| 1. |
- Gjerstad, Karl-Idar, et al.
(författare)
-
NORDUST : Nordic Road Dust Project
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Road dust is an important contributor to airborne particle pollution, especially in the Nordic countries where high road surface wear, due to studded tyre useas well as winter maintenance and operations including sanding and salting are important contributors. Even though the road dust problems are similar, the countries have tackled different parts of the problem with different research approaches, resulting in a complex knowledgebase in need of compilation. A former project, NORTRIP, started this work and implemented the knowledge into an emission model with a specially elaborated road dust focus. The model work has been used to identify knowledge gaps, intended to be filled within the NorDust project. Laboratory tests and controlled and uncontrolled field measurements as well as parametrisation and modelling has been used as tools to find, describe and implement issues concerning road dust formation, suspension and dynamics and road operation effects on emissions in facilities and sites in Finland and Sweden. The NORTRIP model has been implemented and evaluated in Iceland, not previously involved in the model development, to identify input data needs. The project has resulted in an array of findings, of which some have been possible to implement in new parametrisations in the NORTRIP model. In the complex research area of road dust dynamics, the project has also resulted in a lot of practical experiences concerning experimental and measurement designs and evaluation possibilities that future research will be able to benefit from.
|
|
| 2. |
- Gustafsson, Mats, 1966-, et al.
(författare)
-
Driftåtgärder mot PM10 i Stockholm : utvärdering av vintersäsongen 2015–2016
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 2011 pågår ett särskilt arbete i Stockholm för att minska PM10-halterna i staden. Insatserna omfattar främst dammbindning med CMA (kalciummagnesiumacetat) och vakuumsugning med en kraftig, torr vakuumsugningsmaskin. Denna rapport sammanfattar effekter på partikelhalter och vägdammsförråd, av de åtgärder som Stockholms stad utfört under säsongen 2015–2016 och diskuterar hur åtgärderna kan ytterligare förbättras. Miljökvalitetsnormen klarades säsongen 2015–2016 för tredje året i rad, men antalet dagar med PM10-halter över miljökvalitetsnormens gränsvärde var högre än föregående säsong, som hade rekordlågt antal överskridanden. Utvärderingen av dagtids dammbindning försvårades av att CMA även lades ut på referensgatan, vilket medförde alltför stora osäkerheter för att kunna göra någon kvantitativ analys av dess effekt denna säsong. Kvartersvis dammbindning och vakuumsugning kunde inte utvärderas på grund av att en byggarbetsplats kontaminerade mätningarna. Dammförrådet på gatorna varierar från några enstaka g/m2 till cirka 250 g/m2 beroende på gata och årstid och är som högst under vintern (dec–jan). En trend mot lägre dammängder bryts denna säsong på flera gator, vilket möjligen kan bero på jämförelsevis fuktigare gator på våren denna säsong. Analyserna tyder på att dammbindning på våren är viktigt för att hålla PM10-halterna nere, medan dammbindning på hösten och vintern oftare görs ”i onödan” (då halterna sannolikt inte skulle ha överskridit gränsvärdet även utan dammbindning).
|
|
| 3. |
- Gustafsson, Mats, 1966-, et al.
(författare)
-
Driftåtgärder mot PM10 i Stockholm : utvärdering av vintersäsongen 2016/2017
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stockholms stad bedriver sedan 2011 ett arbete med att, genom förbättrade och specifika gatudriftsåtgärder minska uppvirvlingen av vägdamm för att minska partikelhalter i luften. Sedan starten har effekterna på såväl dammförråd som luftkvalitet följts upp av VTI och SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm.Specifika åtgärder har omfattat främst dammbindning med kalciummagnesiumacetat (CMA) och städning med vakuumsug (Disa-Clean). Luftkvalitetsmätningarna visar att miljökvalitetsnormen för PM10 klaras för fjärde året i Stockholm vilket delvis bedöms beror på driftåtgärderna. Den extra dagtida dammbindningen kunde visas sänka dygnsmedelvärdet av PM10 med 6 %, medan den kvartersvisa behandlingen inte kunde visas ha någon tydlig effekt. Vägdammsmängderna mätt som DL180 (vägdamm mindre än 180 μm) tenderar att i genomsnitt ha ökat något jämfört med föregående säsong, särskilt i ytorna mellan hjulspåren. Omläggningen av Folkungagatan har resulterat i kraftigt ökade vägdammsmängder, men också lägre PM10-halter än föregående säsonger. Utvärderingen av möjligheterna att optimera dammbindningen visar att flera dagar med överskridanden på hösten missas, medan flera dagar i januari behandlas med CMA utan att behov egentligen föreligger. Högre precision med prognosbaserade åtgärder behövs för optimering av insatserna.
|
|
| 4. |
- Gustafsson, Mats, 1966-, et al.
(författare)
-
Driftåtgärder mot PM10 i Stockholm : utvärdering av vintersäsongen 2017–2018
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stockholms stad bedriver sedan 2011 ett arbete med att, genom förbättrade och specifika gatudriftsåtgärder, minska uppvirvlingen av vägdamm för att minska partikelhalter i luften. Sedan starten har effekterna på såväl dammförråd som luftkvalitet följts upp av VTI och SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm. Specifika åtgärder har omfattat främst dammbindning med kalciummagnesiumacetat (CMA) och städning med vakuumsug (Disa-Clean). Innevarande säsong har vakuumsugen dock inte använts. Luftkvalitetsmätningarna visar att miljökvalitetsnormen för PM10 klaras för femte året i Stockholm, men halterna är högre än föregående år. Vägdammsmängderna mätt som DL180 (vägdamm mindre än 180 μm) har generellt ökat vilket varit utvecklingen sedan säsongen 2014–2015. Folkungagatan, som fick en ny beläggning 2016, har fortsatt höga vägdammsmängder, men också lägre PM10-halter än före beläggningsbytet. Utvärderingen av möjligheterna att optimera dammbindningen visar att CMA ofta läggs ut trots att PM10-halterna inte skulle överskridits. Maj var särskilt torr och flera överskridanden kunde då ha förhindrats med CMA, men åtgärden avslutas sista april på grund av risk för halka. Högre precision med till exempel prognosbaserade åtgärder skulle sannolikt vara gynnsamt för optimering av insatserna.
|
|
| 5. |
- Gustafsson, Mats, 1966-, et al.
(författare)
-
Effekt på dammförråd och PM10-halter av tunnelstädning
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Driftmetoder mot höga partikelhalter orsakade av vägdamm i gatu- och vägmiljöer har under lång tid utvärderats i vanlig gatumiljö. Resultaten är dock ofta förhållandevis svårtolkade på grund av inverkan av meteorologi och omfattande inblandning från andra partikelkällor än just den gata som studeras. För att komma vidare med mer detaljerade studier av metodik och strategi och för att få mer lättolkade resultat, kan studierna förflyttas in i vägtunnlar. Dessa har en mer kontrollerad miljö med små meteorologiska variationer och en tydlig och helt dominerande partikelkälla – trafiken. Projektet ”Utvärdering av tekniker och strategier för damningsminimerad väg- och gatudrift i tunnelmiljö” avsåg att utvärdera olika varianter av damningsminimerande åtgärder i Södra länken, med fokus på dammbindningsstrategier och städning. På grund av säkerhetsmotiv fick vi inte möjlighet att testa olika dammbindningsstrategier varför projektet har fokuserat enbart på städning och i föreliggande rapport presenteras resultatet från två utvärderingar; en genomförd i januari, då partikelkällorna är starka och dammförrådet stort och en i juni, då källorna är svaga och dammförrådet litet. I januari städade först den så kallade supersugen och sedan Disa-Clean och i juni städade maskinerna i omvänd ordning. För utvärdering av effekterna användes VTI:s vägdammsprovtagare WDS II och luftkvalitetsdata från den mätstation i tunneln som testerna genomfördes vid. Resultaten visar att dammförrådet minskas mer i kombinationen i januari, det vill säga av högtryckstvätt följt av vakuumsug, än tvärtom, som i juni. Även om PM10-data är mer svårtolkade finns indikationer på att halterna i januari minskar något, medan halterna i juni snarare ökar efter städinsatsen. Resultatet att högtryckstvätt följt av vakuumsug fungerar väl för att städa bort vägdamm styrks av snarlika studier genomförda i Norge med samma utvärderingsteknik (WDS).
|
|
| 6. |
- Gustafsson, Mats, 1966-, et al.
(författare)
-
Optidrift : optimerad vinter- och barmarksdrift för bättre luftkvalitet
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Drift av gator och vägar påverkar, förutom framkomlighet och säkerhet, även miljöaspekter som luftkvalitet. Åtgärder som sandning och saltning påverkar halten av inandningsbara partiklar (PM10) i luften. Driftåtgärder som görs för att minska uppvirvlingen av partiklar på våren kan å andra sidan ha effekt på vinterdriften, genom att de saltlösningar som används också fungerar som halkbekämpningsmedel. Projektet har undersökt möjligheterna att optimera gatudriften ur dessa aspekter, med ett fokus på luftkvalitet. I olika aktiviteter inhämtades synpunkter och erfarenheter kring problembild och lösningar från bransch, väghållare och praktiker. En provtagare för vägdamm, WDS II, vidareutvecklades. Utvärderingar av olika spol- och städvarianters effekt på dammförrådet visade att en positiv effekt av metoderna kräver att det finns förhållandevis mycket damm på vägytan. Optimeringstester visade att god prognosstyrning av insatserna är viktigt för ett bra resultat. En kriteriebaserad analys visade att ingen optimering av dammbindningen skett under projektperioden. Sammantaget har projektets ursprungliga mål att kunna föreslå en optimerad gatudrift i en stadsdel i Stockholm inte nåtts, främst beroende av gällande driftkontrakt och av miljökvalitetsmålets (PM10) och framkomlighetens höga prioritet i staden. Däremot har Optidrift identifierat framgångsfaktorer och problem med gatudriften, resulterat i ökad kunskap om gatudriftens effekter på dammförråd och luftkvalitet samt tagit fram användbara utvärderingsmetoder och scenarioanalyser användbara i fortsatt arbete med att förbättra och optimera vinter- och barmarksdrift.
|
|
| 7. |
- Gustafsson, Mats, 1966-, et al.
(författare)
-
Road dust load dynamics and influencing factors for six winter seasons in Stockholm, Sweden
- 2019
-
Ingår i: Atmospheric Environment: X. - : Elsevier BV. - 2590-1621.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Traffic related non-exhaust particulate sources and road dust are an increasingly important source for PM10 air pollution as exhaust sources are decreasing due to regulations. In the Nordic countries, the road dust problem is enhanced by use of studded tyres, causing increased road wear and winter road maintenance including gritting. Efforts to reduce road dust emissions requires knowledge on temporal and spatial road dust load dynamics. The city of Stockholm, Sweden, has therefore financed seasonal (October to May) road dust sampling to be able to optimize their winter and spring time street operation measures for reduced road dust emissions. This work describes the outcome of six seasons (2011/2012–2016/2017) of road dust sampling in five central streets using the VTI wet dust sampler (WDS).The results show that road dust load, expressed as DL180 (dust load smaller than 180 μm) has a seasonal variation with the highest loads (up to 200 g/m2) in late winter and early spring and a minimum (down to about 15 g/m2) in early autumn and late spring. The dust load varies between streets and is depending on pavement surface properties. On a smaller scale the dust load has a high variability across streets due to differences in rates of suspension from different parts of the road surface, with low amounts in wheel tracks and higher in-between and outside the tracks. Between 2 and 30% of the DL180 is smaller than 10 μm and could directly contribute to PM10 emissions. In general, higher road surface texture leads to higher dust loads, but the condition of the pavement (e.g. cracks, aggregate loss) might also have an effect. A new, wear resistant pavement accumulated markedly higher road dust amounts than a several years old pavement. This paper closes with a discussion on the complex relation between road dust load and PM10 concentrations and a discussion on the challenges and comparability of road dust sampling techniques and measures.
|
|
| 8. |
- Janhäll, Sara, et al.
(författare)
-
Slaggrus och dammspridning från anläggningsarbete
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid förbränning av avfall produceras stora mängder slaggrus som både är ett avfall, som kräver hantering, och en resurs, genom dess goda materialegenskaper. Slaggrus definieras i denna studie som sorterad bottenaska från avfallsförbränning. En potentiell spridningsväg för föroreningar från slaggruset vid anläggningsarbete är damning. Damning är en miljöoch hälsofara även utan föroreningar i materialet, och mängden damm som uppkommer vid användning av olika material beror främst av olika materialparametrar, tex sprödhet och andelen material i minsta kornstorleken <63μm i diameter. Partikelstorlek är den viktigaste parametern för att beskriva hur långt damm färdas, förutom rent meteorologiska parametrar.I denna studie sammanställs mätningar av damm (<10 μm i diameter, PM10) kring anläggningsytor, analys av partikelstorleksfördelningen av det slaggrus som används och en sammanvägning av riskerna med användningen.Mätningar har utförts med partikelsensorer (PM10, PM2,5 och PM1), samt med insamling av damm i storlekar relaterade till inandning i arbetsmiljö (inhalerbart samt totaldamm). Utöver dessa mätningar har även olika storleksfraktionerande instrument använts för tydligare bestämning av aerosolen kring anläggningsytan. Slaggruset har siktats och grundämnesinnehållet har bestämts för olika kornstorlekar.Resultatet visar att partikelsensorer är ett praktiskt sätt att detektera damning i fält, och att damningen påverkas mycket kraftigt av väderlek. Utmaningarna att mäta damning i fält är stora, men då partikelsensorer är enkla instrument kan dessa placeras på flera platser kring en anläggningsyta och detektera vid vilka tillfällen damningen ökar för att underlätta åtgärder. Damning förekommer vid torr väderlek och underlättas av vind, både från ytan och av det material som hanteras vid anläggningsarbetet. Halterna kan dock vara högre vid låg vindhastighet i närheten av anläggningsytan.De mätningar som planerades för denna studie genomfördes i Umeå vid våt och kall väderlek, vilket begränsade damningen. Den extra mätning som utfördes i Trelleborg genomfördes i dammande väderlek, men med effektiva dammbegränsningsåtgärder genom täckning av materialet direkt efter kompaktering, vilket begränsade damningen i Trelleborg. Den damning som har varit aktuell i dessa fall har inte utgjort någon miljörisk i områdena utanför anläggningen under den tid som mätningarna skett.Föroreningsspridningen påverkas av halten av föroreningen i varje storleksklass av partiklar i materialet och materialet bör därför med jämna mellanrum analyseras avseende innehåll i de olika storleksfraktionerna. De ämnen som är begränsande för tillståndsgivningen kan studeras mer ingående avseende halter i dammande partikelstorleksklasser för att säkerställa att föroreningsspridningen är begränsad. I det slaggrus som har analyserats i denna studie (från Sysav, Malmö) har främst kadmium varit anrikat i den minsta kornstorleken (<63μm), men även zink och kalcium.Projektet har letts av Sara Janhäll, RISE, finansierats av Avfall Sverige och projektet har genomförts av Sara Janhäll, RISE och Joacim Lundberg, Lunds Tekniska Högskola. Adam Larsson har genomfört ett examensarbete som del av projektet och Jenny Rissler har stöttat projektet med diskussioner och tankar.
|
|
| 9. |
- Janhäll, Sara, 1965-, et al.
(författare)
-
Val av vägbeläggning : Hur påverkas buller, partiklar (vägdamm) och rullmotstånd?
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En litteraturgenomgång av miljöeffekter relaterade till val av vägbeläggning redovisas utgående från bullerreducerade beläggningar, och med fokus på slitagepartiklar, då det inom området pågår stor inhämtning av ny kunskap. En enkel beskrivning av beläggningar med utgångspunkt från Trafikverkets krav och råd har kompletterats med relationen till de tre områdena buller, partiklar och rullmotstånd. Slutsatserna är att miljöaspekter är viktiga att tas omhand redan vid beläggningsvalet. Det finns stor potential att begränsa de negativa miljöeffekterna genom beläggningsval, särskilt om enklare samband kan tas fram t.ex. med hjälp av de tankar vi presenterar i denna rapport. Vi rekommenderar ytterligare forskning om funktionssamband, särskilt inom partikelområdet där kvantifieringen av relationerna är begränsad. Relationerna mellan de variabler som beskriver vägytan behöver i en modell relateras till alla miljövariablerna, gärna inkluderande friktion. Att inkludera uppvirvlingen i emissionerna av vägdamm är av stor vikt för att öka möjligheterna att använda beläggningsval för att begränsa vägdammsemissionerna. En första ingående beskrivning publiceras i denna rapport. Vägdamm riskerar också att minska den akustiska livslängden hos de dränerande beläggningarna.Ort, förlag, år, upplaga, sidor
|
|
| 10. |
- Lundberg, Joacim, et al.
(författare)
-
Calibration of the Swedish Studded Tyre Abrasion Wear Prediction Model and the Implication for the NORTRIP Road Dust Emission Model
- 2018
-
Ingår i: Transportation Research Board 97th annual meeting. - Washington, D.C..
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- An experimentally based prediction model of rut development due to studded tyres is available in 3 Sweden and which had been found to work well. However, since it has not been validated since 4 2007, during which traffic as well as road and tyre design have developed, the question has 5 arisen regarding the model’s current validity. Also, since the prediction model is used in the 6 NORTRIP (NOn-exhaust Road Traffic Induced Particle emission) emission model, a natural 7 question is how a change in the wear model will affect the emission model. In this paper, two 8 versions of the abrasion model are compared to measurements at several recently constructed 9 roads in Sweden to investigate the validity, while also proposing changes to allow for continued 10 use. In addition, the impact on NORTRIP is briefly investigated. The paper first describes the 11 abrasion models and their calibration, as well as the test sections for calibration. Both versions of 12 the model, as expected, overestimated the wear and an update was suggested. It was also found 13 that NORTRIP is indicatively affected by overestimating the contribution of pavement wear to 14 the emissions.
|
|
