| 1. |
- Andersson, Maria, et al.
(author)
-
Transport av dräktiga djur, transport av unga djur och åldersbestämning av foster
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- De flesta lantbruksdjur transporteras endast enstaka gånger i livet och har därför sällan möjlighet att vänja sig vid transporter på ett sätt som skulle förebygga stress och bidra till en god transportupplevelse. Att skapa förutsättningar som minimerar påverkan på djuren och underlättar drivning av djuren är därför av stor vikt. Livdjurstransport eller transport till slakt kan vara en mycket stressfylld situation för djur. EFSA har under 2022 publicerat tre olika utlåtanden om transport av nötkreatur, små idisslare och gris. EFSA har i sina utlåtanden identifierat följande relevanta välfärdsrisker: social stress i samband med omgruppering, stress då djuren hanteras av ovarsamma människor eller av människor som de inte är vana vid, stress på grund av värme eller kyla, skador, rörelsestress (orsakat av fordonets rörelser), predationsstress (specifikt hos får som drivs med hund), hunger, törst, respiratoriska problem (specifikt hos nötkreatur), begränsade rörelsemöjligheter, svårigheter att vila och sensorisk överstimulering. Sammantaget kan dessa välfärdsrisker leda till ackumulerad och hög stress, rädsla, smärta, obehag och utmattning hos djuren.Nötkreatur, grisar och får är sociala djur som lätt stressas om de separeras från sin grupp. Att ta hänsyn till deras naturliga flockbeteende genom att t.ex. inte driva djur enskilt utan i grupp (undantag för vuxna handjur som ofta behöver hanteras enskilt) är därför viktigt både före, under och efter transport. Omgrupperingar och social stress riskerar att leda till aggressioner och oönskade beteenden då djuren kan komma att skada sig själva eller varandra.Djurs tidigare erfarenheter av att bli hanterade av människor påverkar deras upplevelse och stressnivå vid hantering i samband med transport. En mer vänlig hantering av djuren tidigt i livet kan underlätta hanteringen i samband med transport. Djurens rädsla utgör en välfärdsrisk, både för djuren själva och för den transportör som ska hantera dem. Utlastningsutrymmen och drivvägar behöver vara väl designade för att få ett bra flöde när djuren lastas respektive lastas av och den som hanterar djuren behöver ha god kunskap om djurens naturliga beteenden.Hunger och törst kan uppstå hos djur under tiden från lastning till transport och urlastning. Risken för att djuren ska uppleva hunger och törst ökar med längre transporttider. Unga djur har ett naturligt tätare födointag vilket man kan behöva ta hänsyn till vid transport genom att erbjuda djuren möjlighet att äta och dricka oftare än äldre djur. I nuläget finns det inga optimala lösningar på hur man ska kunna tillgodose behovet av vatten eller annan utfodring på transport då intaget även påverkas av stress och sociala faktorer utöver vana vid utrustningen.Djurtätheten på transportfordonet är en viktig faktor som påverkar djurens möjligheter att hålla balansen och att kunna ligga ned och vila, men även risken för skador och död. Behovet av att kunna ligga ned under transport ökar med transportens längd och huruvida djuren ligger ned är kopplat till vilket utrymme som ges, där större utrymme leder till att fler djur ligger ned.Sen dräktighet räknas som ett tillstånd då det inte är lämpligt att transportera ett djur eftersom transport under denna period kan leda till negativa konsekvenser för djurets välfärd och risker för avkomman. Dräktighet innebär ökad sårbarhet både fysiskt och fysiologiskt. För dräktiga djur innebär därför den stress som förflyttning, lastning, ny miljö, okända människor, rörlig och ostabil transport, transportfordonets förutsättningar, samt avsaknad av foder och vatten under längre perioder, en större påfrestning med en ökad risk för negativa konsekvenser, än för icke-dräktiga djur. Dräktiga djur har en ökad metabolism och värmeproduktion, framförallt under sen dräktighet, vilket gör dräktiga djur mer känsliga för värmestress än icke-dräktiga djur. Vidare blir fysisk ansträngning jobbigare för det dräktiga djuret beroende både på den ökade tyngden och dess påverkan på rörelseapparaten. Även cirkulationssystemet blir mer ansträngt med en förhöjd hjärtfrekvens som följd. Vid värmestress ökar dessutom andningsfrekvensen påtagligt.Kortisol har en viktig roll i slutet av dräktigheten och för att initiera förlossning. I slutet av dräktigheten stiger kortisolnivåerna i moderdjurets blod till följd av att fostrets kortisolproduktion ökar. Förhöjda kortisolnivåer till följd av stress och fysisk ansträngning i samband med lastning, hantering, omgruppering, transport och nya miljöer kan orsaka abort eller för tidig igångsättning av förlossningen. Flera studier visar att det även finns risker under andra delar av dräktigheten. Transport ökar till exempel risken för embryonala förluster under tidig dräktighet hos gris, framför allt under vecka två till fyra, vilket är en kortisolkänslig period. För nötkreatur finns det risk för embryonala förluster vid transporter under dräktighetens första två månader och studier på får har visat på negativa effekter på lamm och ökad risk för fosterdöd vid förhöjda kortisolnivåer hos tackan. Det finns även en risk för epigenetiska effekter hos fostren vid stress hos moderdjuret, vilka kan komma att påverka avkomman senare i livet.När hondjuren ökar i vikt genom fostertillväxt och ökad volym av fostervätskor, påverkas deras rörlighet och förmåga att hålla balansen vilket kan göra att både lastning och transport försvåras samt innebära en ökad risk för halkskador och fläkningsskador. Eventuella led- och klövproblem kan dessutom förvärras eller försvåra rörelsemöjligheterna, även om uppenbar hälta inte alltid kan ses. Den ökade storleken gör att dräktiga djur kräver större plats under transporten, både för att djuren i sig är större, men också för att de ska kunna parera rörelser och hålla balansen. Dräktiga grisar minskar sin aktivitetsnivå och har större behov av att ligga ned och vila vilket behöver tillgodoses under transport.I slutet av dräktigheten, oklart exakt när, sker en uppmjukning av vävnaderna i bäckenregionen vilket är mer påtagligt för nötkreatur än för små idisslare och suggor. Uppmjukningen kvarstår även en tid efter förlossningen. Uppmjukningen ger försämrad stabilitet vid rörelse, vilket innebär risker vid både lastning och transport. Det är därför viktigt att man tar hänsyn till detta och har god tidsmarginal vid transport av dräktiga eller nyförlösta djur, så att djuren inte riskerar att transporteras under den tid som bäckenet är instabilt.Den vetenskapliga evidensen för EU:s regel om 90 % av den förväntade dräktighetstiden som gräns för transport av dräktiga djur förefaller oklar. Rådet ställer sig bakom konklusionen i EFSA:s utlåtande om transport av nötkreatur, små idisslare och gris, om att vetenskapliga belägg för den exakta nu gällande gränsdragningen saknas, samtidigt som det är tydligt att långt gången dräktighet är en riskfaktor för negativ djurvälfärd under transport. I de aktuella utlåtandena finns dock flera studier citerade som visar på sårbarhet för de dräktiga djuren och deras foster under en period som i många fall är längre än de sista 10 % av dräktighetstiden samt att det finns en ökad sårbarhet även under andra delar av dräktigheten och att både moderdjur och foster kan påverkas negativt av att transporteras.Det finns risk för att den stress som en transport innebär kan leda till att det sent dräktiga djuret aborterar eller att förlossningen sätts igång under eller strax efter transport. Då det således föreligger risker för foster och moderdjur vid transport av dräktiga djur under stora delar av dräktighetsperioden anser Rådet att transport av dräktiga djur (nötkreatur, får och gris) om möjligt bör undvikas.Vid transport av unga kalvar, smågrisar och lamm måste hänsyn tas till flera faktorer, såsom ålder, immunförsvarets utveckling, djurens allmänna hälsostatus, huruvida djuren är avvanda eller inte, social stress, etc. Unga djur är generellt känsligare än vuxna djur, och påverkas än mer av att utsättas för hunger och törst, kalla och varma transporter, och begränsade möjligheter att vila under transport. Under perioden då det passiva immunförsvaret går ned samtidigt som det aktiva immunförsvaret är under uppbyggnad är djuren extra känsliga för infektioner.Hur väl ett ungt djur klarar en transport beror bl.a. på längden på transporten (ju längre transport desto större risk för djurens välfärd), samt djurets ålder och vikt. Tiden mellan två och fyra veckor är en känslig ålder för transport av kalvar. Enligt EFSA bör inte kalvar transporteras tidigare än vid fem veckors ålder och de bör väga minst 50 kg. För lamm rekommenderas att djuren transporteras först efter avvänjning. Vidare behöver hänsyn tas till djurens behov av foder och vatten, så att deras närings- samt vätskebehov tillgodoses. Hänsyn behöver även tas till på vilket sätt de är vana vid att inta foder och vatten, och om djuret hålls på liknande sätt i transporten som de är vana vid, exempelvis i samma grupp eller tillsammans med sin mamma. Det kan vara klokt att utfodra djuren innan transport för att minska risken för hunger under transporten. Vid mjölkgiva till kalv behöver tid ges för digestion innan transport för att minska risken för diarré.Icke avvanda djur upplever en större stress runt transport än avvanda djur (vid transport utan moderdjur) och det är därför bättre att företrädesvis transportera djuren efter avvänjning. Unga djur är heller inte motoriskt färdigutvecklade, vilket kan påverka deras balans under transport samt vid på- och avlastning. Yngre djur ligger ned oc
|
|
| 2. |
- Carré, Helena, et al.
(author)
-
Asking about condom use : a key to individualized care when screening for chlamydia
- 2011
-
In: International Journal of STD and AIDS (London). - : Sage Publications. - 0956-4624 .- 1758-1052. ; 22:8, s. 436-441
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Chlamydia trachomatis (CT) infection has been a target for both selective and national screening programmes, and Sweden has an opportunistic approach. A national plan of action states that risk groups should be identified and offered risk reduction counselling. Patients attending a drop-in sexually transmitted infection (STI) clinic reception at the University Hospital, Umeå, Sweden, were invited to complete a questionnaire regarding sociodemographic characteristics, symptoms and sexual risk behaviour; all had a CT test taken. A total of 1305 patients were included, 58% men, mean age 27.8 years. CT prevalence was 11%; 51% of those with CT were ≥ 25 years old. Only 5% used a condom during the entire sexual intercourse with their last new/temporary partner. Sexually active inconsistent condom users comprised 62% of the study population and contributed to 81% of the chlamydia infections. Asking whether a condom was used could quickly triage patients into groups with a 'higher risk' (none or inconsistent use of condoms and at least one new/temporary partners), and 'lower risk' (with more consistent condom use, although not always accurate) allowing for individualized care and counselling when screening for chlamydia. Evaluating whether a condom was used throughout the sexual intercourse did not add any useful information.
|
|
| 3. |
- Ebrahimi, Majid, 1963-, et al.
(author)
-
Mucosal lichen planus, a systemic disease requiring multidisciplinary care : a cross-sectional clinical review from a multidisciplinary perspective
- 2012
-
In: Journal of Lower Genital Tract Disease. - 1089-2591 .- 1526-0976. ; 16:4, s. 377-380
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- OBJECTIVE: This study aimed to emphasize the importance of seeing mucosal lichen planus (LP) as a systemic disease and not an isolated oral or genital disease and to analyze the proportion of thyroid antibodies among patients with multimucosal LP.MATERIALS AND METHODS: All patients examined by the authors and diagnosed with mucosal LP within 1 year were consecutively included. Full medical histories were collected with special emphasis on autoimmune and thyroid diseases. Sera were analyzed for thyroid antibodies and underwent serologic test for herpes virus. The control group comprised 83 healthy volunteers matched regarding sex and age.RESULTS: Of the patients, 120 were included, 89 (74%) of whom were women and 31 (26%) were men. The vast majority of the patients had multifocal lesions, whereas oral lesions solely were found in 28% of women and 36% of men. Of the patients, 28% had at least 1 additional autoimmune disease. Approximately half of the women were treated with levothyroxine owing to thyroid disease. Antibodies against herpes simplex virus were found in 60% of the patients and 44% of the controls (p < .03).CONCLUSIONS: Lichen planus with mucosal involvement should be considered and taken care of as a systemic disease and not as an isolated oral and/or genital lichen. Contradictory to many former reports, most of our patients have a multimucosal disease that emphasizes the need for a multidisciplinary clinic to get optimal care and treatment.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Hansson, Helena, et al.
(author)
-
An indicator framework to guide food system sustainability transition – The case of Sweden
- 2024
-
In: Environmental and Sustainability Indicators. - : Elsevier B.V.. - 2665-9727. ; 22
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Well-aligned food policies are needed at both national and international level to guide food system transformation towards sustainability. Rigorous indicator frameworks are essential in order to facilitate discussion of priorities, enable comparisons, assessment and progress monitoring, and ensure accountability. In this study, we develop a national framework for a sustainable food system, using Sweden as a case. Our framework, the Food System Sustainability House, advances the literature on sustainable food system frameworks in three distinct ways. Firstly, it is tailored to a specific national context (Sweden in our case); secondly, it distinguishes between impacts of domestic production arising within territorial boundaries and impacts related to Swedish consumption independent of country of origin; and thirdly, to facilitate policy priorities, it suggests how different dimensions of sustainability are interlinked at a conceptual level. From a scientific perspective, the Food System Sustainability House postulates the interlinkages between the societal objectives of the food system, the environmental foundations on which production takes place, and the economic system and governance which in the framework are suggested to function as enablers for an overall sustainable system. From a policy perspective, the framework provides a much-needed basis for assessing food system sustainability by suggesting indicators within a comprehensive set of sustainability themes at national level for monitoring distinct perspectives. It also provides the necessary basis for a discussion on how sustainability dimensions are interlinked.
|
|
| 6. |
- Hansson, Helena, et al.
(author)
-
An indicator framework to guide food system sustainability transition - The case of Sweden
- 2024
-
In: ENVIRONMENTAL AND SUSTAINABILITY INDICATORS. - : Elsevier B.V.. - 2665-9727. ; 22
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Well-aligned food policies are needed at both national and international level to guide food system transformation towards sustainability. Rigorous indicator frameworks are essential in order to facilitate discussion of priorities, enable comparisons, assessment and progress monitoring, and ensure accountability. In this study, we develop a national framework for a sustainable food system, using Sweden as a case. Our framework, the Food System Sustainability House, advances the literature on sustainable food system frameworks in three distinct ways. Firstly, it is tailored to a specific national context (Sweden in our case); secondly, it distinguishes between impacts of domestic production arising within territorial boundaries and impacts related to Swedish consumption independent of country of origin; and thirdly, to facilitate policy priorities, it suggests how different dimensions of sustainability are interlinked at a conceptual level. From a scientific perspective, the Food System Sustainability House postulates the interlinkages between the societal objectives of the food system, the environmental foundations on which production takes place, and the economic system and governance which in the framework are suggested to function as enablers for an overall sustainable system. From a policy perspective, the framework provides a much-needed basis for assessing food system sustainability by suggesting indicators within a comprehensive set of sustainability themes at national level for monitoring distinct perspectives. It also provides the necessary basis for a discussion on how sustainability dimensions are interlinked.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Lundqvist, Lotta, et al.
(author)
-
The importance of stromal inflammation in squamous cell carcinoma of the tongue
- 2012
-
In: Journal of Oral Pathology & Medicine. - : Wiley-Blackwell. - 0904-2512 .- 1600-0714. ; 41:5, s. 379-383
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Background: Histological risk assessment evaluating worst pattern of tumour invasion (WPOI), and lymphocytic response (LR), has previously been shown to be of prognostic significance in squamous cell carcinomas of the head and neck (SCCHN). SCCHN is a heterogeneous group of tumours including tumours located in the oral cavity, of which the majority is located in the tongue. Methods: Haematoxylin/eosin-stained slides from diagnostic biopsies from 94 cases of SCC on the tongue were evaluated for WPOI and LR. Within the inflammatory infiltrate, the percentage of eosinophilic granulocytes was also estimated. Results were correlated with clinical data such as response to treatment and recurrence. Results: For WPOI the majority of patients, 84%, showed small invasive tumours islands with a size <15 cells (grade 4). No correlation with survival, response to treatment or recurrence was seen for WPOI. More than half of the patients showed a dense lymphocytic infiltrate, a factor that was significantly correlated with complete response to radio therapy. Of the patients with dense lymphoid infiltrate, the majority, 63%, did not either have a recurrence. No significant correlation with recurrence, response to treatment or any other factor was seen for presence of eosinophils. Conclusions: Data clearly showed that tongue tumours have a split invasive growth pattern and an intense inflammatory response at the tumour interface. Results also indicated that evaluation of the intensity of the inflammatory infiltrate at the tumour interface in tongue SCC could provide information of potential importance for choice of treatment and prognosis.
|
|
| 10. |
|
|
