SwePub - search: WFRF:(Murray B.)

Enumeration	Reference	Cover	Find
1.	Norberg, Maria, et al. (author) Vi är en grupp fast två ändå : om döva och hörselskadade elevers erfarenheter av Riksgymnasiet 2008 Reports (other academic/artistic)abstract Signaler om hög frånvaro och lågt antal fullständiga slutbetyg på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade (RGD/RGH) är bakgrunden till att denna studie inleddes. Vid RGD/RGH fannsnär studien genomfördes under läsåret 2007/2008 436 elever registrerade. Studiens syfte är att kartlägga och beskriva de erfarenheter och uppfattningar döva och hörselskadade elever vid RGD/RGH har om sin skolgång ur ett pedagogiskt, språkligt och socialt perspektiv. Centralt är ungdomarnas möjlighet att göra sin röst hörd och vara delaktiga. Studien har gjorts utifrån två övergripande frågeställningar; Hur upplevs delaktighet i utbildningssituationen i skolan av eleverna? Hur fungerar samspelet eleverna emellan och mellan elever och lärare? Frågeställningarna har besvarats utifrån sex beskrivningskategorier. Beskrivningskategorierna har behandlat utbildningens kvalitet, språk, social miljö, tolkanvändning/tekniska hjälpmedel i undervisningssituationen, förberedelser inför skolstarten på RGD/RGH samt förväntningar inför framtiden. Andra beskrivningskategorier har behandlat det sociala klimatet på skolorna, men också förberedelser inför skolstarten på RGD/RGH samt förväntningar inför framtiden. Metoder som använts i studien är dels individuella djupintervjuer och dels PI-intervjuer. Totalt har 25 elever intervjuats individuellt medan 209 elever har medverkat vid PI-intervjuer. En PI-intervju är en fokusgruppsintervju med kreativt inslag. Studien har ett bortfall när det gäller elever med hög frånvaro. En kompletterande studie kommer att göras med elever som ofta skolkar. Resultaten visar att informationen eleverna fått inför studiestarten på RGD/RGH varierar beroende på vilken skolform de gått i. Elever som gått på specialskolor har fått bra information, medan elever som gått integrerade i grundskolan ofta fått bristfällig information. Under det första läsåret sätter många elever det sociala livet i främsta rummet, då en övervägande andel av eleverna kommer till en ny stad, en ny familj eller annat boende, och nya kompisrelationer ska etableras. Denna omställning påverkar utbildningssituationen. Resultatet visar också att en utbildningssituation med hjälpmedel och/eller med tolk innebär en kommunikativt annorlunda situation än vad många elever är vana vid. Hörseltekniken krånglar ibland och den indirekta kommunikationen via tolk blir ofta osäker, vilket påverkar upplevelsen av delaktighet. Eleverna oroar sig för att den indirekta kommunikationen kan påverka deras betyg negativt. Tolksituationen skapar en distanserad relation till läraren. Eleverna beskriver klyftor mellan RGD/RGH elever och de hörande eleverna, men också mellan RGD och RGH elever. Nyckeln för umgänge mellan grupperna är kommunikationen. Flera elever på RGH behärskar inte att kommunicera på teckenspråk och flera elever på RGD behärskar inte tal. Kommunikationssvårigheterna kan tolkas som att språket, mer än funktionshindret är en gränsskapande barriär som skapar distans mellan grupperna och minskad delaktighet. Men det kan också tolkas som att språket är en sammanbindande faktor för grupperna när språkkunskapen finns. Detta gäller såväl i undervisningssituationen som i den sociala situationen. Både döva och hörselskadade elever uttrycker önskemål om att på ett friare sätt än idag kunna välja kurser och därmed också språk i olika undervisningssituationer. Detta istället för att som nu välja RGD eller RGH och därmed språk för hela studietiden. En vision som eleverna gav uttryck för om utbildningens organisering var en social modell där språkliga och kunskapsbundna dimensioner spelade en central roll istället för, som nu vara en handikappbunden utbildning. Programinnehåll och kunskapsnivå skulle styra utbildningens längd istället för elevens grad av hörselnedsättning. Eleverna ville också att språkvalet skulle vara friare. Citatet i studiens titel visar att elever på RGD/RGH oftast av omgivningen betraktas som en gemensam minoritetsgrupp medan eleverna själva ser sig som två olika minoriteter med olika språk och kultur. Samtidigt känner eleverna på RGD och RGH ändå tillhörighet till varandra och uttrycker en önskan om ökad samverkan. Det gäller även med hörande ungdomar framförallt de med intresse för teckenspråk.

Norberg, Maria, et al. (author)
Vi är en grupp fast två ändå : om döva och hörselskadade elevers erfarenheter av Riksgymnasiet
2008
Reports (other academic/artistic)abstract
- Signaler om hög frånvaro och lågt antal fullständiga slutbetyg på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade (RGD/RGH) är bakgrunden till att denna studie inleddes. Vid RGD/RGH fannsnär studien genomfördes under läsåret 2007/2008 436 elever registrerade. Studiens syfte är att kartlägga och beskriva de erfarenheter och uppfattningar döva och hörselskadade elever vid RGD/RGH har om sin skolgång ur ett pedagogiskt, språkligt och socialt perspektiv. Centralt är ungdomarnas möjlighet att göra sin röst hörd och vara delaktiga. Studien har gjorts utifrån två övergripande frågeställningar; Hur upplevs delaktighet i utbildningssituationen i skolan av eleverna? Hur fungerar samspelet eleverna emellan och mellan elever och lärare? Frågeställningarna har besvarats utifrån sex beskrivningskategorier. Beskrivningskategorierna har behandlat utbildningens kvalitet, språk, social miljö, tolkanvändning/tekniska hjälpmedel i undervisningssituationen, förberedelser inför skolstarten på RGD/RGH samt förväntningar inför framtiden. Andra beskrivningskategorier har behandlat det sociala klimatet på skolorna, men också förberedelser inför skolstarten på RGD/RGH samt förväntningar inför framtiden. Metoder som använts i studien är dels individuella djupintervjuer och dels PI-intervjuer. Totalt har 25 elever intervjuats individuellt medan 209 elever har medverkat vid PI-intervjuer. En PI-intervju är en fokusgruppsintervju med kreativt inslag. Studien har ett bortfall när det gäller elever med hög frånvaro. En kompletterande studie kommer att göras med elever som ofta skolkar. Resultaten visar att informationen eleverna fått inför studiestarten på RGD/RGH varierar beroende på vilken skolform de gått i. Elever som gått på specialskolor har fått bra information, medan elever som gått integrerade i grundskolan ofta fått bristfällig information. Under det första läsåret sätter många elever det sociala livet i främsta rummet, då en övervägande andel av eleverna kommer till en ny stad, en ny familj eller annat boende, och nya kompisrelationer ska etableras. Denna omställning påverkar utbildningssituationen. Resultatet visar också att en utbildningssituation med hjälpmedel och/eller med tolk innebär en kommunikativt annorlunda situation än vad många elever är vana vid. Hörseltekniken krånglar ibland och den indirekta kommunikationen via tolk blir ofta osäker, vilket påverkar upplevelsen av delaktighet. Eleverna oroar sig för att den indirekta kommunikationen kan påverka deras betyg negativt. Tolksituationen skapar en distanserad relation till läraren. Eleverna beskriver klyftor mellan RGD/RGH elever och de hörande eleverna, men också mellan RGD och RGH elever. Nyckeln för umgänge mellan grupperna är kommunikationen. Flera elever på RGH behärskar inte att kommunicera på teckenspråk och flera elever på RGD behärskar inte tal. Kommunikationssvårigheterna kan tolkas som att språket, mer än funktionshindret är en gränsskapande barriär som skapar distans mellan grupperna och minskad delaktighet. Men det kan också tolkas som att språket är en sammanbindande faktor för grupperna när språkkunskapen finns. Detta gäller såväl i undervisningssituationen som i den sociala situationen. Både döva och hörselskadade elever uttrycker önskemål om att på ett friare sätt än idag kunna välja kurser och därmed också språk i olika undervisningssituationer. Detta istället för att som nu välja RGD eller RGH och därmed språk för hela studietiden. En vision som eleverna gav uttryck för om utbildningens organisering var en social modell där språkliga och kunskapsbundna dimensioner spelade en central roll istället för, som nu vara en handikappbunden utbildning. Programinnehåll och kunskapsnivå skulle styra utbildningens längd istället för elevens grad av hörselnedsättning. Eleverna ville också att språkvalet skulle vara friare. Citatet i studiens titel visar att elever på RGD/RGH oftast av omgivningen betraktas som en gemensam minoritetsgrupp medan eleverna själva ser sig som två olika minoriteter med olika språk och kultur. Samtidigt känner eleverna på RGD och RGH ändå tillhörighet till varandra och uttrycker en önskan om ökad samverkan. Det gäller även med hörande ungdomar framförallt de med intresse för teckenspråk.

Träfflista för sökning "WFRF:(Murray B.) "

Refine your search