| 1. |
- Renman, Gunno, et al.
(författare)
-
Mapping biotopes of river corridors using GIS, Remote Sensing, and Decision Tree Analysis for ecotechnological applications
- 2003
-
Ingår i: Annals of Warsaw Agricultural University-SGGW, Land Reclamation. - Warszawa : Warsaw Agricultural University Press. - 0208-5771. ; :34, s. 43-50
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A biotope classification map was created for a 215 km stretch of the Ljusnan River, Sweden, by combining GIS, satellite remote sensing, and decision tree analysis. Traditional methods of biotope mapping are both labour intensive and slow. Decision tree algorithms have significant potential in this area, particularly in highly fragmented landscapes, which conventional satellite remote sensing techniques or GIS models are unsuited to. In this study, several Digital Elevation Model (DEM) derived thematic layers (Topographical Wetness Index, Slope, and Euclidean distance from river), Landsat-7 ETM derived data (NDVI and Principal Component Analysis 1, 2, 3, 4), and other ancillary GIS layers were combined and input into KnowledgeSTUDIOTM decision tree software. A decision tree was generated and was used to compile a set of classification rules. A biotope classification map (9 classes), was the final output. An overall accuracy of 50% was achieved in the accuracy assessment. The method is developed to be applied in studies, which predict the ecological consequences of nature development projects in riverine areas, and for calculations of river corridor functions.
|
|
| 2. |
- Renman, Gunno, et al.
(författare)
-
Rehabilitering av vatten- och strandbiotoper genom ekoteknik - objektprioritering med stöd av fjärranalys och GIS
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vattenkraften är en mycket viktig del av svensk energiförsörjning. Även om vattenkraften kan betraktas som en ”ren” energikälla så har den effekter på miljön som t ex störningar i älvarnas naturliga funktioner och processer. Biotoper med sina innehåll av mikrohabitat och nischer är en förutsättning för många växt- och djurarters existens. Störda biotoper i reglerade älvar kan rehabiliteras om man tillämpar ekotekniska metoder. Ur ett systemekologiskt perspektiv konstituerar de organismer som skapar en homogen ö (eng: patch) en biotop. Dessa biotoper bygger i en mosaikstruktur upp hela landskapet, där gränssnitten mellan olika biotoper (ekotoner) karakteriseras av förändringar i både artsammansättning och transformationen av energi, vatten och andra ämnen. Vattendrag och dess stränder bildar korridorer i landskapet som åtminstone i Norrland tycks fungera som livsnerver genom i övrigt karga landskap. Utspridda, mer sällsynta biotoper, kan därigenom ha en naturlig kontakt med varandra vilket är allra viktigast för de organismer som lever där. Detta projekt skapades i syfte att utveckla ett rumsligt beslutsstödsystem för att identifiera och kvantifiera biotoper lämpliga för rehabilitering längs reglerade älvar. Databasen och det GIS som upprättades syftade också till att ge underlag för studier av älvarnas korridorfunktion. En sammanhängande biotopkarta skapades längs en 215 km lång sträcka av Ljusnan, genom en ny och avancerad metodik som bygger på en kombination av GIS, satellitbaserad fjärranalysdata och s k beslutsträdanalys. Traditionella metoder för biotopkartläggning är långsam och arbetsintensiv. Den här presenterade metoden har sin styrka i att uppföljningar kan göras regelbundet och därmed ingå i ett kostnadseffektivt övervakningssystem. Beslutsträdalgoritmer har en signifikant potential inom detta område, särskilt med hänsyn till att älvkorridorer oftast utgör mycket fragmenterade landskap. Flera tematiska lager från en digital höjdmodell(topografiskt fuktighetsindex, lutning), Landsat-/ ETM+ data (vegetationsindex, principal komponent analys) och andra tillhörande GIS lager (avstånd, gräns för100 årsflöde, etc.) kombinerades och behandlades m h a en mjukvara, KnowledgeSTUDIOTM beslutsträd. En serie av hierarktiska två-klass beslutsträd genererades och användes sedan för sammanställning av ett set av klassificeringsregler. Tolkningen av dessa regler resulterade i en klassificerad biotopkarta (nio klasser). En genomsnittlig överensstämmelse med valideringsdata på 50% erhölls efter en korrigering som var nödvändig p g a fel vid fältmätningen. Om man frångår den statistiska metoden för 4 riktighetsbedömning och jämför fältdata och ortofoto med den digitala biotopkartanfår man betydligt högre noggrannhet. Slutsatsen är att den prövade metodiken har en betydande potential för kartläggning av biotoper, och därmed för en långsiktig, uthållig skötsel av strand-korridorer längs reglerade älvar i norra Sverige. Att studera reglerade älvar med detta koncept kan också ge en annan bild av kvarvarande, av vattenkraften opåverkad natur, än den som vanligtvis framställs.
|
|
