| 1. |
- Bäcklin, Britt-Marie, et al.
(author)
-
2007 års säljakt : Undersökningar av insamlat material
- 2008
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Naturvårdsverket beslutade 2007-04-11 och 2007-09-21 (Dnr 412-162-07 Nv och 412-6125-07 Nf) att avlysningsjakt efter gråsäl skulle bedrivas för sjunde året i följd under perioden 16 april – 31 december 2007. Jakten inkluderade åtta län (se Tabell 1) utmed Östersjö-, Bottenhavs- och Bottenvikskusten. Under perioden 16/4-31/5 fick högst hälften av respektive läns kvot av sälar fällas. Tillstånd fördelades för jakt på totalt 210 sälar varav Fiskeriverket givits tillstånd att fälla 20 gråsälar i X- och Y-län. Kvoterna fördelades per län enligt en av länsstyrelserna utarbetad modell, som bl.a. bygger på förekomst av gråsäl och faktorer som antal fiskare, fiskets inriktning, fångstvärde, sälskadornas värde samt sälskadornas varaktighet. Naturvårdsverket beslutade även, liksom tidigare år, att fällda sälar skulle få behållas på villkor att prover och ifyllda uppgifter om de fällda sälarna i en s.k. jaktrapport skickades till Naturhistoriska riksmuseet (NRM), Enheten för Miljögiftsforskning. Nedan redovisas resultat från sammanställningar baserade på patologiska under-sökningar, åldersbestämning och uppgifter från jägare samt kustbevakningen. Vissa jämförelser görs även med inskickat material från gråsälsjakten åren 2002-2006 samt med undersökta drunknade/funna döda gråsälar. Undersökningarna har finansierats av Naturvårdsverkets enheter för Viltförvaltning respektive Miljöövervakning.
|
|
| 2. |
- Bäcklin, Britt-Marie, et al.
(author)
-
2010 års knubbsälsjakt Undersökningar av insamlat material
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Naturvårdsverket beslutade 2010-04-28 (Dnr 412-2583-10 Nv ) att skyddsjakt efter knubbsäl skulle bedrivas för andra året i följd. Jakten pågick under perioderna 1/5-31/5 och 1/8-31/12 och inkluderade Västra Götaland och Hallands län (se Tabell 1). Svenska tillstånd för skyddsjakt omfattade totalt 90 knubbsälar. Kvoterna fördelades per län enligt en modell, som bl.a. bygger på förekomst av knubbsäl och faktorer som antal fiskare, fiskets inriktning, fångstvärde, sälskadornas värde samt sälskadornas varaktighet.Fälld säl rapporteras av jägaren till kustbevakningen som löpande sammanställer resultaten per län och skickar dessa vidare via e-post enligt sändlista. Naturvårdsverket beslutade även att fällda sälar skulle få behållas på villkor att prover och ifyllda uppgifter om de fällda sälarna i en s.k. jaktrapport skickades till Naturhistoriska riksmuseet (NRM), Enheten för Miljögiftsforskning.Nedan redovisas resultat från sammanställningar baserade på patologiska under-sökningar, åldersbestämning och uppgifter från jägare samt kustbevakningen.Undersökningarna har finansierats av Naturvårdsverkets enheter för Viltförvaltning respektive Miljöövervakning.Material och metoderI samband med jakten paketerar jägaren inre organ, underkäke, en bit späck med hud samt i förekommande fall penisben i plastpåsar tillsammans med jaktrapporten. Påsen fryses och skickas till utsett uppsamlingsställe eller direkt till NRM. På NRM har påsarna tinats och innehållet undersökts makroskopiskt. Vikt bestäms på hjärta, lever, binjurar och gonader. Provtagning för bakteriologisk eller parasitologisk undersökning utförs vid misstanke om infektion. Dessa undersökningar utförs i förekommande fall av Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) i Uppsala. Underkäkar kokas och tänder tas ut för snittning och åldersbestämning. För kvalitetssäkrad åldersbestämning har en oberoende avläsning gjorts vid minst två tillfällen per säl. Mag- och tarminnehåll har tillvaratagits för dietstudier. För framtida analyser har vävnadsprover och ben tagits till miljöprovbanken.Mikroskopisk undersökning av vävnader har ej utförts eftersom materialet ofta varit kadaveröst förändrat samt fryst. Frysning av vävnaden medför vissa skador på cellnivå. I den följande redovisningen varierar antal undersökta sälar, beroende på att organ saknats i vissa påsar och/eller att jaktrapporter varit ofullständigt ifyllda.Graden av sjukliga förändringar i organen har bedömts i fyra steg från -utan synlig sjuklig förändring, lindrig, måttlig, till - kraftig förändring. 3För bedömning och förekomst av tarmsår, som förekommer hos gråsäl i Östersjön (Bergman, 1999), har bakre delen avileum samt caecum och colon (tunntarmen nära blindtarmen, blindtarmen och grovtarmen) från varje säl samlats för jämförande bedömning vid samma tillfälle.Späcktjockleken (hullet) baseras på av jägaren ifylld uppgift i jaktrapporten. Somgott hull räknades en späcktjocklek överstigande 35 mm, medelgott hull 26-35 mm och mindre gott hull understigande 26 mm.Knubbsälshonor har räknats som könsmogna när en gulkropp (corpus luteum) har observerats i äggstockarna.
|
|
| 3. |
- Bäcklin, Britt-Marie, 1957-, et al.
(author)
-
Sälpopulationer och sälhälsa
- 2016
-
In: HAVET 2015/2016. - : Havsmiljöinstitutet. - 9789198229134 - 9789187967122 ; , s. 116-118
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Härkönen, Tero, et al.
(author)
-
Sälpopulationer och sälhälsa
- 2014
-
In: Havet. - Göteborg : Havsmiljöinstitutet. - 1654-6741. ; , s. 93-94
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Neimane, Aleksija, et al.
(author)
-
Emergence of the Zoonotic Biliary Trematode Pseudamphistomum truncatum in Grey Seals (Halichoerus grypus) in the Baltic Sea
- 2016
-
In: PLOS ONE. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 11:10, s. e0164782-
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The biliary trematode Pseudamphistomum truncatum parasitizes a wide range of fish-eating mammals, including humans. Here we report the emergence of this parasite in grey seals (Halichoerus grypus) in the Baltic Sea. One hundred eighty-three of 1 554 grey seals (11.9%) examined from 2002–2013 had detectable hepatobiliary trematode infection. Parasite identification was confirmed as P. truncatum by sequencing the ITS2 region of a pool of five to 10 trematodes from each of ten seals collected off the coast of seven different Swedish counties. The proportion of seals parasitized by P. truncatum increased significantly over time and with increasing age of seals. Males were 3.1 times more likely to be parasitized than females and animals killed in fishery interactions were less likely to be parasitized than animals found dead or hunted. There was no significant difference in parasitism of seals examined from the Gulf of Bothnia versus those examined from the Baltic Proper. Although the majority of infections were mild, P. truncatum can cause severe hepatobiliary disease and resulted in liver failure in at least one seal. Because cyprinid fish are the second intermediate host for opisthorchiid trematodes, diets of grey seals from the Baltic Sea were analysed regarding presence of cyprinids. The proportion of gastrointestinal tracts containing cyprinid remains was ten times higher in seals examined from 2008 to 2013 (12.2%) than those examined from 2002 to 2007 (1.2%) and coincided with a general increase of trematode parasitism in the host population. The emergence and relatively common occurrence of P. truncatum in grey seals signals the presence of this parasite in the Baltic Sea ecosystem and demonstrates how aquatic mammals can serve as excellent sentinels of marine ecosystem change. Investigation of drivers behind P. truncatum emergence and infection risk for other mammals, including humans, is highly warranted.
|
|
