| 1. |
- Andersson, Stefan, et al.
(author)
-
Identifiering av potentiella riskområden för höga halter av benso(a)pyren : Nationell kartering av emissioner och halter av B(a)P från vedeldning i småhusområden
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den här studien är en kartläggning och screening av emissioner och halter av benso(a)pyren (B(a)P) i Sverige. Syftet är att identifiera potentiella riskområden för överskridande av miljökvalitetsnormen (MKN). Ett övervägande bidrag till haltnivåerna till B(a)P är emissioner från den småskaliga vedeldningen, varför studien går ut på att beräkna och fördela emissionerna från uppvärmning av småhus.Metodiken består översiktligt av tre delar; beräkning av kommunvisa emissioner av B(a)P i Sverige, fördelning av dessa årsemissioner inom kommunerna på ett raster om 1 km × 1 km samt beräkning av årsmedelhalter utifrån detta emissionsraster.För att beräkna kommunvisa årsemissioner av B(a)P utnyttjas:· Statistik från MSB över antalet eldstäder (vedpannor, lokaleldstäder, pelletspannor och oljepannor) i de olika kommunerna/räddningstjänstförbunden. Ett medianvärde över åren 2008-2012 används eftersom datamaterialet innehåller större osäkerheter för enskilda år.· Småhusens energibehov beräknas med modellen ENLOSS (Taeser och Andersson, 1984; Taeser et al., 2006) för två fall; år 2012 samt ett normalår (dvs. energibehovet för ett genomsnittligt meteorologiskt år för referensåren 1960-1990).· Antaganden om eldvanor och andel bränsle görs utifrån erfarenheter från Västerbottenprojektet (Omstedt et al., 2014) samt kännedom om antal anslutna småhus till fjärrvärmenät per kommun.· Emissionsfaktorer per typ av eldstad samt verkningsgrad används utifrån en sammanställning över dagens kunskapsläge (överensstämmande med Västerbottenprojektet).De kommunvisa emissionerna fördelas sedan inom kommunen i ett grid om 1 km × 1 km utgående från antal kvadratmeter boyta småhus per km2 från fastighetsregistret. För pannor används dessutom tätortsvis statistik från Energimarknadsinspektionen över antal anslutna småhus till fjärrvärmenät, som vi enligt egen fördelning applicerar tätortsvis.Slutligen beräknas årsmedelhalter av B(a)P utifrån emissionsrastret på 1 km × 1 km utgående från linjära samband mellan emissioner och halter från tidigare genomförda lokalskaliga spridningsberäkningar med SIMAIR-ved i Västerbottenprojektet. Olika faktorer används för områden som domineras av vedpannor respektive lokaleldstäder, eftersom emissionerna är större och mer koncentrerade från vedpannor. De haltmått som tas fram är kartans högsta värde (KHV) samt kartans ytmedelvärde (KYM), vilket sedan sammanställs kommunvis för maximala gridrutan i varje kommun i syfte att identifiera potentiella riskområden för överskridande av MKN.Huvudslutsatserna från studien är följande:Årsemissioner av B(a)P· Beräkningarna i studien ger nationella totalemissioner av B(a)P från småskalig uppvärmning (år 2012) på 880 kg år–1 för vedpannor, 630 kg år–1 för lokaleldstäder, 3.6 kg år–1 för pelletspannor och 4.3 kg år–1 för oljepannor.· Beräkningarna av kommunvisa totala årsemissioner av B(a)P från småhusens småskaliga uppvärmning (summan av vedpannor, lokaleldstäder, pelletspannor och oljepannor) ger nivåer på mellan 300 – 25 000 g år–1. Störst totalemission (mellan 20 000 och 25 000 g år–1) beräknas för Skellefteå, Stockholm, Sundsvall, Norrtälje och Gotland.· De högsta årsemissionerna av B(a)P från vedpannor, som står för i särklass högst emission per enhet och därmed har störst påverkan på den lokala luftkvaliteten, beräknas för Skellefteå (18 200 g år–1) följt av Örnsköldsvik (13 600 g år–1), Gotland (13 500 g år–1), Sundsvall (12 900 g år–1) och Hudiksvall (12 300 g år–1).Årsmedelhalter av B(a)P· Utifrån ett linjärt antagande mellan emissioner och halter fås kommunvisa årsmedelhalter av B(a)P 2012 på 0.03 – 1.03 ng m–3 för haltmåttet kartans högsta värde (KHV). Motsvarande värden för kartans ytmedelvärde (KYM) är 0.01 – 0.25 ng m–3.· Beräkningarna indikerar att det föreligger risk för överskridande av MKN (>1.0 ng m–3) i vissa enskilda gridrutor i tätorterna Sollefteå och Laholm (avseende årsmedelhalt av B(a)P uttryckt som KHV). Höga årsmedelhalter (>0.8 ng m–3) fås även för Kramfors, Säffle, Arvidsjaur, Boden, Skellefteå och Trollhättan. Detta är kommuner med en stor andel vedpannor i förhållande till lokaleldstäder.· Merparten (273 av 290) av kommunerna i Sverige har haltnivåer (KHV) högre än miljökvalitetsmålet Frisk luft (>0.1 ng m–3). Här är påverkan även betydande för utsläpp från trivseleldning med lokaleldstäder.· Skillnaden är liten mellan år 2012 och normalåret avseende referensåren 1960-1990; halterna (och emissionerna) är generellt 4 % högre för normalåret, men värdet varierar mellan olika län eftersom energibehovet är beräknat länsvis (från 1 % lägre halter/emissioner i Kronobergs län till 7 % högre halter/emissioner i Örebro län för normalåret).Resultatens osäkerhet och användning· Studien ska ses som en översiktlig kartläggning och screening av emissioner och halter av B(a)P från småskaliga vedeldningen. Beräkningarna kan anses representera ett ”worst case”.· Det finns många osäkerheter och felkällor att beakta. Exempel på indata som påverkar beräkningarna är antalet eldstäder per kommun, antalet småhus anslutna till fjärrvärme, antaganden om eldvanor och emissionsfaktorer.· Den i särklass största osäkerheten vad gäller indata är statistiken från MSB över antaleteldstäder per kommun, samt hur eldstäderna fördelas mellan olika kommuner i gemensamma räddningstjänstområden. Detaljeringsgraden av underlaget samt klassificeringen av eldstäderna kan variera betydligt mellan olika kommuner/räddningstjänstförbund.· En annan osäkerhet vad gäller indata är statistik från Energimarknadsinspektionen över antalet anslutna småhus till fjärrvärmenät, men de indata bedöms emellertid vara mindre osäkra än antalet eldstäder, åtminstone på kommunnivå. Osäkerheten ligger främst i den geografiska spridningen av de anslutna fastigheterna.· Metodiken vad gäller att beräkna lokala halter från emissionsraster på 1 km × 1 km med antagande om linjära samband är också givetvis osäker. Många lokala parametrar som påverkar spridningen fångas inte i beräkningarna. Dock verkar metodiken ändå reproduceragradienter bra och fungerar tillfredställande till översiktliga kartläggningar såsom denna studie.· För kommuner som enligt beräkningarna har haltnivåer som överskrider eller är nära att överskrida MKN rekommenderas, i ett första steg, att en noggrannare granskning/inventering görs av indata som används i beräkningarna, i synnerhet antalet eldstäder
|
|
| 2. |
- Axelsson, Håkan, et al.
(author)
-
Mätstrategistudie, DOAS-konventionella mätinstrument
- 1989
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I föreliggande rapport har punkt- och linjemätningar av luftföroreningar jämförts dels teoretiskt och dels, då så varit möjligt, genom belysande exempel från praktiska mätningar. Tonvikten i jämförelserna har legat på DOAS, men då ur utvärderingssynpunkt LIDAR-mätningar kan betraktas som en avancerad form av DOAS-mätning, har resultaten, där så varit möjligt, generaliserats att gälla även LIDAR: Av resultaten framgår, att då koncentrationsfältet av den studerade gasen varierar snabbt i tid eller rum i förhållande till vid mätningen använda mätsträckor och integrationstider, så måste försiktighet iakttagas vid tolkningen av fjärranalysdata.
|
|
| 3. |
- Denby, Bruce Rolstad, et al.
(author)
-
A coupled road dust and surface moisture model to predict non-exhaust road traffic induced particle emissions (NORTRIP). Part 1 : Road dust loading and suspension modelling
- 2013
-
In: Atmospheric Environment. - : Elsevier BV. - 1352-2310 .- 1873-2844. ; 77, s. 283-300
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Non-exhaust traffic induced emissions are a major source of particle mass in most European countries. This is particularly important in Nordic and Alpine countries where winter time road traction maintenance occurs, e.g. salting and sanding, and where studded tyres are used. In this paper, Part 1, the road dust sub-model of a coupled road dust and surface moisture model (NORTRIP) is described. The model provides a generalised process based formulation of the non-exhaust emissions, with emphasis on the contribution of road wear, suspension, surface dust loading and the effect of road surface moisture (retention of wear particles and suspended emissions). The model is intended for use as a tool for air quality managers to help study the impact of mitigation measures and policies. We present a description of the road dust sub-model and apply the model to two sites in Stockholm and Copenhagen where seven years of data with surface moisture measurements are available. For the site in Stockholm, where studded tyres are in use, the model predicts the PM10 concentrations very well with correlations (R-2) in the range of R-2 = 0.76-0.91 for daily mean PM10. The model also reproduces well the impact of a reduction in studded tyres at this site. For the site in Copenhagen the correlation is lower, in the range 0.44-0.51. The addition of salt is described in the model and at both sites this leads to improved correlations due to additional salt emissions. For future use of the model a number of model parameters, e.g. wear factors and suspension rates, still need to be refined. The effect of sanding on PM10 emissions is also presented but more information will be required before this can be confidently applied for management applications. (C) 2013 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 4. |
- Denby, Bruce Rolstad, et al.
(author)
-
A coupled road dust and surface moisture model to predict non-exhaust road traffic induced particle emissions (NORTRIP). Part 2 : Surface moisture and salt impact modelling
- 2013
-
In: Atmospheric Environment. - : Elsevier. - 1352-2310 .- 1873-2844. ; 81, s. 485-503
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Non-exhaust traffic induced emissions are a major source of airborne particulate matter in most European countries. This is particularly important in Nordic and Alpine countries where winter time road traction maintenance occurs, e.g. salting and sanding, and where studded tyres are used. Though the total mass generated by wear sources is a key factor in non-exhaust emissions, these emissions are also strongly controlled by surface moisture conditions. In this paper, Part 2, the road surface moisture submodel of a coupled road dust and surface moisture model (NORTRIP) is described.We present a description of the road surface moisture part of the model and apply the coupled model to seven sites in Stockholm, Oslo, Helsinki and Copenhagen over 18 separate periods, ranging from 3.5 to 24 months. At two sites surface moisture measurements are available and the moisture sub-model is compared directly to these observations. The model predicts the frequency of wet roads well at both sites, with an average fractional bias of -2.6%. The model is found to correctly predict the hourly surface state, wet or dry, 85% of the time. From the 18 periods modelled using the coupled model an average absolute fractional bias of 15% for PM10 concentrations was found. Similarly the model predicts the 90'th daily mean percentiles of PMio with an average absolute bias of 19% and an average correlation (R-2) of 0.49. When surface moisture is not included in the modelling then this average correlation is reduced to 0.16, demonstrating the importance of the surface moisture conditions. Tests have been carried out to assess the sensitivity of the model to model parameters and input data. The model provides a useful tool for air quality management and for improving our understanding of non-exhaust traffic emissions.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Iverfeldt, Åke, et al.
(author)
-
Miljökonsekvenser av kväveoxid-, ammoniak- och lustgasutsläpp
- 1995
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Målet har varit att jämföra de miljöproblem som har koppling till kvävehaltiga föroreningar vid energiproduktion med biobränsle vid tre olika alternativ för kväveoxidrening med ammoniak eller urea: a- orenat, b- renat, c- överdoserat. Studien har resulterat i följande slutsatser: Lokala effekter av halter av NOx och NO3 i luften är oftast ringa. NOx-utsläpp leder till tillskott av växttoxiskt ozon, vilket emissioner av NH3 och N2O inte gör. Problemet bedöms bli relativt större vid lokalisering till södra Sverige. För försurning och kvävemättnad är de totala utsläppen av ammonium- och nitratkväve av överordnad betydelse. Om NOx byts mot NH3 i utsläppen sker nedfallet närmare källan. Det största bidraget till växthuseffekten kommer från direkt emitterad N2O. Effekten av N2O på stratosfäriskt ozon är vetenskapligt väl etablerad, men svår att ställa i relation till övriga här behandlade problem. Emissionerna av lustgas styr inte lokaliseringen av anläggningen, eftersom de miljöhot som är kopplade till detta ämne är globala till sin karaktär. Däremot kan övergripande politiska mål göra tillskotten till lustgasemissionerna, som sker vid den diskuterade typen av rening, kontroversiella.
|
|
| 7. |
- Lövblad, Gun, et al.
(author)
-
Vädrets inverkan på föroreningshalter och depositioner i bakgrundsluft i Sverige.
- 1989
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Mätdata för EMEP-nätet har utvärderats för att visa vädrets påverkan på haltnivåer och depositioner. Studien har gjorts av hur transportriktningen inverkar på halter i luft och nederbörd, och hur nederbördsmängden inverkar på halter i nederbörden och på deponerade mängden av föroreningar. Vidare beskrivs vädersituation vintertid och sommartid som ger upphov till föroreningstransport och föroreningsbelastning i Skandinavien.
|
|
| 8. |
- Mawdsley, Ingrid, et al.
(author)
-
New method of calculating emissions from tyre and brake wear and road abrasion
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Emissionsfaktorerna för partiklar från vägslitage utreddes under 2014 som en följd av Trafikverkets kommentarer angående emissionsfaktorn för PM2.5 för dubbdäck. Utredningen resulterade i reviderade emissionsfaktorer för vägslitage, och det konstaterades också att Sverige borde basera sina utsläpp från däck- och bromsslitage samt vägslitage på en mer robust modell som även tar hänsyn till meteorologi.I detta projekt användes modellsystemet SIMAIR till att utveckla en ny metod för beräkning av emissioner från vägtrafikens fordons- och vägslitage i Sverige. Den nya metoden tar hänsyn till flera faktorer som inte har tagits hänsyn till i tidigare utsläppsberäkningar, såsom meteorologi, regionala variationer och uppmätta PM10-halter i trafiknära miljöer (gaturum) för verifiering av modellen.För åren 2008-2014 erhölls årliga emissionsfaktorer för PM10 för åtta olika regioner som täcker hela landet. Medelvärdet av emissionsfaktorerna per region varierade mellan 120 mg/km i södra Sverige och 200 mg/km i region Öst. De resulterande emissionerna är generellt något högre jämfört med i tidigare beräkningar.Den nya metoden bedöms förbättra kvaliteten i Sveriges utsläppsberäkningar för fordons- och vägslitage avsevärt. För att ytterligare förbättra metoden föreslås jämförande beräkningar när NORTRIP-modellen har implementerats i SIMAIR, och att automatisera metoden så att det är möjligt att årligen uppdatera emissionsfaktorerna med fler väglänkar som grund.
|
|
| 9. |
- Omstedt, Gunnar, et al.
(author)
-
SIMAIRscenario - ett modellverktyg för bedömning av luftföroreningars hälsoeffekter och kostnader
- 2011
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- SIMAIRscenario är ett nytt webbaserat modellverktyg för bedömning av luftföroreningars hälsoeffekter och kostnader. Det tillhör SIMAIR familjen, som är ett nationellt modellsystem för emissioner och luftkvalitet. I SIMAIRscenario kan följande göras: Importera haltfält från olika spridningsmodeller som t.ex. SIMAIR och Airviro. Bearbeta dessa med hjälp av olika matematiska operatorer. Importera och lagra detaljerade befolkningsdata för hela Sverige och bearbeta dessa med hjälp av olika matematiska operatorer. Presentera halter och befolkningsdata på karta. Utföra exponeringsberäkningar för olika halt- och befolkningsfält och presentera beräkningsresultaten på karta och i tabeller. Beräkna risker i form av extra hälsoutfall och göra ekonomisk värdering av dessa. Med hjälp av SIMAIRscenario kan nyttan av förbättrad luftkvalitet mellan ett basfall och ett scenariofall beräknas, uttryckt som hälsovinst och kostnadsvinst. Verktyget är därför speciellt lämpad som ett planeringsverktyg för olika alternativa förändringar av emissioner och halter. Exempel på en sådan tillämpning ges i rapporten. I denna rapport presenteras SIMAIRscenario tillsammans med översiktliga beskrivningar av kunskapsläget vad gäller hälsoeffekter från luftföroreningar och ekonomiska värderingar av dessa. Varje del i beräkningarna innehåller osäkerheter. Det gäller såväl för haltberäkningar som för hälsouppskattningar och ekonomiska värderingar. Det är därför angeläget att genomföra analyser av dessa och också ta fram en metodik för att kvantifiera osäkerheten i de olika beräkningsstegen. Detta är dock en komplicerad problemställning som inte rymts i det här redovisade projektet. SMHI föreslår att en sådan metodik utvecklas som ett eget projekt.
|
|
| 10. |
- Pleijel, Karin, et al.
(author)
-
Atmosfärkemiska och meteorologiska processers betydelse för mesoskalig ozonbildning
- 1992
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Ozon, bildat i de marknära luftlagren, i troposfären, förekommer idag i så höga halter att växtligheten skadas i många områden. Ökningen i ozonhalt kan förklaras av ökande kväveoxider och organiska ämnen, vilka i närvaro av solljus bildar ozon. Här har olika faktorer bakom ozonbildningen studerats med en atmosfärkemisk trajektoriemodell. De atmosfärkemiska och meteorologiska faktorernas påverkan på den lokala till mesoskaliga ozonbildningen upp till ca två dygns transporttid har omfattat: * solljuset, * temperaturen, * omblandningen, * bakgrundsluftens kemiska innehåll (som kommer från utlandet), * kväveoxider, * organiska ämnen som grupp respektive som enskilda ämnen. Medan faktorer som solljus, omblandningen och bakgrundsluftens kemiska sammansättning har stor betydelse för ozonbildningen, spelar temperaturen en mycket liten roll. Kväveoxider är som grupp mer betydelsefulla än organiska ämnen för ozonbildningen i de svenska exempel som studerats här. Vad gäller enskilda organiska ämnen, så har dessa värderats mot varandra genom att använda ozonbildningspotentialer uttryckta som kg bildat ozon per kg utsläppt organiskt ämne. Vi diskuterar också betydlesen av icke-fotolytisk och marint initierad nedbrytning av kolväten, som en ytterligare faktor till ozonbildningen. Denna faktor är än så länge mycket osäker, och ger i de beräknade fallen små bidrag till ozonbildningen.Slutligen ges i ett antal fallstudier realistiska exempel på vad de olika kemiska och fysiska förutsättningarna under olika årstider har för inverkan på ozonbildningen på mesoskala i Sverige.
|
|
