| 1. |
- Balkmar, Dag, 1974-, et al.
(author)
-
Levelling the field : A Guide to an Inclusive Entrepreneurship Ecosystem
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Levelling the field: A guide to an inclusive entrepreneurship ecosystem. (Tool 1) A practical guidebook on how to promote inclusive entrepreneurship (part of a three-part tool-kit developed) Intended target audience: equality strategists, other actors with the ambition, mandate and responsibility to promote inclusion in their organisation or towards ecosystem actors. It includes basic facts, findings, challenges’ and suggestion for strategies and approaches, hands-on sections are followed by short summaries and key points.
|
|
| 2. |
- Balkmar, Dag, 1974-, et al.
(author)
-
Masculinity in Scandinavian tech entrepreneurship : male technology entrepreneurs negotiating gender (in)equality
- 2024
-
In: International Journal of Gender and Entrepreneurship. - Leeds : Emerald Group Publishing Limited. - 1756-6266 .- 1756-6274.
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Purpose: Both entrepreneurship and technology are significantly gendered, and when combined in technology entrepreneurship, they make up a fundamentally masculine field. This article investigates men tech entrepreneurs' negotiations of gender and gender (in)equality. The purpose is to gain knowledge on masculinity in tech entrepreneurship and to explore what role this might play in any change towards more gender-equal entrepreneurship.Design/methodology/approach: Semi-structured interviews were conducted with ten Swedish and Norwegian male tech entrepreneurs in tech incubators. The interviews dealt with gender (in)equality and masculinity in tech entrepreneurship. The data were coded in NVivo and inductively analysed using thematic analysis. We apply a social constructivist understanding of gender.Findings: We categorise the male entrepreneurs' views of gender equality along “privileged”, “paradoxical” and “potential” articulations of gender (in)equality. Building on these articulations, we discuss the potential entrepreneurial men and masculinities could have for changing gender inequality in the Scandinavian tech entrepreneurship context. The findings are applicable to several entrepreneurial contexts.Originality/value: The study contributes to further the theoretical understanding of tech entrepreneurship as a gendered phenomenon, its dynamics and its potential for change, particularly in promoting gender equality in tech entrepreneurship. Empirically, it investigates the perceptions about gender (in)equality and gender as negotiated concepts amongst male tech entrepreneurs.
|
|
| 3. |
- Balkmar, Dag, 1974-, et al.
(author)
-
My Better Entrepreneneurial Ecosystem : A Workshop on How to Promote an Inclusive Entrepreneurship Ecosystem
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- My Better Entrepreneurial Ecosystem: A Workshop on How to Promote an Inclusive Entrepreneurship Ecosystem (Tool 3). A workshop instruction (part of a three-part tool-kit developed). The main aim of the workshop is threefold; to spur collaboration and exchange among ecosystem actors; to enhance knowledge and learning, and finally; to co-create solutions to inspire change in individual actors as well as joint efforts to promote an inclusive entrepreneurial ecosystem. Target audience: main facilitator and organizer of workshop.
|
|
| 4. |
- Balkmar, Dag, 1974-, et al.
(author)
-
The Gendered Nature of Tech Entrepreneurship : Understanding the Gender-Divide in Tech Entrepreneurship
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The Gendered Nature of Tech Entrepreneurship: Understanding the Gender-Divide in Tech Entrepreneurship. (Tool 2) This publication provides insights - some basic facts and findings - on the complex ways that tech entrepreneurship is gendered (part of a three-part tool-kit developed) Target audience: equality strategists, other actors with the ambition, mandate and responsibility to promote inclusion in their organisation or towards ecosystem actors.
|
|
| 5. |
- Callerstig, Anne-Charlott, 1971-, et al.
(author)
-
Contextualising gender policy in tech entrepreneurship : a cross national and multiple-level analysis
- 2024
-
In: International Journal of Entrepreneurial Behaviour & Research. - : Emerald Group Publishing Limited. - 1355-2554 .- 1758-6534.
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Purpose: In order to address the gender divide in technology entrepreneurship, we explore how different national contexts impact policies and policy implementation. We investigate how transnational concerns (macro level) about women's low participation in (technology) entrepreneurship are translated and implemented amongst actors at the meso level (technology incubators) and understood at the micro level (women tech entrepreneurs).Design/methodology/approach: We adopt gender institutionalism as a theoretical lens to understand what happens in the implementation of gender equality goals in technology entrepreneurship policy. We apply Gains and Lowndes' (2014) conceptual framework to investigate the gendered character and effects of institutional formation. Four countries represent different levels of gender equality: high (Norway and Sweden), medium (Ireland) and low (Israel). An initial policy document analysis provides the macro level understanding (Heilbrunn et al., 2020). At the meso level, managers of technology business incubators (n = 3-5) in each country were interviewed. At the micro level, 10 female technology entrepreneurs in each country were interviewed. We use an inductive research approach, combined with thematic analysis.Findings: Policies differ across the four countries, ranging from women-centred approaches to gender mainstreaming. Macro level policies are interpreted and implemented in different ways amongst actors at the meso level, who tend to act in line with given national policies. Actors at the micro level often understand gender equality in ways that reflect their national policies. However, women in all four countries share similar struggles with work-life balance and gendered expectations in relation to family responsibilities.Originality/value: The contribution of our paper is to (1) entrepreneurship theory by applying gendered institutionalism theory to (tech) entrepreneurship, and (2) our findings clearly show that the gendered context matters for policy implementation.
|
|
| 6. |
- Ek, Mats, et al.
(author)
-
Utvecklingsprojekt för byggavfall : Hur ska avfallsstatistik från byggsektorn tas fram på bästa sätt?
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Projektets mål var att hitta en väl definierad och inte alltför resurskrävande metod att samman-ställa statistik för avfallsmängden från byggsektorn i Sverige. Den framtagna statistiken ska kunna tjäna som en grund för rapporteringen till EU, men kanske främst för att olika aktörer i Sverige ska kunna följa upp sina miljömål. Arbetet har bestått av dels en genomgång av hur andra europeiska länder gör, dels intervjuer med olika aktörer i branschen. Viktiga delar har också varit diskussioner med en expertpanel vid början och slutet av projektet. Andra länder har använt enkäter, avfallsfaktorer, olika typer av administrativa system eller kombinationer av dessa för sina rapporteringar till EU. Tyvärr saknas uppgifter om osäkerhet i data med de olika metoderna. De olika aktörerna som har engagerats är byggföretag, avfallstransportörer och avfallsbehandla-re. Ingen av dessa grupper som helhet har idag färdiga system för samlad avfallsstatistik. Även om vissa företag inom de olika branscherna har kommit långt och har god kontroll på avfall från byggsektorn så är det inte heltäckande för branschen. Olika företag inom samma bransch an-vänder dessutom egna unika kodningssystem för olika typer av avfall. Idag finns därmed ingen renodlad naturlig väg att gå för att samla in avfallsstatistik från byggsektorn. Den naturliga vägen borde vara att gå via byggföretagen där avfallet primärt uppkommer, men idag finns inte tillräckliga system i branschen för detta ändamål och så länge som inga andra rättsliga krav ställs på byggföretagen så prioriteras inte heller detta område. Svårigheten med byggföretagen är dessutom att det finns över 70 000 registrerade företag i Sverige, och att de stora dominerande knappt 10 företagen troligen har en annan verksamhet än många av de små. Speciellt inom rivningsverksamhet med stora relativa avfallsmängder är de stora företagen un-derrepresenterade. Avfallsbehandlingsföretagen är färre, men risken är att man missar stora mängder fyllnadsmate-rial och redan sorterat material för återvinning som körs direkt till andra arbetsplatser eller rena återvinnare. Behandlingsföretagen bör dock vara de som har bäst möjligheter när det gäller att följa upp hur avfallet tas omhand efter sortering. För 2008 års rapportering använde SMED en grundlig kartläggning av en begränsad geografisk region, och sedan uppräkning till hela landet. Nackdelarna med den metoden är att den blir mycket beroende av en persons lokalkännedom, och att olika delar av landet antagligen har mycket olika byggprofil. För att få ett säkrare underlag skulle man behöva studera fler regioner.Då flera av de studerade länderna i EU har använt sig av avfallsfaktorer har användningen av avfallsfaktorer och byggd kvantitet också värderats. Det finns dock inte idag någon information eller färdiga faktorer som kan användas för att ge bra säkerhet över genererat avfall i byggbran-schen. En svaghet är hur faktorerna tas fram, och hur allmängiltiga de är. Särskilt är det svårt att få fram faktorer för renoveringar och rivningar. Det är också svårt att få fram bra siffror på genomförd verksamhet, särskilt inom anläggningssidan (vägar, broar, tunnlar osv.). Renodlade enkäter med en standardiserad blankett anses inte passa branschen med det stora antalet olika stora och små aktörer. Det slutliga valet har fallit på att detaljstudera ett antal avfallstransportörer i tre olika storleks-klasser, och att kartlägga deras transporter från byggföretag. Från dessa data räknar man upp till hela branschen. Viktigt för valet är att det är här som avfallet flyttas för första gången, och man undviker dubbelräkning och underskattning av större strömmar. Metoden innebär att ett urval av ett visst antal företag måste göras för att räkna upp till hela branschen. Det finns ett mindre antal väldigt stora avfallstransportörer och ett mycket stort antal små avfallstransportörer. Nackdelen med metoden är att det kan vara svårt att göra ett urval representativt för de mindre transportö-rerna, som sedan kan användas för uppräkning.
|
|
| 7. |
- Forsberg, Lena
(author)
-
Manegen är krattad : Om flickors och kvinnors företagsamhet i hästrelaterade verksamheter
- 2012
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Den här avhandlingen handlar om betydelsen av företagsamhet och ledarskap med utgångspunkt från stallmiljö. Syftet är att undersöka stallet som en möjlig ledarskap- och entreprenörsskola och även undersöka hur stallmiljön kan utmana könsstereotyper i relation till ledarskap och entreprenörskap. Det ger samtidigt en ökad kunskap om företagsamhet och företagande inom svensk hästverksamhet. Med utgångspunkt i stallet och hästrelaterad verksamhet är studiens forskningsfrågor: Hur "görs" ledarskap och entreprenörskap? På vilket sätt uttrycker de sina handlingar i förhållande till stereotyper om kvinnor och män? Hur "görs" kön i relation till ledarskap och entreprenörskap? Vilken roll har strukturer? Mina teoretiska verktyg vilar på betydelser av entreprenörskap som en process som är relationell och social. Genom mitt intresse i att tolka och analysera hur entreprenöriella processer skapar sociala förändringar, bidrar den här forskningen till forskningsområdet ”entreprenörskap som social förändring”. Metateoretiskt har jag ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där jag intresserat mig för vilka ideal, normer och värderingar flickorna och kvinnorna har att förhålla sig till och hur de skapar och orienterar sig själva. Till min analys har jag använt genusteori och diskursiva perspektiv. I avhandlingen finns en grundidé att stallet erbjuder en diskursiv praktik som påverkar flickor som ung i deras identitetsprocess. Samtidigt får flickorna utöva makt och inflytande över hästar och andra ungdomar i stallet genom sin kompetens och position. Den materialiserade effekten i deras identitetsprocess visas genom deras uppfattning om personlig kompetens hos dem själva. Dessa processer studeras i den här avhandlingen i andra miljöer. Speciellt fokus ligger på processen som entreprenörer i hästverksamhet.Det empiriska materialet består av flera kompletterande delstudier: 1) Sex livsberättelser från vuxna kvinnor som hade tillbringat mycket tid i stallet, där berättelsen fokuserade på ungdomstiden; 2) en etnografisk inspirerad studie där jag följde en grupp flickor (6 st) som tillbringade en stor del av sin fritid i stallet.3) uppföljande intervjuer med samma flickor ett år och fyra år senare, där den senare uppföljningen hade fokus både på beskrivningar från deras historier i stallet och i situationer utanför stallet; 4) kartläggning av företag och företagsledare i hästrelaterade företag i Sverige, 5) enkätundersökning till ett urval av de kartlagda företagarna; 6) 13 nutida huvudsakligen populärvetenskapliga texter om företagande i branschen; samt 7) intervjuer med åtta entreprenörer (utvalda bland de som besvarat enkäten) för att kunna undersöka deras upplevelser av att vara företagare i hästbranschen och huruvida stallet påverkat deras företagande.Den sammantagna diskussionen resulterade i tre teman; företagsamhet, ledarskap och företagande. Under dessa teman visade jag hur ledarskap och entreprenörskap ”görs” i hästrelaterade verksamheter och diskuterar vidare hur deras agerande och uppfattningar utmanar könsstereotypa föreställningar om kvinnor och män. Samtidigt tolkade jag hur kön ”görs och betydelser strukturer. Resultatet visar hur de i stallmiljö tagit del av en kulturell praktik som domineras av kvinnor som utför både könskodade kvinnliga och manliga sysslor, som får betydelse för deras upplevelse som driftig och kompetent. Hästens utmanande karaktär tvingar in dem att inta en subjektsposition där de utövar ett ledarskap som upplevs genom sitt utövande som en naturlig färdighet. Genom sina erfarenheter känner de sig rustad att inte stå emot utanförkulturens krav på förväntningar av kön och kan hitta en kollektiv ”annorlundahet” som tar avstånd från yta och traditionell femininet. De premierar handlingskraft och mod. Det empiriska materialet visar därigenom att det är möjligt att både vara entreprenöriell och ledare fast på flickors och kvinnors vis utan att låta sig fixeras. Ett dilemma är att även om de själva skapar sig ett handlingsutrymme så kan detta hindra dem att se gemensamma hinder som inbegriper kvinnor i allmänhet. Trots att de agerar annorlunda, kan de inte helt frigöra sig från att de starka strukturer som utgör hinder för kvinnors möjligheter till avancemang. Det kan dessutom i sin ihärdighet få orimliga krav på sig och lägga för stor vikt vid sitt eget ansvar när de inte ser gemensamma strukturer. Ändå är deras driv och genusutrymme ett exempel på ett förminskande av de rådande normerna, och att deras kraft visar på en potential att förändra ett samhälle. För att det ska ge genomslag i samhällelig mening behövs en kritisk massa där den här avhandlingen kan representera ett exempel på en genusexperimentell miljö som resulterat i entreprenöriella handlingar.
|
|
| 8. |
- Foss, Lene, et al.
(author)
-
Kvinners entreprenørskap i Norge
- 2006
-
In: Perspektiver på entreprenørskap. - : Cappelen Damm Høyskoleforlaget. - 9788276346732 ; , s. 265-280
-
Book chapter (peer-reviewed)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
