| 1. |
- Arriaza Hult, Maria, 1990-
(author)
-
Party Education as Mobilisation : Framing education in Swedish and Spanish political parties of the left
- 2022
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- This dissertation aims to contribute knowledge of how five movement-related left parties in Sweden and Spain formulate education for their members. By analysing (i) the Swedish Social Democratic Workers’ Party, (ii) the Swedish Left Party, (iii) the Spanish Social Democratic Workers’ Party, (iv) the Spanish United Left and (v) the Spanish Podemos, the study interprets how organised educational activities are formulated and motivated with the aim to instigate member engagement. The analysis builds on interviews with leading party representatives and study leaders, study and course materials, and other official documents, which steer how the parties organise their education. With a framing perspective as a theoretical itinerary, the study emphasises parties' education as a setting where meaning is formulated to initiate collective action. The four included papers stress and discuss how educational material is formulated and how the parties perceive and motivate organised party education. Papers 1 and 2 analyse text materials and shows how educational materials establish narratives that invites the members to become active in the parties. Even though the educational narrative is welcoming, the study materials also reinforce frames of how to be schooled into becoming an ideal party member. Papers 3 and 4 study interview materials and suggest that member education is interpreted as something that strengthens parties’ movement relations, provides useful training, opens up a space for political reflection, and constructs a feeling of community within the parties. The dissertation emphasises that these five movement-related left parties perceive their educational activities as settings that create relations between the party and its members. Applying the framing perspective to the understudied educational practices that transpire in parties contributes to deepening the theoretical understanding of how education can be formulated in relation to its bearing on creating collective identities.
|
|
| 2. |
- Pastuhov, Annika, 1987-
(author)
-
Att vara och agera medborgare : En etnografisk studie i folkbildande praktiker
- 2018
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Denna avhandlings kunskapsintresse riktas mot relationen mellan folkbildande verksamheters ideal, såsom frihet och jämlikhet, och utformningen av dessa ideal i praktiken. Detta görs genom att utgångspunkten tas i deltagarens perspektiv, med andra ord den part som folkbildningen gör kunskapen eller bildningen tillgänglig för. Mer specifikt riktas intresset mot relationen mellan medborgerlig bildning som ideal och den medborgerliga bildningens uttrycksformer i studiecirkelpraktiker.Avhandlingens syfte är att bidra med etnografisk förståelse om vilka uttryck för medborgarskap som kan identifieras i institutionaliserade folkbildande praktiker. Avhandlingen utgår från en definition av studiecirklar som arenor där man som deltagare tillsammans med andra utbyter erfarenheter och söker kunskap för att kunna förstå och förändra sina livsvillkor. Medborgarskap i folkbildande praktiker förstås inbegripa både identifikation – att vara – och handling – att agera. Medborgarskap förstås ske i social växelverkan där man möter det olika och överskrider sina privata perspektiv för att ta fasta på gemensamma angelägenheter. För att fånga in medborgarskapet i dess komplexitet och kontextbundenhet formuleras en övergripande forskningsfråga för studien: Vilka uttryck tar sig medborgarskap i studiecirkelpraktiker? Denna forskningsfråga specificeras med hjälp av följande tre frågor: (1) Hur är deltagarna medborgare i studiecirkelpraktikerna? (2) Hur agerar deltagarna medborgare i studiecirkelpraktikerna? (3) Hur överskrids privata perspektiv till förmån för gemensamma angelägenheter i studiecirkelpraktikerna?Avhandlingens empiri består av etnografiska fältstudier i tre olika folkbildningspraktiker – en seniorsnickarcirkel (13 deltagare), en studiecirkel i filosofi (9 deltagare) och en studiecirkel i engelska (12 deltagare). Datamaterialet består i huvudsak av fältanteckningar som skrivits både under och efter fältarbetet, samt ljudinspelningar av cirkelträffarna. Ambitionen är att belysa de folkbildande praktikerna som de ter sig upplevda i första hand ur ett medborgarskapsperspektiv. De tre ovannämnda praktikerna har valts för att de ska komplettera varandra och belysa olika sidor av den institutionaliserade studiecirkelverksamhetens mångfald. Analysens bärande syfte är att upptäcka det som sagts och gjorts i varje enskild grupp, där och då, och att förmedla detta på ett sätt som utgår från gruppens aktiviteter men också är förståeligt för en utomstående.Folkbildningens medborgarskap tar sig olika uttryck beroende på hur studiecirkelgruppen förstår sin gemensamma identitet och vad deltagarna strävar efter att göra och uppnå tillsammans. Gemensamt för de tre studerade grupperna är att deltagarna fokuserar på studierna och därigenom enas om vad som ska göras och hur umgänget ska formas. Genom social samvaro och samverkan kan deltagarna söka ny kunskap och fördjupa sig i ett självvalt intresse som fanns redan innan man sökte sig till studiecirkeln. Detta görs i alla tre fallen i grupper som i hög grad består av likasinnade. De tre delstudierna om folkbildningens medborgarskap sammanfattas med hjälp av begreppen identitet, delaktighet och bildningssyn. Detta utmynnar i en diskussion om vilka slag av frihet som folkbildningens medborgarskap består av i ljuset av de tre delstudierna – frihet från, frihet till och tillfällig ofrihet.I de tre fallstudierna tar sig folkbildningens medborgarskap uttryck som frirum i form av motvikter och andra chanser i relation till deltagarnas tillvaro i övrigt. Studiecirklarna erbjuder med andra ord möjligheter att vara och agera medborgare på alternativa sätt gentemot vad vardagen i övrigt tillbjuder. Samtidigt är det påtagligt att deltagandet i studiecirklarna innebär en förlängning av hur deltagarna uppfattar sig själva. Deltagandet innebär även en fördjupning av ett självvalt intresse som fanns redan innan deltagarna sökte sig till studiecirkeln.
|
|
| 3. |
- Rahm, Lina, 1973-
(author)
-
Educational imaginaries : a genealogy of the digital citizen
- 2019
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- This thesis makes use of a genealogical approach to map out and explainhow and why computers and citizenship have become so closely connected.It examines the historical continuities and disruptions, and the role thatpopular education has played in this interrelation. Drawing on previousresearch in the overlap between Swedish popular education history andhistorical computer politics, this thesis adds knowledge about howimaginaries of popular education, operating as silver bullet solutions toproblems with computerization, have had important functions as governingtools for at least 70 years. That is, Swedish popular education has since the1950s been imagined as a central solution to problems with computerization,but also to realize the societal potentials associated with computers.Specifically, this thesis makes two contributions: 1) Empirically, the thesisunearths archived, and in many ways forgotten, discourses around thehistorical enactment of the digital citizen, and the role of popular education,questioning assumptions that are taken for granted in current times; 2)Theoretically, the thesis proposes a conceptual model of educationalimaginaries, and specifically introduces the notion (and method) of‘problematizations’ into these imaginaries.
|
|
| 4. |
- Bladh, Daniel, 1980-
(author)
-
Didaktiska val i partidemokratin : Om partiskolning och lärande i politiken
- 2023
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Syftet med avhandlingen är att undersöka de överväganden och skäl som ligger bakom didaktiska val som fattas när utbildning organiseras för partipolitiskt aktiva personer. De anordnare som främst står i fokus för avhandlingen är de nationella partiorganisationerna medan den kommunala förvaltningen fungerar som en kon-trastpunkt. Avhandlingens teoretiska perspektiv utgörs av vuxendidaktik samt av ett analytiskt schema där politiska partier förstås som strategiska aktörer. Det didaktiska kunskapsintresset riktar sig främst mot det politiska systemet, partierna som aktörer samt de egna partimedlemmarna. Det är kvalitativ forskning som ligger till grund för de specifika studier som avhandlingen omfattar. Det empiriska materialet har genererats genom kvalitativa forskningsintervjuer, insamling av olika typer av dokument samt omfattande kartläggning.Avhandlingen utgör en sammanläggningsavhandling som omfattar fyra artiklar. Artikel I analyserar organisering av partiskolning som verktyg för nationella partiorganisationer. Artikel II lyfter fram fostransprocesser som de nationella partiorganisationerna söker främja genom organisering av partiskolning riktat till partimedlemmar och lokalföreningar. Artikel III lyfter blicken gentemot det politiska systemet och visar hur partiskolning både kan påverka och påverkas av hur olika partifunktioner utövas. Artikel IV tar sikte på den utbildningsverksamhet som genomförs i svenska kommuner och lyfter fram tre tankelinjer som uttryck för hur de kommunala anordnarna resonerar kring och motiverar den utbildning som de erbjuder till lokala folkvalda. Sammantaget bidrar avhandlingen med kunskap om vad som sker i mötet mellan utbildning och partidemokratin. Påverkan och fostran lyfts fram som två centrala skäl bakom de didaktiska val som fattas av de nationella partiorganisationerna vid organisering av partiskolning. Hur de nationella partiorganisationerna motiverar och resonerar kring den utbildningsverksamhet som de organiserar diskuteras i samband med samlingsbegreppen personer, process och platsen. Avhandlingen visar också hur partiskolning innehar en strategisk potential för partierna. Organisering av utbildningsverksamhet i politiska partier och kommuner kan även påverka konstruktionen av deltagarnas demokratiska kompetens, vilket kan spela roll för hur partimedlemmarnas aktiva medborgarskap kommer till uttryck.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Nordvall, Henrik, 1977-
(author)
-
I skärningspunkten mellan det globala och det lokala : Tolkningsprocesser och koalitionsbyggande i organiseringen av lokala sociala forum
- 2008
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- World Social Forum, and the worldwide appearance of regional, national and local Social Forums (SF), is an important part of the movement for global justice. The aim of this thesis is to explore how the SF as a global phenomenon is interpreted and staged locally in Sweden. Central questions are: What local meanings are given to the SF phenomenon when it is introduced and organized in a local context? What relations are created between the various actors in this organizational process in terms of coalitions and power relations? How do the SFs relate to the Swedish institutionalized popular adult education? These questions are explored in the four articles on which this thesis rests. Ethnographic field studies of local organizational processes constitute the empirical basis of theoretically informed hermeneutic interpretations. A neo-gramscian perspective is used to analyze the SF as a potentially counter-hegemonic popular education phenomenon. This perspective has been complemented by mainly two theoretical concepts, that is, framing and symbolic capital. Results demonstrate how the emergence of SFs in Sweden is characterized by a widespread desire among various activists and organizations to build coalitions. In the establishment of SFs the institutionalized popular adult education play both the role of a source of economic and material resources and of being a link between various organizations. However, in the wide and formally open organizational process, specific distinctions and hierarchies arise that might neutralize the SF’s ideological impact and its potential for counter-hegemonic coalition construction. Finally, a Swedish academic debate on the concept of “folkbildning” (popular adult education) is addressed. It is argued that there is a need to widen the scope of this debate to more frequently focus on global (popular) educational phenomena (such as the social forums) in research on “folkbildning”, and not only pay attention to “typical” national or Nordic institutions and traditions.
|
|
