| 1. |
- Martina, Odéen, 1996-, et al.
(author)
-
Säker transport för polis och omhändertagen i polisbil
- 2024
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I detta projekt har vi kunnat identifiera användarnas, det vill säga polisernas, behov och utmaningarsom de upplever under bältningsprocessen och transport av frihetsberövade individer. Sammanfattningsvis visar resultaten från intervjuer, workshops, och enkäter med poliser från Eskilstuna och Halmstad, samt litteratur inom området, att transport av frihetsberövade individer är och har varit ett långvarigt arbetsmiljöproblem i flera decennier, inte bara i Sverige utan äveninternationellt. Trots det har få studier om olika fasthållningsystem och bälteslösningar för att motverka detta problem kunnat hittas. Enligt intervjuerna som gjordes i detta projekt ingår det i Polisutbildningen att träna för att hantera våld som uppstår i baksätet, och att detta ses som en naturlig del av arbetet. Således upplever även poliserna att de varje gång som de transporterar en frihetsberövad person måste göra en riskavvägning, där de antingen tar på sig säkerhetsbälte för att färdas säkert trafiksäkerhetsmässigt, men då riskera att kunna skydda sig sämre mot den frihetsberövade, eller att göra tvärtom, åka obältad men enklare kunna skydda sig själv mot en potentiellt våldsam frihetsberövad. Det finns således starka grunder till varför det är av vikt att ta fram ett koncept som skyddar den medföljande polisen utan att göra avkall på den frihetsberövades säkerhet, vilket är förhoppningen att detta projekt kan bidra med. Av de koncept som arbetats fram under projektets gång, upplevde poliserna att Polykarbonatburen (Koncept 1), Bygeln från taket (Koncept 2) och Omvänt bälte med guide (Koncept 7) hade bäst förutsättningar för att förbättra tryggheten för poliserna och säkerheten för den frihetsberövade utifrån de definierade designkraven (Polisens trygghet, Den frihetsberövades säkerhet, Övervakning, Flexibilitet, Enkelhet att använda). Koncepten är utvärderade i det första steget av flera iterativa steg, och fler iterationer behövs för att kunna användartesta koncepten och i förlängningen utveckla en prototyp. I den här studien har fokus varit på poliser. Men det finns fler tjänstemän, exempelvis tulltjänstemän som också transporterar frihetsberövade personer och som har nytta av konceptet. Tanken är att lösningen ska kunna bidra till säker transport för all personal vars jobb innefattar att transportera frihetsberövade personer.
|
|
| 2. |
- Odéen, Magnus, et al.
(author)
-
Expectancies, Socioeconomic Status, and Self-Rated Health : Use of the Simplified TOMCATS Questionnaire
- 2013
-
In: International Journal of Behavioral Medicine. - New York : Springer. - 1070-5503 .- 1532-7558. ; 20:2, s. 242-251
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Background: Coping has traditionally been measured with inventories containing many items meant to identify specific coping strategies. An alternative is to develop a shorter inventory that focusses on coping expectancies which may determine the extent to which an individual attempts to cope actively.Purpose: This paper explores the usefulness and validity of a simplified seven-item questionnaire (Theoretically Originated Measure of the Cognitive Activation Theory of Stress, TOMCATS) for response outcome expectancies defined either as positive ("coping"), negative ("hopelessness"), or none ("helplessness"). The definitions are based on the Cognitive Activation Theory of Stress (CATS; Ursin and Eriksen, Psychoneuroendocrinology, 29(5):567-92, 2004). The questionnaire was tested in two different samples. First, the questionnaire was compared with a traditional test of coping and then tested for validity in relation to socioeconomic differences in self-reported health.Methods: The first study was a comparison of the brief TOMCATS with a short version of the Utrecht Coping List (UCL; Eriksen et al., Scand J Psychol, 38(3):175-82, 1997). Both questionnaires were tested in a population of 1,704 Norwegian municipality workers. The second study was a cross-sectional analysis of TOMCATS, subjective and objective socioeconomic status, and health in a representative sample of the Swedish working population in 2003-2005 (N = 11,441).Results: In the first study, the coping item in the TOMCATS questionnaire showed an expected significant positive correlation with the UCL factors of instrumental mastery-oriented coping and negative correlations with passive and depressive scores. There were also the expected correlations for the helplessness and hopelessness scores, but there was no clear distinction between helplessness and hopelessness in the way they correlated with the UCL. In the second study, the coping item in TOMCATS and the three-item helplessness scores showed clear and monotonous gradients over a subjective socioeconomic status (SES) ladder. Positive response outcome expectancy ("coping") was related to high subjective SES and no expectancy ("helplessness") to low subjective SES. In a model including age and sex, TOMCATS scores explained more variance (r (2) = 0.16) in self-reported health than both subjective (r (2) = 0.08) and objective SES (r (2) = 0.02).Conclusion: The brief TOMCATS questionnaire showed acceptable and significant correlations with a traditional coping questionnaire and is sensitive enough to register systematic differences in response outcome expectancies across the socioeconomic ladder. The results furthermore confirm that psychological and learning factors contribute to the socioeconomic gradient in health.
|
|
