| 1. |
- Lago, Lina, 1979-
(författare)
-
”Mellanklass kan man kalla det” : Om tid och meningsskapande vid övergången från förskoleklass till årskurs ett
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingens syfte är att undersöka övergången från förskoleklass till årskurs ett och hur barn lär känna och skapar mening om vad skola och förskoleklass är. Detta görs genom att studera hur övergången från förskoleklass till årskurs ett markeras genom olika aktiviteter och de processer i vilka barn tillsammans med andra barn, lärare och kontext skapar mening kring övergången. Det empiriska materialet består i huvudsak av deltagande observationer och fältanteckningar från fältarbete men också av intervjuer med barnen. Övergången analyseras med hjälp av teoretiska perspektiv på tid, passageriter och socialisation. Analysen visar att förskoleklass och årskurs ett genom att markeras som åtskilda också konstrueras som olika. Analysen visar också att tid och temporal orientering är viktigt för hur övergången från förskoleklass till årskurs ett förstås. Olika tidsaspekter (dåtid, nutid och framtid) används av barn och lärare för att ge mening till övergången. Den tidsaspekt som är mest framträdande är framtiden. Den används för att förstå övergången men övergången förstärker också fokus på framtiden. Övergången från förskoleklass till årskurs ett kan förstås utifrån ett övergångsschema med en separationsfas, en liminal fas och en fas av införlivande. Även förskoleklassen som sådan kan förstås som en liminal övergångsfas i övergången från förskola till skola. Övergången är en kollektiv process där barn tillsammans gör övergång. Samtidigt innehåller övergången individuella aspekter och avvikelser från vad som framstår som normalövergången. Sådana avvikande erfarenheter bidrar till hur den kollektiva övergången konstrueras. I dessa socialisationsprocesser konstrueras mening i samspel mellan barn, lärare och skola. Att barn orienterar sig mot skolans temporala ordning och deltar i socialiserande aktiviteter innebär att de på olika sätt konstrueras som elever men också att de konstruerar skola och övergången från förskoleklass till årskurs ett.
|
|
| 2. |
- Tovatt, Caroline, 1968-
(författare)
-
Erkännandets Janusansikte : Det sociala kapitalets betydelse i arbetslivskarriärer
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna studie undersöks de informella processerna i rekryteringen, speciellt innebörden av olika former av socialt kapital. I fokus står de värden som tillskrivs utbildningar, arbetslivserfarenheter och kontakter. Det uttrycks genom frågor som hur, var, vem och varför snarare än om lediga tjänster tillsätts via kontakter. Centralt är att förstå det sociala kapitalets betydelse för erkännandet och misskännande i arbetslivet. Resultatet visar att erkännandet inte kan manipuleras, styras eller tvingas fram – det tillskrivs en individ först när man av omgivningen anses värdig. Misskännandet däremot framträder i erkännandet skugga, genom frånvaron av de rätta kontakterna och informell kunskap om hur man tar sig in och fram i arbetslivet. Analysen sker med stöd av Pierre Bourdieu's analytiska verktygslåda. Studien är kvalitativ och det empiriska materialet består av arbetslivsberättelser med individer som befinner sig i olika faser i sitt arbetsliv: unga människor som arbetar inom snabbmatsindustrin, akademiskt utbildade som arbetar under sin utbildningsnivå (som taxichaufförer eller inom vård och omsorg) och slutligen akademiker som arbetar med kvalificerade arbeten (som journalister eller inom radion/TV). Studien bygger på berättelser om deras arbetsliv och utbildningar.
|
|
| 3. |
- Hiltunen, Linda, 1979-
(författare)
-
Lagom perfekt : Erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The pursuit of restrained perfection: Experiences of ill health among adolescent girls and boysRates of self-reported mental health problems among young people in Sweden are alarmingly high. Despite several contributions to the literature, knowledge about the subjective health of adolescents is still scarce; specifically, little is known about their experiences of subjective ill health. The aim of this thesis is therefore to study how young people themselves understand the root causes of ill health – or the risk of suffering from ill health – and how they perceive their own ability to cope with these challenges. The thesis also aims to increase our understanding of the fact that girls persistently report higher levels of ill health than boys. Theoretically, the thesis is mainly inspired by symbolic interactionism, but it also relates to, and employs concepts from, the fields of social inequalities in health, research on gender and health, educational research on health, and the sociology of emotions. The thesis applies a mixed-methods approach, and so the conclusions are drawn from a combination of quantitative and qualitative data. The statistical analyses are based on a survey of 497 adolescents, and the qualitative studies build on essays written by the same adolescents, describing their experiences of ill health. I also conducted interviews as a complementary source. The empirical findings are presented in five chapters. The statistical analyses described in the first of these chapters show that the level of ill health in my sample corresponds well with previous studies, whereas the regression analyses reveal that variations in ill health depend on adolescents’ experiences of social relations and status. I also find that these measures interact systematically with gender. The qualitative analyses of the essays and interviews in the following chapters provide more detailed insights into the daily lives of adolescents. A significant finding in these chapters is that ill health is rooted in adolescents’ striving for perfection in several spheres in everyday life. Furthermore, the gender analysis shows that girls, to a greater extent than boys, adhere to norms of behaviour concerning social competition, social relations, and schoolwork. I argue that this “gender regime” helps explain why girls report higher levels of ill health than boys. The results described in the final empirical chapter show that most adolescents employ proactive and reactive strategies to cope with ill health. Still, the resources needed to formulate successful strategies are highly unequally distributed. Notably, adolescents who experience social exclusion appear to have very limited prospects of coping with their situation.
|
|
| 4. |
- Johansson, Kerstin, 1963-
(författare)
-
Bli vuxen i arbetarstad : fem ungdomar berättar om skola, arbete och det egna livet
- 2003
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this dissertation, the lives of five young people living in Norrköping follows for five years (1998 – 2002) through fieldwork involving observations and recurring interviews.The objective of the study is to describe and analyse the development into adulthood and the creation of a (cultural) identity among a group of young people in a town, which used to be heavily working class. The objective is also to relate this to gender and class, institutional practices, the cultural legacy and changes in society.Primarily qualitative sociological research methods have been applied in the study. Ideas about social interaction and social processes derived from symbolic interactionism constitute one of the scientific foundations of the study.The study deals with the three key transitions; education, work and personal life. These transitions, which are essential to attaining adulthood, are emphasised and problematised in the study.In this study we can see that the process of individualisation in modern society has, in the context of the development of young people into adulthood, taken the form of a stream of messages to which they relate and in which society has, via institutional practices and rhetoric, played an active role. Factors such as gender, class and culture have constituted the conditions for the individualisation process. The mixed messages received by these young people have been representative of the discrepancy between general career possibilities and the actual opportunities which the youths in the study have encountered. These mixed messages have been mediated, as biographical schemes, at home (by parents), at school, in the context of institutional practices and, not least, via local politics, local media and in literature about the town.In its conclusion, this study points out that political and public discourse in Norrköping constitutes a bearer and “preserver” of a patriarchal tradition which contributes to preserving the negative image of the working-class town of Norrköping.
|
|
| 5. |
- Valizadeh, Carolin, 1985-
(författare)
-
"Vi som bor här - vi vet!" : En platssociologisk studie om ungas sociala organisering, identiteter och tillhörigheter i ett miljonprogramsområde
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the thesis is to examine how young people construct – i.e., make meaning about and socially organize – two adjacent residential areas in Malmö. Central to this is understanding how young people organize the public spaces, as well as construct social identities and a sense of belonging in relation to these places. Concepts such as social identities, group identities, local communities and idiocultures are used to understand young people’s relations with the areas, and with other young people residing there. To understand the complexity of place, I develop a multidimensional concept that takes into account five dimensions: localization; events and activities; populations and social relations; physical environment;values and qualities.My research design employed a combination of methods, drawing primarily on an ethnographic approach. I utilized three different data collection techniques: field observations, focus group interviews,and “go-alongs”. A total of 40 young people, ranging in age from 15 to 25 years, participated in my study.My empirical findings highlight how the values and qualities attributed to the areas by the young people could be said to constitute two distinct discourses: one describes the areas with an emphasis on safety,belonging, and community, while the other emphasizes fear, distance, and isolation. Both discourses were conveyed by heterogeneous groups in terms of class background, ethnicity, age, and gender. What distinguished the young people expressing safety and belonging from those describing fear and distance was primarily the extent of their local networks and experiences of “hanging out” in the areas. Young people spending a lot of time in the areas imagined themselves belonging to a local community based on place, class, ethnicity, and gender identities, making it difficult to belong for those who did not enact these identities according to local norms. Young people who frequently hung out in the areas, claiming different places and controlling access through language, behaviour, and subtle rules was further complicating placetaking for other groups of young people.
|
|
