| 1. |
|
|
| 2. |
- Bernes, Gun, et al.
(author)
-
Forskning pågår - från foder till ost
- 2018
-
In: Nytt / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap.
-
Other publication (pop. science, debate, etc.)abstract
- I ett samarbete mellan Norrmejerier, Växa Sverige och institutioner vid SLU i Umeå och i Uppsala pågår tre sammanlänkade projekt där vi studerar hur ostens kvalitet påverkas av olika faktorer, från gård till mejeri. De bakterier och andra mikroorganismer som finns i foder, mjölk och ost studeras särskilt noga. Vi vill bland annat veta vad mikrofloran har för inverkan på ostens lagringstid och på dess smak och konsistens.
|
|
| 3. |
- Bernes, Gun, et al.
(author)
-
Från vallfoder till ost
- 2019
-
In: Svenska vallbrev. - 1653-8064. ; , s. 3-5
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 4. |
- Bernes, Gun, et al.
(author)
-
Vad påverkar mikrofloran i mjölken på gård och mejeri?
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- När man producerar långtidslagrad ost är det viktigt att kunna förutsäga lagringstiden och minimera förlusterna i produktionen från ystning till lagring och leverans av färdigt produkt. Mejeriet kan styra över processer och lagring men kan bara i begränsad omfattning påverka mjölkråvarans sammansättning. Projektet har syftat till att undersöka sambandet mellan olika gårdsfaktorer och sammansättning och mikroflora i mjölkråvaran på gården (gårdsmjölken). Dessutom undersöktes sambandet mellan mjölkråvaran på mejeriet (silomjölken) och kvaliteten och mognadstiden hos långtidslagrade ostar. Vi ville också studera säsongsvariationen hos mjölkråvarans kvalitet med fokus på mikrofloran. Studien inleddes med att dokumentera produktionen av mjölk på gårdar som levererar mjölk till mejeriet i Burträsk och dessutom några ekologiska gårdar som jämförelse. Totalt omfattande studien 43 gårdar. Dokumentationen inleddes med en enkät rörande gårdarnas storlek, inhysning, vallproduktion, fodermedel, mjölkningsrutiner mm. Enkätsvaren har kompletterats med data från Växa Sverige (Kokontrollen). Gårdarna har besökts vid två tillfällen då grovfoderprover tagits som analyserats för fermentationskvalitet. För att studera säsongsvariationen i mjölkråvarans kvalitet under ett år har prov från gårdarnas mjölktankar samlats in månadsvis av tankbilschaufförerna (utöver ordinarie provtagning). Proverna har analyserats för traditionella parametrar, inklusive totalantal bakterier och termoresistenta bakterier, men även för aktiviteten av plasmin, ett enzym som bryter ned mjölkens protein. För att få information om vilka bakterier som förekommer i gårds- och silomjölk, dvs sammansättningen av mjölkens mikroflora, har prover analyserats med molekylär teknik, s.k. DNA-sekvensering. Resultaten beskriver bakteriernas fördelning i procent men anger inte hur många de är i absoluta tal eller vilken betydelse de har. För att studera sambanden mellan gårdsdata, mjölkkvalitet inklusive mikroflorans sammansättning, och säsong har vi skapat ett antal matriser som länkar olika typer av information till varandra och bearbetat data med multivariata statistiska metoder. Vi har utifrån detta försökt utvärdera vilka faktorer på gården som påverkar gårdsmjölkens kvalitet, mikroflora och plasminaktivitet. Den viktigaste faktorn för totalantal bakterier och mikroflorans sammansättning visade sig vara vilket mjölkningssystem som fanns på gården, dvs bås, grop eller robot. Gårdar med robotmjölkning hade högre antal bakterier och fler termoresistenta bakterier i mjölken jämfört med de andra systemen. De hade även en annan sammansättning av mikrofloran jämfört med gårdar med mjölkning på bås. Mjölkning i grop visade sig vara ett mellanting mellan bås- och robotsystem när det gäller bakterier. Vi kunde även se att mjölknings- och diskrutiner hade betydelse för mikroflorans sammansättning och mjölkkvalitet, liksom hygienen på båspallen, användning av gummimatta och att korna inte klövverkas för sällan. I projektets andra del studerades kopplingen mellan silomjölkens sammansättning och produktion och lagring av långtidslagrad ost. Vi tog prover från mjölksilos innan pastörisering av mjölken och analyserade dessa för samma parametrar som för gårdsmjölken i den första delen av projekt, inklusive DNA-analyser av mikrofloran. Vid mejeriet i Burträsk tillverkas ost i stor skala och varje mjölksilo innehåller mjölk från ett stort antal gårdar. Mjölken som provtogs och analyserades i den här delen av studien kom i huvudsak från de gårdar som ingick i projektet men även från ett antal gårdar som inte deltog i projektet. Silomjölken provtogs från februari 2016 till februari 2017. Vid varje tillfälle togs prov från två eller tre silos. Ostar som producerades av mjölken provtogs och analyserades på alla traditionella parametrar inklusive sensoriska analyser. Detta gjordes efter 14 månaders mognadstid och därefter fram till att de bedömts som färdiga. För att förstå sambanden mellan silomjölk och ostproduktion analyserades data med multivariata statistiska metoder. Det fanns endast svaga samband mellan silomjölkens mikroflora före pastörisering och den resulterande ostens kvalitet och lagringstid. Det fanns dock viss koppling mellan mjölkens kvalitet och utbytet av ystningen, dvs hur mycket mjölk 4 som går åt för att göra ett kilo ostmassa; förhöjda värden för celltal, fria fettsyror, totalantal bakterier och pH var kopplat till minskat utbyte, medan högre fett- och proteinhalt var kopplat till ett högre utbyte. Orsaken till att vi bara ser svaga samband mellan silomjölkens sammansättning inklusive mikroflora, och ostens kvalitet, beror främst på att silomjölken är en blandning av mjölk från många gårdar, vilket gör att vi inte ser den tydliga variation som finns mellan enskilda gårdar.
|
|
| 5. |
- Eliasson, Thomas, et al.
(author)
-
Epiphytic microbiota in Swedish grass-clover herbage and the effect of silage additives on fermentation profiles and bacterial community compositions of the resulting silages
- 2023
-
In: Journal of Applied Microbiology. - 1364-5072 .- 1365-2672. ; 134
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Aims To investigate the epiphytic microbiota in grass-clover herbage harvested at different sites and occasions and to explore the effect of different silage additives on the resulting silage microbiota.Methods and results Herbage was harvested from grass-clover leys at geographically distributed sites in a long-term field experiment in Sweden, in early and late season of two consecutive years. Different silages were made from the herbage using: (1) no additive, (2) acid-treatment, and (3) inoculation by starter culture. Herbages were analysed for botanical and chemical composition, and the resulting silages for products of fermentation. Bacterial DNA was extracted from herbage and silage samples, followed by sequencing using Illumina 16S rRNA amplicon sequencing. Herbage microbiota showed no clear correlation to site or harvesting time. Silage additives had a major effect on the ensiling process; inoculation resulted in well fermented silages comprising a homogenous microbiota dominated by the genera Lactobacillus and Pediococcus. A minor effect of harvest time was also observed, with generally a more diverse microbiota in second-harvest silages. Untreated silages showed a higher relative abundance (RA) from non-lactic acid bacteria compared to acid-treated silages. In most silages, only a few bacterial amplicon sequence variants contributed to most of the RA.Conclusions The epiphytic microbiota in grass-clover herbage were found to be random and not dependent on site. From a microbial point of view, the most predictable and preferable silage outcome was obtained by inoculation with a starter culture. Acid-treatment with formic- and propionic acid surprisingly resulted in a less preferable silage. Silage making without additives cannot be recommended based on our results.
|
|
| 6. |
- Ivarsson, Jonas, 1976, et al.
(author)
-
Aligning Video-And Structured Data for Imaging Optimisation.
- 2021
-
In: Radiation protection dosimetry. - : Oxford University Press (OUP). - 1742-3406 .- 0144-8420. ; 195:3-4, s. 134-138
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Imaging optimisation can benefit from combining structured data with qualitative data in the form of audio and video recordings. Since video is complex to work with, there is a need to find a workable solution that minimises the additional time investment. The purpose of the paper is to outline a general workflow that can begin to address this issue. What is described is a data management process comprising the three steps of collection, mining and contextualisation. This process offers a way to work systematically and at a large scale without succumbing to the context loss of statistical methods. The proposed workflow effectively combines the video and structured data to enable a new level of insights in the optimisation process.
|
|
| 7. |
- Lundh, Charlotta, 1977, et al.
(author)
-
A model for evaluating the use of imaging in image-guided interventional procedures-possible implications on optimisation of radiation protection.
- 2021
-
In: Radiation protection dosimetry. - : Oxford University Press (OUP). - 1742-3406 .- 0144-8420. ; 195:3-4, s. 139-144
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The present study focuses on introducing the concept of optimisation and proposing a model, including evaluation of image quality, to be used in the clinical routines where image-guided intervention is being performed. The overall aim of the study was to develop a model for evaluating the use of imaging in X-ray-guided interventional procedures and its possible implications on optimisation of radiation protection. In the search for an adequate evaluation model, data from endovascular interventions of the aorta (EVAR procedures) were used. The procedure was schematically described in steps. Every imaging event was connected to the steps in the medical procedure and was also described with the purpose of the imaging event. Available technical, as well as procedural parameters, were studied and analysed. Data were collected from the X-ray equipment for 70 EVAR procedures and, out of these, 12 procedures were randomly selected to be recorded on video to understand the procedure better. It was possible to describe the EVAR procedures in a general way with explanations of the clinical purpose connected to each imaging event. Possible quality parameters of the procedure were identified for the imaging events (radiation dose, image quality). The model method still needs to be refined and will then be applied to clinical data and to other clinical procedures to test the validity.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
