| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Andersson, Peter, 1974, et al.
(author)
-
Inledning
- 2014
-
In: Mångfaldens möjligheter. Litteratur- och språkdidaktik i Norden, red. Andersson, Holmberg, Lyngfelt, Nordenstam, Widhe. - Göteborg : Nätverket för svenska med didaktisk inriktning (SMDI).
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 5. |
- Jansson, Birgitta, 1959-
(author)
-
Varför har dom ingen tvättmaskin? : Critical literacy hos elever årskurs 2 och 3
- 2022
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- Vilka möjligheter finns för unga elever i skolår 2 och 3 att utveckla ett critical literacy-perspektiv utifrån den undervisning de deltar i och de texter de möter? Texter är inte bara skriven text utan text kan vara en bild, en film, ett inlägg på Instagram eller ett musikstycke som ska tolkas. Förståelsen av begreppet läskunnighet behöver därför vidgas eftersom eleven, förutom att läsa och skriva skriven text, också måste kunna tolka, reflektera över, kritiskt granska och skapa mening ur olika typer av källor. En sådan undervisning bidrar också till elevers utveckling till demokratiska medborgare, vilket också är ett övergripande mål i skolans styrdokument.I föreliggande licentiatuppsats undersöks möjligheterna för unga elever i skolår 2 och 3 att utveckla ett critical literacy-perspektiv utifrån den undervisning de deltar i. Syftet är att belysa om och i så fall hur undervisning i årskurs 2 och 3 skapar förutsättningar för elever att utveckla critical literacy. De kunskaperna behövs även för att kunna agera aktivt som samhällsmedborgare. Att kunna läsa och förstå texter ur olika perspektiv, att förstå att texter kan utesluta eller skapa fördelar för olika individer och att texter positionerar läsaren är en del av vad critical literacy handlar om. En teoretisk utgångspunkt för denna studie är därmed att elever, genom att läsa och arbeta med texter ur ett critical literacy-perspektiv, ges verktyg att bearbeta och tolka olika texter och skapa en förståelse för hur olika texter påverkar människor. Studien fokuserar på elevers respons i undervisning och datamaterial har samlats in i en klass med 20 elever under deras tid i klass 2 och 3 och består av klassrumsobservationer och intervjuer. Vid analys av materialet har Janks (2010) fyra begrepp, domination, access, diversity och design, använts för att analysera elevernas respons relaterat till olika textaktiviteter. Resultatet visar att elever, utan någon speciell undervisning om critical literacy, i sina diskussioner, framför allt i samhälls- och naturvetenskapliga ämnen, uppmärksammar vilka som dominerar i texter och varför vissa människor framstår som viktigare än andra. En slutsats är att unga elever både kan och vill diskutera svåra frågor om förutsättningar ges. När undervisningen har ett critical literacyperspektiv ges eleverna möjlighet att upptäcka och möjligen också bättre förstå sin omvärld. Genom sina egna erfarenheter kan eleverna inte bara visa medvetenhet om människor olika villkor utan också bidra med alternativ till förändring.
|
|
| 6. |
- Lindholm, Anna, et al.
(author)
-
Flerspråkiga elevers tolkande läsning
- 2015
-
In: Critical literacy i svensk klassrumskontext. - Umeå : Umeå universitet. - 9789176012024 ; , s. 109-132
-
Book chapter (peer-reviewed)
|
|
| 7. |
- Lyngfelt, Anna, 1965, et al.
(author)
-
Skönlitteraturbaserad etikundervisning och fiktionalitet
- 2018
-
In: Utbildning och Demokrati. - Örebro : Örebro universitet. - 1102-6472 .- 2001-7316. ; 27:3, s. 119-137
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Ethical education based on fiction and fictionality. The purpose of this text is to investigate how pupils in school year nine use fiction to discuss pre-given issues related to ethics. Do they limit themselves to associating freely based on the textual content they encounter, or do they use the literature as a ”special form of knowledge” in the sense that they see opportunities to deepen and develop their ethical reasoning based on the potentials of the text as fiction? If it is the case that the students use literature as something more than a ”communicative instrument”, in what ways could they be supported to develop their reasoning on ethics based on the fact that it is a fictional text that they use in their conversations? In order to illustrate possible answers to these two issues, theories based on literary literacy (Frederking et al. 2012) are used, i.e. theories in which the fictionality of the fictional text is highlighted (Eco 1990, Genette 1997). In light of the results, the use of semantic, idiolectic and contextual literacy is discussed.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
-
Mångfaldens möjligheter : litteratur- och språkdidaktik i Norden : Elfte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, Göteborg, 5-6 december 2013
- 2014
-
Editorial proceedings (other academic/artistic)abstract
- Att göra olikheter till en poäng var utgångspunkten för 2013 års konferens. Det var därför som vi gick ut med uppmaningen att se och forska utifrån olika perspektiv i vår inbjudan till konferensen; vi önskade såväl metodologisk mångfald som intersektionella perspektiv för att utveckla den ämnesdidaktiska forskning som rör skolämnena svenska, norska, danska och finländska. Konferensen, som ägde rum den 5 och 6 december 2013 i Göteborg utgjorde den fjärde nordiska konferensen i modersmålsdidaktik (NNMF 4) och den elfte konferensen i svenska med didaktisk inriktning (SMDI 11).Uppmaningen gav resultat. De svenska, norska, danska och finska forskningsbidragen som efter extern granskning och urval publiceras i Mångfaldens möjligheter. Litteratur- och språkdidaktik i Norden visar något av den bredd som finns inom språk- och litteraturdidaktisk forskning i Norden. Mångfaldstematiken framträder tydligast i den avdelning av volymen som fått rubriken ”Klassrummens mångfald”. Vad som här fokuseras är inte oväntat mångfalden av olika språk bland eleverna i Norden. De nordiska länderna har naturligtvis aldrig varit språkligt homogena områden, men det finns idag, inom såväl politik, pedagogisk profession som vetenskap, en bred samstämmighet om att undervisningen ska ta hänsyn till att en stor del av eleverna har andramodersmål än majoritetsspråket.Att undvika alla former av homogenisering när elever diskuteras framstår som centralt i sammanhanget. Flera av författarna riktar därför på mikronivå intresset mot vad som för enskilda elever får betydelse i deras möten med skolans språk- och litteraturundervisning. Detta kunskapsintresse låter sig väl förenas med undersökningar av den mångfald av texter, semiotiska resurser och digitala verktyg som elever med olika modersmål använder sig av för att skapa mening. Just den här dimensionen av mångfald understryks framförallt av de artiklarna i volymens inledande del, ”Texternas mångfald”.I volymens sista del, ”Mångfald i synsätt”, har några artiklar samlats som tillsammans lyfter fram den mångfald av olika forskningsperspektiv som ryms inom fältet svenska, norska och danska med didaktisk inriktning. Detta ska ses som en programförklaring: vi vill inte argumentera för samling kring ett enda forskningsparadigm utan istället uppmuntra till att fältets olika vetenskapstraditioner utvecklas såväl teoretiskt som metodologiskt. Ännu finns mycket kvar att utveckla genom en mångfald av samarbeten.
|
|
| 10. |
- Nordenstam, Anna, et al.
(author)
-
Inledning
- 2014
-
In: Mångfaldens möjligheter. - Göteborg : Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning (SMDI). - 9789187850561 ; , s. 9-11
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
