| 1. |
|
|
| 2. |
- Brown, Nils, et al.
(author)
-
Owner organizations' value-creation strategies through environmental certification of buildings
- 2016
-
In: Building Research & Information. - : Taylor & Francis. - 0961-3218 .- 1466-4321. ; 44:8, s. 863-874
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The existing literature (mostly referencing heuristics of the valuation profession) provides little evidence on how property owners and managers themselves perceive value creation from environmental certification (EC) of buildings. To address this issue, questionnaire and interview data from non-residential EC building owners in Sweden are gathered and related in a strategy map' that explains their perceived value creation from EC. The mapping process also considers the four standard perspectives of the balanced scorecard, prompting researchers and owners to evaluate EC in terms of its contribution to long-term strategy, measuring it according to financial and non-financial metrics of organizational performance. The study confirmed that tenant demand is an important EC driver for property owners (particularly for large organizations) and therefore that increased EC awareness amongst tenants is important for EC and for further value creation. It was found that tool developers, property owners and valuers could all benefit from more closely aligning valuers' documentation requirements with those for accreditation with EC tools. Energy efficiency contributes significantly to value creation, but owners use energy management programs in addition to EC, possibly as a result of the performance gap phenomenon.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Brown, Nils, 1977-, et al.
(author)
-
Value creation for tenants in environmentally certified buildings
- 2016
-
In: Building Research & Information. - : Taylor & Francis. - 0961-3218 .- 1466-4321.
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Previous research suggests that environmental certification (EC) affects rental rates in non-residential buildings, but there is still little understanding of how tenants differentiate such buildings from those without EC. This paper examines whether and how tenants perceive value creation in EC premises in Sweden. The findings (based on 29 questionnaire responses and 14 interviews with tenants in EC buildings) inform landlords and tenants on the development of EC strategies for improved organizational outcomes. EC creates value for tenants principally as support for their environmental management and reporting (e.g., low energy demand). EC is important for tenants internally, raising employee environmental awareness and improving employee attraction and retention. Tenants are generally positive about employee morale, indoor environmental quality (IEQ) and rental costs. However, it is not clear if such perceptions are dependent on features of modern premises in general, such as new fixtures, fittings and furnishings, and space-efficiency or from some EC-related feature. Tenants do not identify health or productivity increase in their EC premises. Findings suggest that the research focus should be shifted from investigating health and productivity increases through IEQ improvement to understanding the motivational improvement through value alignment with employees through EC.
|
|
| 6. |
- Brown, Nils W. O., et al.
(author)
-
Embodied greenhouse gas emissions from refurbishment of residential building stock to achieve a 50% operational energy reduction
- 2014
-
In: Building and Environment. - : Elsevier BV. - 0360-1323 .- 1873-684X. ; 79, s. 46-56
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Mitigating climate change through operational energy reduction in existing buildings is of highest priority for policy-makers in Europe and elsewhere. At the same time there is increasing understanding of the significance of impacts arising from material production for buildings. The aim of this work has therefore been to evaluate the importance of embodied GWP for refurbishment for operational energy reduction on a stockwide basis. It is further intended to judge the relative significance of embodied GWP for specific refurbishment measures implemented for operational energy reduction. We study the case of operational energy reduction in the Swedish residential building stock by 50% compared to 1995. The total embodied GWP to achieve the noted operational energy reduction is 0.35 Mt CO2-e/year. 83% of this total is due to ventilation and window measures alone. Compared with previous studies assessing GWP mitigation from operational energy reduction, the "GWP payback time" is just over 3 years. Many types of measure that contribute significantly to achieving the above operational energy goal had average embodied GWP between 10 and 20 g CO2-e/kW h operational energy reduction, notably window and ventilation measures. Indoor temperature reduction (to 20 degrees C), was also significant for stockwide operational energy reduction but had a very low GWP of 0.4 g CO2-e/kW h operational energy reduction. If this measure proves unfeasible to implement on a stockwide basis then more expensive measures with higher embodied GWP will be needed to achieve the stated energy reduction goal.
|
|
| 7. |
- Brown, Nils W. O., 1977-
(author)
-
Managing high environmental performance? : Applying life cycle approaches and environmental certification tools in the building and real estate sectors
- 2017
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The main aim of this thesis is to demonstrate and critically assess life cycle approaches’ and environmental certification (EC) tools’ potential for supporting decisions for improved environmental performance in the building and real estate sectors.Using life cycle approaches, the thesis shows that for new build and renovation cases aiming for low operational energy use that embodied global warming potential (GWP) due to material production can constitute a large portion of a building’s lifetime GWP. Therefore life cycle based information about materials’ embodied GWP needs to be made available to and utilized by design process decision makers.It was also shown that applying the Swedish EC tool Miljöbyggnad was useful in highlighting potential positive and negative changes in indoor environmental quality arising from renovation packages aiming at significant operational energy use reduction in existing multifamily buildings. However such renovation packages are not profitable from a property owner perspective. Miljöbyggnad may be useful when designing policy instruments to overcome this. The thesis also showed that EC and related environmental enhancements contribute to achieving property owners’ and tenants’ overall strategic objectives for value creation. For property owners this arises for example through lower energy costs and attracting desirable tenants. For tenants, value creation arises as support for internal and external environmental communication.For the further development of life cycle approaches’ and EC tools’ application to buildings and real estate it is important to consider how they can be adapted to consider ‘distance to sustainable’ targets referencing for instance the planetary boundaries approach. It is also interesting to investigate how valuation of buildings and real estate may be performed in a way that expands from the current narrow focus on the economic perspective to also include environmental and social perspectives.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Brown, Nils W. O., et al.
(author)
-
Miljöcertifiering och mervärden : Vad säger svenska lokalfastighetsägare?
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Under de senaste 5 åren har miljöcertifiering för byggnader i Sverige tagit fart ordentligt. Det inhemska verktyget Miljöbyggnad är klart populärast, men LEED och en svensk BREEAM-version används också mycket. I vissa delar av västvärlden har miljöcertifiering för byggnader varit en företeelse i minst 15 år och erfarenheterna i form av olika mervärden av certifiering har studerats i ett antal forskningsstudier. Forskningen hittills har framför allt utgått ifrån att noggrann värdering av miljöcertifiering och hållbarhetsaspekter generellt är viktig för att rapportera tillgångars värde. Mindre uppmärksamhet har ägnats åt hur miljöcertifieringen kan påverka fastighetsägarföretag från ett bredare värdeskapande perspektiv.Det finns i dagsläget tillräckligt många svenska miljöcertifierade byggnader för att kunna undersöka hur mervärde hos svenska fastighetsägare skapas genom miljöcertifiering. Arbetets syfte är därför att visa om och i så fall hur svenska fastighetsägare upplever mervärde från miljöcertifiering utifrån ett brett verksamhetsperspektiv. Arbetet avser också att samla praktiska erfarenheter om mervärde från miljöcertifiering.Studien bygger på en nätbaserad enkät och intervjuer. Enkäten har använts för att samla information om möjliga mervärden, vilka definierats i förväg av forskargruppen med bas i den befintliga litteraturen. Målgruppen för enkäten var representanter för fastighetsägare med direkt erfarenhet av en svensk miljöcertifierad lokalbyggnad.. Enkäten skickades till representanter för 65 byggnader, och kompletta svar kom in från 31. Semi-strukturerade intervjuer har använts för att få levande exempel på specifika upplevda mervärden samt att ställa följdfrågor kring vilka förutsättningarna eller omständigheterna är/var för att dessa nyttor faktiskt skulle uppkomma alternativt varför de inte uppkommer. 15 personer intervjuades, där varje person hade direkt erfarenhet av en svensk miljöcertifierad lokalbyggnad.Intervjuer bekräftar enkätresultat att det klaraste mervärdet utifrån driftkostnads och -intäktsperspektivet är minskade energikostnader. Resultat från enkätundersökningen gällande hyresnivå och försäljningspris stämmer överens med tidigare utländska statistiska studier. Dessa mervärden förväntas öka i framtiden enligt enkätsvaren. Samtidigt visar intervjuer att de mervärdena samt vakansgraden, en annan faktor som styr driftinkomsterna, inte upplevs i klara ekonomiska termer. Snarare talar man om att miljöcertifieringen medför ett mervärde genom att den etablerar byggnaden i en nischmarknad för hyresgäster såväl som för investerare. Denna nischmarknad håller på att utvecklas så att miljöcertifieringen i framtiden kommer att ses som ett hygienkrav snarare än en ”unique selling point” som det har varit för de undersökta tidiga exemplen.Övriga viktiga mervärden enligt intervjuer med stöd av enkätresultat är att miljöcertifieringen underlättar kommunikationen av miljöfrågor i byggprojekt, företagsledning, fastighetsförvaltning och vid marknadsföring. Exempelvis kan man bättre kommunicera mål för miljöarbetet i byggprojekt som i sin tur enligt de intervjuade leder till bättre materialval, en högre kvalité hos byggnaden och bättre dokumentation över inbyggda material. Det senare leder dessutom till en lättare försäljningsprocess enligt en intervju. Studierna visar att miljöcertifieringen har lett till att miljöstyrning blivit en allt mer integrerad del i affärsstrategin vilket har understrukits av att ett flertal kommersiella företag numera har tagit beslut om miljöcertifiering på högst ledningsnivå. I fastighetsförvaltningen har man fått en bättre struktur på miljöarbetet med hjälp av miljöcertifieringen. Slutligen visar intervjuerna flera exempel där miljöcertifieringen har gett mycket positiv marknadsföring, exempelvis med en hög mediesynlighet, en ledande roll i internationella branschnätverk och ett gott rykte bland övriga i branschen.Med grund i enkät- och intervjuresultaten kan de uppkomna mervärdena delas in i tre separata men kopplade kategorier som handlar om hur miljöcertifiering skapar mervärden: ”miljösatsningarnas mervärde” syftar till mervärden som uppkommer direkt från en specifik miljösatsning som miljöcertifieringen föreskriver. Ett exempel är lägre energikostnader från en effektiv energianvändning. ”Process mervärde” uppkommer genom miljöcertifieringens struktur och kriterier som underlättar miljö- och kvalitetsstyrningsprocesser för byggprojektledning, fastighetsförvaltning och företagsledning. För det tredje uppkommer ”certifieringsmervärde” genom själva märkningen i sig som grundar sig på certifieringverktygens trovärdighet och kännedomen om certifieringssystemet. Det tydligaste mervärdet här för fastighetsägare är att kunna bemöta krav om en byggnad med en specifik certifiering från önskvärda hyresgäster.Utifrån det samlade intervjumaterialet kan man skönja tre typer av inriktningar när fastighetsägare tillämpar miljöcertifiering. ”Marknadsledare” som kännetecknas av att man framhållersjälva certifieringens mervärden starkt. Mervärde för denna typ uppkommer främst genom konkurrensfördelar av att attrahera önskvärda hyresgäster, vid försäljning och genom varumärkesbyggande. Detta yttrar sig i bibehållna (eller ökade) ränteintäkter, minskad vakansgrad och ökat transaktionsvärde. Enligt intervjustudien är det främst stora privata företag med kontorsfastigheter i storstäder som har denna inriktning. Denna grupp anses vara ledande i den mening att företagsledningarna har fattat beslut om att applicera miljöcertifiering på t.ex. all nybyggnation.”Samhällsledare” är organisationer vars strategiska inriktning påverkas av eventuella politiska krav eller som ett utfall av att man är en offentligägd organisation som förväntas bidra till samhällets mål och intentioner i största allmänhet. Här framhåller man starkt mervärden i form av den förbättrade byggprocess som tillämpningen av certifieringsverktyget ger. Det viktigaste identifierade mervärdesexemplet för denna strategi handlar om en bättre målstyrning som slår igenom i relationer med konsulter m fl. i byggprojekt samt i att kommunicera och etablera miljöarbetet internt. Enligt intervjuerna leder dessa processförbättringar främst till en byggnad med högre kvalité och bättre kunskap i förvaltningen vad gäller inbyggda material. Typiskt för en sådan organisation är att de är offentligägda och inhyser offentlig verksamhet, exempelvis vård eller utbildning. Denna grupp anses vara ledande i den meningen att man har applicerat miljöcertifieringen mycket medvetet och ibland har man fattat beslut om det på högsta ledningsnivå.Den sista strategiska inriktningen bedömer vi inte som lika pådrivande som de två förstnämnda. En grupp kallar vi för ”kompetensutvecklare” och bland de intervjuade organisationerna finns det exempel inom denna grupp som är mer marknadsinriktade och de som är mer samhällsinriktade. Dessa fastighetsägare har gemensamt att de inte (i vår tolkning av intervjusvaren) har så tydligt uttryckta syften vad gäller mervärden från miljöcertifieringen som de inriktningar vi bedömer som pådrivande. En fråga är om det är en avsiktlig strategi för dessa organisationer att låta övriga gå före, eller om vi har intervjuat dessa organisationer medan de bygger upp den interna kompetensen för att vara mera pådrivande vad gäller miljöcertifieringen i en nära framtid. Det ska noteras här att samtliga strategiska indelningar som vi har sett har möjlighet att få ut mervärde från specifika miljösatsningar. Främst av dessa är minskade energikostnader genom energieffektivitet, men det finns också de som kopplas till t.ex. materialval och dagsljus. Beroende på strategisk inriktning kan olika miljöcertifieringar vara mer eller mindre lämpliga för att ut mesta mervärden till lägsta kostnad. ”Marknadsledarna” får i dagsläget störst mervärde från internationella verktyg jämfört med övriga identifierade inriktningar. Frågan är emellertid hur situationen är om några år. Flera intervjuade talar om att miljöcertifiering snart (eller i princip redan är) hygienkrav på kontorsmarknaden i storstadsområden. Detta kan leda till att fler fastighetsägare behöver lära sig och överväga att tillämpa även andra system än Miljöbyggnad ganska snart. Samtidigt finns en risk då tillämpningen av miljöcertifiering blir en viktig affärsstrategisk komponent att verktygen inte styr mot hög miljöprestanda utan mer mot högsta möjliga mervärde. Analysen här har också visat att det finns goda grunder för att etablera kopplingar mellan mervärde som man får från miljöcertifiering och organisationers värdeskapande arbete som avses att ge finansiell nytta på sikt. Dessa kopplingar kommer att vidareutvecklas i det fortsatta projektarbetet. I fortsättningen görs också en enkät och intervjuer med hyresgäster för lokalfastigheter. Dessutom gör vi en fördjupning kring offentliga aktörer.
|
|
| 10. |
- Brown, Nils W. O., et al.
(author)
-
Sustainability assessment of renovation packages for increased energy efficiency for multi-family buildings in Sweden
- 2012
-
In: Building and Environment. - : Elsevier BV. - 0360-1323 .- 1873-684X. ; 61, s. 140-148
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- In this paper, we propose a method for assessing renovation packages drawn up with the goal of increasing energy efficiency. The method includes calculation of bought energy demand, life-cycle cost (LCC) analysis and assessment of the building according to the Swedish environmental rating tool Miljöbyggnad (MB). In this way the methodology assesses economic, indoor environmental quality (IEQ) and specifically environmental aspects associated with energy demand of such packages from a sustainability point-of-view. Through MB, energy efficiency packages are placed in context with other necessary measures required to improve environmental performance in buildings, providing a consistent and systematic basis other than simply financial performance by which to compare capital improvements. The method is further explained and analyzed by applying it in three case studies. In each case study a multi-family building representing a typologically significant class in the Swedish building stock is considered, and for each building a base case and two renovation packages with higher initial investment requirement and higher energy efficiency are defined. It is shown that higher efficiency packages can impact IEQ indicators both positively and negatively and that packages reducing energy demand by approx. 50% have somewhat higher LCC. Identified positive IEQ impacts point to added value for packages that may not otherwise be communicated, while negative impacts identify areas where packages need to be improved, or where MB indicators may be referred to as specifications in procurement procedures.
|
|
