| 1. |
|
|
| 2. |
- Arghavan Shahlaei, Charlotte, 1985-, et al.
(author)
-
Conceptualizing industrial workplace learning : an information systems perspective
- 2022
-
In: Journal of Workplace Learning. - Bingley : Emerald Group Publishing Limited. - 1366-5626 .- 1758-7859. ; 35:9, s. 1-21
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Purpose: The purpose of this paper is to identify the constituent parts of learning in the manufacturing work context and understand why these parts are key in the learning of the employees. Design/methodology/approach: The data was collected from two sources: a literature review of the Information Systems literature to establish an initial picture of what learning in relation to digital technologies entails and in-depth interviews with engineers in the automotive industry whose knowledge-intensive work is exposed to substantial digital transformation. Findings: The authors first identified three constituent parts for learning: change, reflection and deliberation. When the authors cross-checked the initial findings through in-depth interviews with the engineers, it was found that these three themes trigger learning through three different mechanisms, that is, balancing newness, finding point of reference and organizing actively. Thus, the findings of this paper extend beyond a categorical identification of what constitutes learning to also illustrate why learning entails these constituent parts. Research limitations/implications: This paper implies that progressive learning requires active organizing of learning stages. The data is limited to the review of the Information Systems field. The authors have also only focused on the automotive industry as the representative sector in the manufacturing industry. Practical implications: Applying the model of progressive learning can be a primary way to actively plan and organize learning opportunities for employees. This is key for supporting learning culture in organizations that are exposed to continuous and disruptive changes. Social implications: A significant part of social sustainability is based on sustainable employability and feelings of contentment at work. This paper is an attempt to highlight how sustainable employability can be achieved by providing effective learning opportunities at work. Originality/value: The originality of this paper emerges from two sources. First, the authors conducted the literature review and in-depth interviews by devising innovative methods because of the challenges of identifying when (informal) learning has occurred at work. Second, the authors owe the in-depth interviews to the first author’s extensive familiarity with the automotive industry and the knowledge and rapport acquired through her prior longitudinal research on the engineers’ work. It was this background that allowed the authors to find out when these engineers were about to leave the firm because of discontent about their competence development.
|
|
| 3. |
- Arghavan Shahlaei, Charlotte, 1985-, et al.
(author)
-
Organizing in the age of digital product platforms : The work of integrated vehicle control engineers
- 2019
-
In: CEUR Workshop Proceedings. - : CEUR-WS. - 1613-0073. ; 2398, s. 17-25
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- As flexibility and generativity of digitized information continuously afford new possibilities, a significant challenge for organizations becomes pinpointing practices that are befitting from various aspects. Two overarching digitization eras have so far determined the greatness of the challenge for organizations; 'computerization', and 'the Internet'. Today, a third era of digitization is marked by the emergence of digitized products. As increasing numbers of code line and software are being incorporated in previously physical products such as cars, they can be used as complete products on one layer, and simultaneously turn into platforms enabling other firms to develop and integrate new components, content, or services on another layer. As digital product platform's multiple design layers need to be open to various applications and agendas, their development requires new justifications and approaches for organizing work. By applying a Neo Socio-Technical Systems frame of reference on the work of engineers as they engage in developing digitized products, we 1. discuss changes of work and organizing along three eras of digitization, 2. provide a rich empirical instance by identifying what steps engineers take in preparation for developing digital product platforms, and 3. discuss the implications of these steps for the literature on practice and organizing. ©Copyright held by the author(s).
|
|
| 4. |
- Arghavan Shahlaei, Charlotte, 1985-, et al.
(author)
-
Re-organizing for digital product platforms : the work of vehicle motion engineers
- 2019
-
In: <em>Selected Papers of the IRIS</em>.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- As flexibility and generativity of digitized information continuously afford new possibilities, a significant challenge for organizations becomes pinpointing forms and kinds of practice that are befitting from various aspects. Two overarching digitization eras have so far determined the greatness of the challenge for organizations; ‘computerization’, and ‘the Internet’. Today, a third era of digitization is marked by the emergence of digitized products. As an increasing number of code lines and software are being incorporated in previously physical products such as cars, they can be used as complete products on one layer, and simultaneously turn into platforms enabling other firms to develop and integrate new components, content, or services on another layer. As digital product platform’s multiple design layers need to be open to various applications and agendas, their development requires new justifications and approaches for organizing work. By looking into the characteristics of digital product platforms, we discuss the shifts in the work of engineers as they engage in developing digitized products along three main courses of action. We illustrate how these courses of action are formed based on the requirements of developing digital product platforms rather than managerial presuppositions
|
|
| 5. |
- Arghavan Shahlaei, Charlotte, 1985-
(author)
-
Rethinking Competence : On Performing Digital Transformation
- 2021
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Nya fenomen växer fram i takt med att vi införlivar digitala tekniker på arbetsplatsen. Den digitala omvandlingen undersöks här främst i betydelsen av att omvandla affärsmodeller för att skapa konkurrensfördelar. Men det är inte bara den affärsmässiga sidan av den digitala omvandlingen som är viktig. Även andra aspekter, såsom omvandling av arbetsmetoder och kompetenser, har betydelse. Istället för att fokusera på hur företag kan överleva trots ständiga tekniska förändringar ställer jag i denna forskning frågan hur medarbetarna klarar den ständiga förnyelsen på arbetsplatsen. Några av de frågor jag söker svaret på är: Vad består digital kompetens av? Vilka aspekter i arbetet förändras i takt med den ökande närvaron av digitala tekniker på arbetsplatsen? Hur påverkar dessa föränderliga aspekter kompetensen på arbetsplatsen? Varför är medarbetare frustrerade över sin kompetensutveckling, trots att de arbetar framgångsrikt med avancerade digitala tekniker? Hur kan vi främja kompetensutvecklingsprocesser på arbetsplatsen på ett följsamt sätt?Som exempel använder jag två yrken som genomgår en omfattande digital omvandling: digital kommunikation och fordonsteknik. I båda dessa yrken kommer man i kontakt med infrastrukturmässiga digitala tekniker, såsom digitala kommunikationsplattformar och den digitala fordonskontrollplattformen för självkörande funktioner. Genom att fokusera på kommunikationsansvarigas och fordonsteknikers arbete tillhandahåller jag argument för digital omvandling som en utpräglad form av förändring. De fall som presenteras visar också hur arbetet måste organiseras dynamiskt, och hur medarbetare påverkas genom behovet av att förhålla sig till omständigheter som ständigt utvecklas.För att tillhandahålla dessa argument har jag förlitat mig på utförliga data som har samlats in genom 59 intervjuer med medarbetare och chefer, åtta månaders iakttagelser av teknikernas arbete och flera års studier på fältet där jag har följt deras arbete. Baserat på slutsatserna som presenteras i fem akademiskt granskade artiklar, undersöks följande punkter i avhandlingen:Omvandling kontra förändring: Olika aspekter av arbetet omvandlas genom införandet av digitala tekniker. Denna omvandling är ett resultat av en mångfaldig, inre och anbringad utveckling av gränser, förhållanden, innebörder och stödjande viiimetoder på arbetsplatsen. Omvandlingen skiljer sig därmed från förändring i form av utbyte av färdigheter som ett resultat av en toppstyrd implementering av i förväg utarbetade svar på fördefinierade problem.Att uppfatta arbetet kontra att ständigt föreställa sig arbetet: Användningen av digitala tekniker utvidgar det vi kan/bör göra på arbetsplatsen och som ett resultat av det blir kompetens något som inte bara innebär förmågan att förstå de nuvarande arbetsförhållandena utan även förmågan att föreställa sig nya. Förmågan att föreställa sig nya möjligheter uppnås genom ständig utvärdering av nuvarande arbetsomständigheter. Följaktligen omvandlas kompetens genom ständig utvärdering till en pågående process där man reviderar sin förståelse för arbetet. Men uppbyggandet av den här typen av dynamisk förmåga hindras av tänkesätt som historiskt har föranletts av fördefinierade problem och optimala lösningar.Att utföra arbetet kontra kompetens på arbetsplatsen: Heterogena mekanismer krävs för att stödja den ständigt föränderliga förståelsen för arbetsförhållanden. Heterogeniteten hos dessa mekanismer visas i förekomsten av motsatta eller överflödiga åtgärder som alla är oumbärliga för att arbetssystemet ska fungera väl. Resultaten visar dock att det faktiskt har biverkningar att genomdriva en sådan tankemässig anpassningsförmåga och handlingsmångfald. Även om arbetssystemet är lyckat, bedöms individernas utveckling på lång sikt av behovet att förhålla sig till omständigheter som ständigt utvecklas.Att uppfatta kontra att förstå: I arbetssituationer där digitala tekniker införlivas i stor utsträckning är förändring en bestående faktor. För att hantera förändringen krävs därför löpande eftertanke och ständigt övervägande. Det innebär att medarbetarnas inte kan ha ett fast och statiskt tänkesätt för att kunna förstå sitt arbete. Arbetet är i stället en pågående process och medarbetarna måste engagera sig i olika pågående aktiviteter. Det handlar alltså om att fokusera på att förstå snarare än begreppsmässiga tillstånd, och detta visar att stödlösningar måste uttänkas i takt med att arbetsförhållandena förändras. Fördefinierade problem och optimala lösningar blir med andra ord inte lika viktiga.Slutsatserna ovan får konsekvenser för medarbetarnas digitala kompetens. Dessa konsekvenser kan sammanfattas i fyra förutsättningar för förståelsen av digital kompetens:• Digital kompetens, förutsättning 1: När arbetet kring digitala plattformar kräver att medarbetarna utför olika uppgifter på kort tid, och ixi frånvaro av direkta organisatoriska krav, utmanas medarbetarnas kompetens genom behovet av att ständigt dra nya gränser.• Digital kompetens, förutsättning 2: När arbetet kring digitala plattformar kräver att medarbetarna tillmötesgår ett ökat antal heterogena sociala och tekniska faktorer, utmanas medarbetarnas kompetens genom behovet av att ständigt förhålla sig till vad som är värt att medverka i.• Digital kompetens, förutsättning 3: När arbetet kring digitala plattformar kräver att medarbetarna kan hämta mening och mål från ett utvidgat nätverk av kontakter, utmanas medarbetarnas kompetens genom behovet av att ständigt utvärdera relevansen av den aktuella valda vägen.• Digital kompetens, förutsättning 4: När arbetet kring digitala plattformar kräver att medarbetarna ständigt omförhandlar målet och vägen dit, utmanas medarbetarnas kompetens genom behovet av att komma ihåg att stödplaner är verkningsfulla i en specifik tidsbegränsad kontext.
|
|
| 6. |
- Arghavan Shahlaei, Charlotte, 1985-, et al.
(author)
-
What competence is not
- 2019
-
In: VILÄR 5-6 december 2019, University West, Trollhättan. - Trollhättan : University West. - 9789188847430 - 9789188847447 ; , s. -3
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- The ambitions of organizational scholarship to enhance employee's performance is viewed as a process of moving from controlling workers to empowering them, from giving orders to creating participatory interactions.These movements are usually pursued in the shadow of a supposed scientific management exactness that aim for a higher performance. However, such ambitions often ultimately translate into organizational efficiency in the sense of less input for more output in performing certain tasks, or in terms of creating customer value. In this scenario, no matter how capable employees are in performing a range of tasks related to a knowledge area, their performance is always evaluated relative to tasks specific to the context of the given organization and dependent upon its demands.In this study, we examine a highly innovative industrial context, where the arrangement of human competence, and modern agile management processes are implemented with hopes of employee empowerment. Through in-depth interviews, we illustrate how the engineers' presumptions for individual competence development are often at odds with the requirements of performing in the context of their organization.This is while, the agile management processes have famously accommodated the engineers with high levels of freedom to engage in their personal interest areas and to continue learning in that direction. Towards the end, we argue that, although closely entangled, employees' 'competence' and 'performance' refer to distinct grounds.By distinguishing the two terminologies, we aim at voicing both the employees' concerns with developing their competence, as well as the managerial consideration to obtain "competent" performance. Our study contributes to both the management literature on competence at work, as well as studies of workplace learning.
|
|
| 7. |
- Arvemo, Tobias, 1970-, et al.
(author)
-
Att utveckla Lysekils centrum tillsammans : utmaningar och möjligheter
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna studie designades och analyserades av Högskolan Väst 2016-2017. Undersökningen kompletterar den besökar- och boendestudie som Högskolan Väst tidigare genomförde inom projektet i Lysekil under sensommaren 2016 (se Högskolan Väst Rapport 2 Urban Platsinnovation Besökar- och boendestudie i Lysekil sensommaren 2017). Denna studie genomfördes under tiden 26 maj - 11 augusti 2017 med 363 svarande respondenter, varav 165 var besökare och 198 permanent boende i Lysekil. Syftet med studien var att öka kunskapen om både besökares och boendes uppfattningar om Lysekil. Högskolan Väst har även genomfört en intervjustudie med centrumaktörer i Lysekil under 2017 (se Högskolan Väst Rapport 4 Urban Platsinnovation Att utveckla Lysekils centrum tillsammans - utmaningar och möjligheter). Studierna1 avser även att bidra gränsöverskridande inspiration samt vara ett underlag för planering och utveckling av kommande centrumutvecklande aktiviteter såväl inom som utanför projektets regi.Undersökningen visar att besökare framför allt kommer till Lysekil för att koppla av och är nöjda med sitt besök i Lysekil samt med service och utbud, stadsmiljö och faciliteter. En stor majoritet av besökarna har besökt Lysekil innan och anger att de kommer att besöka Lysekil igen. Av de besökare är det 88% som sannolikt kommer rekommendera andra ett besök i Lysekil. Ungefär hälften av besökarna bor mer än 10 mil från Lysekil.De permanent boende i Lysekil är också nöjda med utbudet av restauranger, kvalitén på både maten och servicen. De boende var också nöjda med servicen i butikerna men ställde sig neutrala till utbudet av butiker. Det största missnöjet bland de permanent boende i Lysekil finns kring parkeringssituationen.Studien är i stort samstämmig med den besökar- och boendeundersökning som genomfördes 2016.Ett stort antal förbättringsförslag ges av respondenterna och finns redovisade i rapporten. Dessa förslag är allt från konkreta till visionära.Det är vår rekommendation att denna rapport ihop med rapporten från undersökningen 2016 (se Högskolan Västs Rapport 2) delges och diskuteras med de aktörer och nätverk som finns i Lysekil i arbetet i att ta fram nya centrumutvecklande aktiviteter.
|
|
| 8. |
- Arvemo, Tobias, 1970-, et al.
(author)
-
Besökar- och boendestudie i Lysekil sensommaren 2016
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- En studie av besökare och boende i Lysekil genomfördes med 279 svarande respondenter under tiden 26 juli - 14 september 2016. Syftet med studien var att öka kunskapen om både boendes och besökandes uppfattningar om Lysekil.Studien syftar även till att ge ett bidrag till ett större underlag för och gränsöverskridande inspiration till planering och utveckling av kommande centrumutvecklande aktiviteter såväl inom som utanför projektets regi.151 besökande och 128 permanent boende besvarade undersökningen.Undersökningen visar att de besökande framför allt kommer till Lysekil för att koppla av och är nöjda med sitt besök i Lysekil samt med service och utbud, stadsmiljö och faciliteter. En stor majoritet av besökarna har besökt Lysekil innan och anger att man kommer att besöka Lysekil igen. Av de besökande är det 97% som sannolikt kommer rekommendera andra ett besök i Lysekil. Ungefär hälften av de besökande bor mer än 10 mil från Lysekil.Bland de permanent boende i Lysekil är man också nöjd med utbudet av restauranger, kvalitén på restaurangmaten samt service på restaurang och i butik. Man är också nöjd med stadsmiljön, skyltning/vägvisning, hur lätt det är att ta sig till Lysekil, faciliteter och kvalitén på boende. En majoritet av de tillfrågade är missnöjda med parkeringssituationen i Lysekil. Utbudet av butiker och uteliv har mer utspridda svar.Samtliga respondenter fick tillfälle att ge förslag på vad som kan förbättras i Lysekils centrum. Av 279 respondenter gav 123 besökande och 114 boende i Lysekil förbättringsförslag. Förslagen, som är både konkreta och visionära, rör huvudsakligen följande sju teman; Trivsel och intryck av stadsmiljön, Infrastruktur, parkering mm, Husbilsparkering/ställplatser, Information och Skyltning, Aktiviteter/evenemang, Utbud och Övrigt.Vår rekommendation är att, de nätverk och aktörer som är anslutna till projektet i Lysekil, tar del av och diskuterar studiens resultat inför framtida centrumutvecklande aktiviteter. Vi rekommenderar även att man åtgärdar de förbättringsförslag som går att genomföra på kort sikt och redan nu diskuterar de mer långsiktiga och eventuellt resurstunga förbättringsförslag.
|
|
| 9. |
- Arvemo, Tobias, 1970-, et al.
(author)
-
Besökar- och boendestudie i Lysekil sommaren 2017
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna studie designades och analyserades av Högskolan Väst 2016-2017. Undersökningen kompletterar den besökar- och boendestudie som Högskolan Väst tidigare genomförde inom projektet i Lysekil under sensommaren 2016 (se Högskolan Väst Rapport 2 Urban Platsinnovation Besökar- och boendestudie i Lysekil sensommaren 2017). Denna studie genomfördes under tiden 26 maj - 11 augusti 2017 med 363 svarande respondenter, varav 165 var besökare och 198 permanent boende i Lysekil. Syftet med studien var att öka kunskapen om både besökares och boendes uppfattningar om Lysekil. Högskolan Väst har även genomfört en intervjustudie med centrumaktörer i Lysekil under 2017 (se Högskolan Väst Rapport 4 Urban Platsinnovation Att utveckla Lysekils centrum tillsammans - utmaningar och möjligheter). Studierna1 avser även att bidra gränsöverskridande inspiration samt vara ett underlag för planering och utveckling av kommande centrumutvecklande aktiviteter såväl inom som utanför projektets regi. Undersökningen visar att besökare framför allt kommer till Lysekil för att koppla av och är nöjda med sitt besök i Lysekil samt med service och utbud, stadsmiljö och faciliteter. En stor majoritet av besökarna har besökt Lysekil innan och anger att de kommer att besöka Lysekil igen. Av de besökare är det 88% som sannolikt kommer rekommendera andra ett besök i Lysekil. Ungefär hälften av besökarna bor mer än 10 mil från Lysekil. De permanent boende i Lysekil är också nöjda med utbudet av restauranger, kvalitén på både maten och servicen. De boende var också nöjda med servicen i butikerna men ställde sig neutrala till utbudet av butiker. Det största missnöjet bland de permanent boende i Lysekil finns kring parkeringssituationen. Studien är i stort samstämmig med den besökar- och boendeundersökning som genomfördes 2016. Ett stort antal förbättringsförslag ges av respondenterna och finns redovisade i rapporten. Dessa förslag är allt från konkreta till visionära. Det är vår rekommendation att denna rapport ihop med rapporten från undersökningen 2016 (se Högskolan Västs Rapport 2) delges och diskuteras med de aktörer och nätverk som finns i Lysekil i arbetet i att ta fram nya centrumutvecklande aktiviteter
|
|
| 10. |
- Arvemo, Tobias, 1970-, et al.
(author)
-
En gränsöverskridande workshop om : Hvordan kan vi bruke undersøkelser til å skape et bedre sentrum?
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- En gränsöverskridande workshop om Hvordan kan vi bruke undersøkelser til å skape et bedre sentrum? genomfördes den 27 oktober 2016 i Fredrikstad under stormöte 2 i projektet Urban Platsinnovation. Syftet med workshopen var att näringsidkare och kommuner i Sverige och Norge ska knyta kontakter och utbyta erfarenheter. Under workshopen diskuterade de 62 deltagarna undersökningar som beslutsunderlag samt deltagande och samverkan för utveckling av centrum. I anslutning till workshopen redogjordes för tre i projektet genomförda studier. Workshopens genomförande och dokumentation syftar till att ge ett underlag och gränsöverskridande inspiration till planering och utveckling av kommande centrumutvecklande aktiviteter såväl inom som utanför projektets regi.Workshopsdeltagarna får idag information om kunder, besökare och medborgare genom olika spridda kanaler; via kartläggningar, handelsutredningar, nationella näringslivstudier, egna undersökningar via sociala medier, webbstatistik, kommunens kundtjänst, medborgarkontor, medborgardialoger (brukermedvirkning), samtal och personlig kontakt, sociala möten och nätverk, cafédialoger/dialog med organisationer, företag och föreningar, mässor och genom nyheter i dagstidning (avis). Samtliga deltagare menar att studier av det slag som presenterades vid workshopen är mycket viktiga. Presenterade studier är intressanta då de visar på fakta och statistik – vilket inte alltid stämmer med vad man tror eller hört. Faktaunderlag är viktigt för att kunna arbeta framåt. Kritisk och djupare analys, koordinering, samordning och bättre kommunikation kring studier och resultat behövs. Deltagarna framhåller vikten av att dels ha tillgång till ett kvantitativt datamaterial i form av besöksdata som kan kopplas till annan data såsom omsättning, dels till ett kvalitativt material som fokuserar på vem besökaren är, orsaker till besök samt vilka önskemål besökare men även boende har.Det råder en stark vilja till samverkan mellan de olika aktörerna för centrumutvecklingen. I vissa fall och i vissa kommuner fungerar samverkan riktigt bra mellan framför allt kommun och butiksägare. Dock inses vikten av en bredare representativitet i grupperingar för centrumutvecklingen. Nya aktörer välkomnas samt tydliga strategier och roller. Viljan att engagera sig och delta finns, och många ser möjligheten att genom detta projekt få till en hel del bra grundarbete. Bra exempel ges på kanaler och plattformar för informationsspridning och kommunikation och deltagarna ser gärna en fortsatt utveckling av dessa för samverkan och koordinering av olika aktiviteter.
|
|
