| 1. |
- Bång, Karl-Lennart, et al.
(author)
-
Handbok för kapacitetsanalys med hjälp av simulering
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Syftet med föreliggande handbok är att beskriva hur trafiksimulering kananvändas som en alternativ metod eller komplement till analytiska metoderför att bestämma kapacitet och framkomlighet. Liksom metodbeskrivningarnai TRV2013/64343 är beskrivningarna avsedda att kunna användas för att medhjälp av trafiksimulering uppskatta effekterna av en given utformning isamband med planering, konsekvensanalys, projektering och drift avvägtrafikanläggningar. Simulering kan användas som ett komplement till deanalytiska metoderna, eller som ersättning i fall som inte täcks av dessametoder. Härigenom minskas risken för onödiga kostnader förorsakade avsåväl över- som underkapacitet.
|
|
| 2. |
- Egeskog, Johan, et al.
(author)
-
Cyklisters utrymmesbehov : kunskapsunderlag till rekommendationer för utformning
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Under hösten 2021 fick Transportstyrelsen i uppdrag av regeringen att analysera och vid behov lämna förslag till ändrade trafikregler för att andelen trafikanter som reser med cykel ska öka. Mot bakgrund av detta har Transportstyrelsen anlitat VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut för att bistå i arbetet genom att beskriva kunskapsläget utifrån gällande forskning.Syftet med uppdraget har främst varit att undersöka cyklisters utrymmesbehov i olika trafiksituationer och att ta fram underlag till rekommendationer för utformning av cykelinfrastrukturens bredder. Idag saknas regler eller gemensam byggpraxis för den fysiska utformningen av cykelfält och cykelbanor. Det är istället upp till respektive väghållare att ta fram sina egna typsektioner eller rekommendationer och kontrollera efterlevnaden.Resultaten i denna rapport baseras på litteraturstudier gällande utformningsstandarder och forskning kring cyklisters utrymmesbehov. Rekommendationer presenteras om minstabredder på cykelbanor och cykelfält beroende på möjlighet till möten och omkörningar, inkluderat dimensionering för lastcyklar, samt trygga avstånd till sidohinder. En ansats till modellstruktur för bedömning av utrymmesbehov vid högre flöden har även tagits fram.Cykelbanors bredd kan varieras beroende på den önskade dimensionerande trafiksituationen, det vill säga möjligheten att ett visst antal trafikanter ska kunna mötas eller köra om varandra säkert. Utifrån ett underhållsperspektiv är det dock fördelaktigt att anlägga cykelbanor med minst 2,5 meter bredd, oavsett trafiksituationen. Mindre bredd än så kan medföra lägre effektivitet för drift och underhåll med ökade livscykelkostnader som följd.
|
|
| 3. |
- Egeskog, Johan, et al.
(author)
-
Cyklisters utrymmesbehov : kunskapsunderlag till rekommendationer för utformning
- 2024
-
In: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 474-475
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Under hösten 2021 fick Transportstyrelsen i uppdrag av regeringen att analysera och vid behov lämna förslag till ändrade trafikregler för att andelen trafikanter som reser med cykel ska öka. Mot bakgrund av detta anlitade Transportstyrelsen VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut för att bistå i arbetet genom att beskriva kunskapsläget utifrån gällande forskning. Historiskt har dimensionering för gång och cykel baserats på ingenjörsmässiga uppskattningar med lite eller inget empiriskt underlag. Syftet med uppdraget har främst varit att undersöka cyklisters utrymmesbehov i olika trafiksituationer och att ta fram underlag till rekommendationer för utformning av cykelinfrastrukturens bredder. Idag saknas regler eller gemensam byggpraxis för den fysiska utformningen av cykelfält och cykelbanor. Det är istället upp till respektive väghållare att ta fram sina egna typsektioner eller rekommendationer och kontrollera efterlevnaden. Inom ramen för detta arbete har det bland annat tagits fram grundläggande designriktlinjer som beaktar cyklister och lastcyklisters utrymmesbehov och interaktion med andra trafikanter. Resultaten i denna rapport baseras på litteraturstudier gällande utformningsstandarder och forskning kring cyklisters utrymmesbehov. Arbetets primära resultat består i framtagandet av minstabredder för cykelbanor och cykelfält beroende på möjlighet till möten och omkörningar, inkluderat dimensionering för lastcyklar, samt trygga avstånd till sidohinder. En enkelrikta cykelbana för vanliga cyklister bör inte understiga 0,95 m bredd, plus 0,35 meter fritt avstånd till sidohinder utanför cykelbanan på varje sida. En dubbelriktad cykelbana bör inte vara smalare än 2,15 m, plus 0,35 meter avstånd till sidohinder per sida. Vid fullt beaktande av lastcyklar blir cykelbanebredden 3,5 meter på dubbelriktade cykelbanor. En ansats till modellstruktur för bedömning av utrymmesbehov vid högre flöden har även tagits fram. Utöver de faktiska breddrekommendationerna så har även arbetet resulterat i framtagandet av en lista med utformningsparametrar för cyklisters utrymmesbehov. Dessa parametrar beskrivs med måttangivelse och nivå av empirisk uppbackning. Vissa av parametrarna saknar fortfarande empirisk uppbackning vilket synliggör behovet av fortsatta studier.
|
|
| 4. |
- Nygårdhs, Sara, 1979-, et al.
(author)
-
Evaluation of the potential of speed-limiting geofencing : Effects on traffic safety, health, and the environment
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Geofencing can be used for governing connected vehicles, for instance in terms of speed or use of fuel, within a digital geographic zone. The overall aim of this project was to examine the potential of speed-limiting geofencing with respect to measurable effects on traffic safety, health, and the environment.The project consisted of a literature review, a test track study, and a traffic simulation study. The literature review aimed to examine studies on effects of geofencing and revealed that studies on speed-limiting geofencing are few. The test track study evaluated the effects of geofencing on a single vehicle. Two scenarios with a relevant application in the real world were chosen, i.e., speed-limiting in connection with a school and a hospital, respectively. Three different driving patterns were used, based on data from real traffic, and speed, pollutant emissions and noise were measured.The test track study showed that there is a potential for increased traffic safety in these types of traffic environments, especially for pedestrians and cyclists, without negative effects on the environment. The traffic simulation study aimed to estimate the effects of geofencing implemented on a larger scale by simulating a whole vehicle fleet, with various percentages of geofenced vehicles. The hospital scenario was chosen for traffic simulation, and it was concluded that a high percentage of vehicles with geofencing implemented is needed for most vehicles to respect the posted speed limit. In addition, the total effect of geofencing parts of a vehicle fleet might not be a decrease in emissions.The overall results from the project indicate that geofencing vehicle speed could lead to increased traffic safety without negative consequences for health in terms of pollutant emissions and noise. There is however a need to follow up the effects on a vehicle fleet in real traffic environments.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Alméras, Caroline, et al.
(author)
-
Zero crashes, zero congestion, and zero emissions : future research in traffic management
- 2020
-
In: Proceedings of 8th Transport Research Arena TRA 2020. ; , s. 6-
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- This text is the result of the Thematic Group Traffic Management of the ECTRI – European Conference of Transport Research Institutes. As a position paper, it states the challenges that the European Research Agenda will have to face if the following goals for a future transportation system are considered: • User-aware mobility • Zero accidents and zero emissions • Minimum space, time, energy & costs for transport It describes in a concise manner the research approaches needed to achieve the realization of these goals.
|
|
| 7. |
- Aria, Erfan, et al.
(author)
-
Investigation of Automated Vehicle Effects on Driver's Behavior and Traffic Performance
- 2016
-
In: Transportation Research Procedia. - : Elsevier. - 2352-1465. ; 15, s. 761-770, s. 761-770
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Advanced Driver Assistance Systems (ADAS) offer the possibility of helping drivers to fulfill their driving tasks. Despite different encouraging factors, automated driving raise some concerns such as possible loss of situation awareness, overreliance on automation and system failure. This paper aims to investigate the effects of AV on driver’s behavior and traffic performance. A literature review was conducted to examine the AV effects on driver’s behavior. Findings from the literature survey reveal that conventional vehicles (CV), i.e. human driven, which are driving close to a platoon of AV with short THW, tend to reduce their THW and spend more time under their critical THW. Additionally, driving highly AV reduce situation awareness and can intensify driver drowsiness, exclusively in light traffic.In order to investigate the influences of AV on traffic performance, a simulation case study consisting of a 100% AV scenario and a 100% CV scenario was performed using microscopic traffic simulation. Outputs of this simulation study reveal that the positive effects of AV on roads are especially highlighted when the network is crowded (e.g. peak hours). This can definitely count as a constructive point for the future of road networks with higher demands. In details, average density of autobahn segment remarkably improved by 8.09% during p.m. peak hours in the AV scenario, while the average travel speed enhanced relatively by 8.48%. As a consequent, the average travel time improved by 9.00% in the AV scenario.The outcome of this study jointly with the previous driving simulator studies illustrates a successful practice of microscopic traffic simulation to investigate the effects of AV. However, further development of the microscopic traffic simulation models are required and further investigations of mixed traffic situation with AV and CV need to be conducted.
|
|
| 8. |
- Bergh, Torsten, et al.
(author)
-
2+1-roads Recent Swedish Capacity and Level-of-Service Experience
- 2016
-
In: Transportation Research Procedia. - : Elsevier. - 2352-1465. ; 15, s. 331-345, s. 331-345
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The first Swedish 2+1 median barrier road was opened in 1998. The concept was to retrofit the standard existing two-lane 13 m paved width cross-section at 90 and 110 kph posted speed limit without widening. This design has one continuous lane in each direction, a middle lane changing direction every one to three kilometres with a median barrier separating the two traffic directions. Today over 2 700 km 2+1 median barrier roads are opened for traffic. AADT’s vary from some 3 000 to 20 000 with an average just below 10 000 nowadays normally with 100 kph.The concept has lately been enhanced also to cover the existing 9 m paved width cross-section. The design concept is the same from a driver’s viewpoint, one continuous lane in each direction with a middle lane changing direction and a separating median barrier. This is created by introducing a continuous median barrier and adding overtaking lanes within an overtaking strategy. The differences are the existence of 1+1-sections, less overtaking opportunities and a slightly more narrow cross-section. Some 15 projects are opened. The purpose of this paper is to summarize present knowledge on level-of-service issues as they are presented in Swedish design and assessment guidelines and to give an overview of field measurements and theoretical analytical and simulation studies supporting the recommendations.
|
|
| 9. |
- Bergman, Astrid, et al.
(author)
-
Analytical traffic models for roundabouts with pedestrian crossings
- 2011
-
In: Procedia - Social and Behavioral Sciences. - : Elsevier BV. - 1877-0428. ; 16, s. 697-708
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Roundabouts have become a more common type of intersection in Sweden over the last 30 years. In order to evaluate the roundabout level-of-service both analytical models and simulation models are being used. Analytical traffic models for intersections, such as the Swedish capacity model Capcal, has difficulties estimating the level-of-service of a roundabout if there are pedestrians and cyclists at crossings located close to the roundabout. It is well known that a crossing located after a roundabout exit can cause an up-stream blocking effect that affects the performance of the roundabout. But how the upstream blocking effect depends on the different flows of vehicles and pedestrians is not known. In this paper an existing analytical model by Rodegerdts and Blackwelder has been investigated and compared to simulations in VISSIM and measurements from Swedish roundabouts. The purpose of this investigation is to examine if the model by Rodegerdts and Blackwelder is suitable for implementing into existing analytical models such as Capcal. The results show that the model by Rodegerdts and Blackwelder can estimate if a capacity loss will occur, but the magnitude of this loss is more difficult to evaluate. The conclusion and recommendation is that the model by Rodegerdts and Blackwelder should be implemented into the Swedish capacity model Capcal. The model by Rodegerdts and Blackwelder is to be used as a warning system if the results in Capcal are too uncertain to use for analysis of the roundabout performance.
|
|
| 10. |
- Bernhardsson, Viktor, 1989-, et al.
(author)
-
Effektiva omkörningsfält på 2+1-vägar : trafiksimuleringar av olika utformningsalternativ ur ett framkomlighetsperspektiv
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Framkomligheten på mötesseparerade vägar med växelvis omkörningsfält (så kallade 2+1-vägar) beror på hur stor del av vägens sträckning som har omkörningsfält, vilket brukar benämnas som andelen omkörbar längd. För att utnyttja vägen på ett effektivt sätt bör utformningen och lokaliseringen av omkörningsfälten upprättas för att i största möjliga mån undvika onödig köbildning och fördröjning. Olika utformningsalternativ för omkörningsfälten har olika fördelar. Kortare omkörningsfält innebär begränsade tidsfönster för köavveckling, men medför samtidigt snabba upprepningar av omkörningstillfällen. Längre omkörningssträckor innebär bättre möjlighet till omkörning av flera fordon vid ett och samma tillfälle, men medför samtidigt ökade enfältslängder vilket ökar risken för upphinnanden.Denna rapport presenterar en trafiksimuleringsstudie av hur olika längder för omkörningsfälten påverkar framkomligheten. Resultaten från simuleringsstudien indikerar att omkörningsfält med längder mellan 1 050 och 1 400 meter innebär kortast restid. Skillnaderna är dock små (~0,4 sekunder per kilometer) och dessutom inte statistiskt signifikanta. Nyttan med att utforma 2+1-vägar med optimala längder för omkörningsfälten för att maximera framkomlighet kan således ifrågasättas. Baserat på resultaten är det dock rimligt att ifrågasätta konceptet med att bygga mycket långa omkörningsfält (som den nuvarande rekommendationen i Trafikverkets riktlinjer för vägars- och gators utformning (VGU) till viss del antyder). Det är tydligt att risken för upphinnanden på enfältssträckorna är mycket stora, vilket påverkar den totala restiden.
|
|
