti, et al.
(author)
-
Nationellt fackspråk för vård och omsorg : Slutrapport
- 2011
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- SammanfattningEtt tillgängligt och använt nationellt fackspråk ska bidra till en god och säker vård och omsorg. Det ska även medverka till att kvaliteten och resultaten på området ska kunna följas upp och jämföras på ett mer effektivt sätt. Slutrapporten presenterar resultatet av projektet Nationellt fackspråk för vård och omsorg samt förslag till förvaltning och utveckling.ResultatetResultatet innefattar bland annat att det internationella begreppssystemet Snomed CT är översatt till svenska och att det är förberett för förvaltning och distribution. Socialstyrelsen har även tagit fram och testat metoder för förvaltning och utveckling av det nationella fackspråket i sin helhet. Därtill har representanter för målgrupperna informerats och fått kunskap.Rapporten innehåller en utförlig beskrivning av det nationella fackspråkets sammantagna innehåll: Socialstyrelsens termbank, klassifikationer och kodverk, den svenska versionen av Snomed CT, metoder för utveckling och förvaltning samt regler för användning.Förvaltning, införande och resursbehovI rapporten finns förslag till hur hela det nationella fackspråket kan tas omhand av Socialstyrelsen och hur det kan införas i vården och omsorgen. Projektets övergång till en långsiktigt hållbar organisation kräver resurser. Därför redogör rapporten för det förväntade resursbehovet för förvaltning och utveckling. Bland annat föreslås en treårig utbildningsinsats samt stimulansbidrag för införande.Krav på styrning, samordning och förtydligat ansvarRapporten betonar behovet av en samlad och medveten styrning av utvecklingen inom området. Socialstyrelsen vill ha en samordnande roll i utvecklingen och förvaltningen av det nationella fackspråket. Myndigheten föreslås få det initiala ansvaret för att utbilda användare och att driva frågor om det nationella fackspråket.Vidare vill Socialstyrelsen få ett uttalat mandat att samordna de nationella aktiviteter som drivs med koppling till Snomed CT. Rapporten pekar ut några särskilt prioriterade områden som myndigheten borde få i uppdrag att arbeta vidare inom.Kunskapsstyrning och normgivningEn viktig slutsats i rapporten är att användningen av det nationella fackspråket behöver regleras för att målet om ökad säkerhet för klienter och patienter ska kunna uppnås. I dagsläget bedöms föreskrifter vara den metod som bäst kan garantera ett brett genomförande.Målgrupper för slutrapportenSlutrapporten riktar sig till beslutsfattare i kommuner och landsting, vård- och omsorgspersonal med särskilt intresse eller ansvar för dokumentationsfrågor och professionella organisationer. Den riktar sig också till terminologiansvariga i kommuner och landsting, IT-direktörer, IT-leverantörer samt aktörer inom den nationella strategin för eHälsa.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Grövdal, Michael, et al.
(author)
-
Maintenance treatment with azacytidine for patients with high-risk myelodysplastic syndromes (MDS) or acute myeloid leukaemia following MDS in complete remission after induction chemotherapy
- 2010
-
In: British Journal of Haematology. - : Wiley. - 0007-1048 .- 1365-2141. ; 150:3, s. 293-302
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This prospective Phase II study is the first to assess the feasibility and efficacy of maintenance 5-azacytidine for older patients with high-risk myelodysplastic syndrome (MDS), chronic myelomonocytic leukaemia and MDS-acute myeloid leukaemia syndromes in complete remission (CR) after induction chemotherapy. Sixty patients were enrolled and treated by standard induction chemotherapy. Patients that reached CR started maintenance therapy with subcutaneous azacytidine, 5/28 d until relapse. Promoter-methylation status of CDKN2B (P15 ink4b), CDH1 and HIC1 was examined pre-induction, in CR and 6, 12 and 24 months post CR. Twenty-four (40%) patients achieved CR after induction chemotherapy and 23 started maintenance treatment with azacytidine. Median CR duration was 13.5 months, >24 months in 17% of the patients, and 18-30.5 months in the four patients with trisomy 8. CR duration was not associated with CDKN2B methylation status or karyotype. Median overall survival was 20 months. Hypermethylation of CDH1 was significantly associated with low CR rate, early relapse, and short overall survival (P = 0.003). 5-azacytidine treatment, at a dose of 60 mg/m(2) was well tolerated. Grade III-IV thrombocytopenia and neutropenia occurred after 9.5 and 30% of the cycles, respectively, while haemoglobin levels increased during treatment. 5-azacytidine treatment is safe, feasible and may be of benefit in a subset of patients.
|
|
| 10. |
- Grövdal, Michael, et al.
(author)
-
Negative effect of DNA hypermethylation on the outcome of intensive chemotherapy in older patients with high-risk myelodysplastic syndromes and acute myeloid leukemia following myelodysplastic syndrome
- 2007
-
In: Clinical Cancer Research. - 1078-0432 .- 1557-3265. ; 13:23, s. 7107-7112
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- PURPOSE: Promoter hypermethylation of, for example, tumor-suppressor genes, is considered to be an important step in cancerogenesis and a negative risk factor for survival in patients with myelodysplastic syndromes (MDS); however, its role for response to therapy has not been determined. This study was designed to assess the effect of methylation status on the outcome of conventional induction chemotherapy. EXPERIMENTAL DESIGN: Sixty patients with high-risk MDS or acute myeloid leukemia following MDS were treated with standard doses of daunorubicin and 1-beta-d-arabinofuranosylcytosine. Standard prognostic variables and methylation status of the P15(ink4b) (P15), E-cadherin (CDH), and hypermethylated in cancer 1 (HIC) genes were analyzed before treatment. RESULTS: Forty percent of the patients achieved complete remission (CR). CR rate was lower in patients with high WBC counts (P = 0.03) and high CD34 expression on bone marrow cells (P = 0.02). Whereas P15 status alone was not significantly associated with CR rate (P = 0.25), no patient with hypermethylation of all three genes achieved CR (P = 0.03). Moreover, patients with CDH methylation showed a significantly lower CR rate (P = 0.008), and CDH methylation retained its prognostic value also in the multivariate analysis. Hypermethylation was associated with increased CD34 expression, but not with other known predictive factors for response, such as cytogenetic profile. CONCLUSIONS: We show for the first time a significant effect of methylation status on the outcome of conventional chemotherapy in high-risk MDS and acute myelogenous leukemia following MDS. Provided confirmed in an independent study, our results should be used as a basis for therapeutic decision-making in this patient group.
|
|
