| 1. |
- Andersson, Stefan, et al.
(author)
-
Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2019)
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå.Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005 samt 2010-2017, rapporterade i submission 2019. Emissionerna presenteras i 55 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer. Huvudsektorerna är El och fjärrvärme, Egen uppvärmning av bostäder och lokaler, Industri (energi och processer), Transporter, Arbetsmaskiner, Produktanvändning (inkl. lösningsmedel), Jordbruk, Avfall (inkl. avlopp) samt Utrikes transporter.Den geografiska fördelningen utförs huvudsakligen enligt konceptet ”topdown”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell totalemission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Nedbrytningen till högre rumslig upplösning kräver en geografisk begränsning av emissionerna och statistik på regional nivå. Metoden för geografisk fördelning tillåter för vissa utsläppskällor en hög rumslig upplösning (t.ex. för vägtrafik och industriprocesser). För flera sektorer är emellertid resultaten otillförlitliga om de ska studeras med högre upplösning än kommunnivå (i vissa fall även länsnivå).Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft är sedan 2007 ett årligt projekt. Projektet har ett långsiktigt perspektiv med målsättningen att stegvis förbättra kvaliteten på geografiskt upplösta emissionsdata.Resultaten för alla sektorer presenteras med samma geografiska upplösning även om kvaliteten varierar. På grund av detta krävs det att användare av dessa emissionsdata går igenom kvalitetsbeskrivningen och bedömer om osäkerheterna är acceptabla för den aktuella tillämpningen.
|
|
| 2. |
- Andersson, Stefan, et al.
(author)
-
Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft under 2017
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå.Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005 samt 2010-2015. Emissionerna presenteras i 45 olika sektorer uppdelade på åtta huvudsektorer. Huvudsektorerna är El och uppvärmning, Industri (energi och processer), Transporter, Produktanvändning, Avfall och avlopp, Internationell luftfart och sjöfart, Jordbruk samt Arbetsmaskiner. Uppdelningen är förändrad jämfört med föregående år vad gäller industrins utsläpp samt utsläppen från energiförförsörjning, se avsnittet Förändringar i nationella totalemissioner samt sektorsindelning, jämfört med föregående år. De ämnen som ingår är växthusgaser, metaller, partiklar och övriga ämnen, totalt 29 ämnen.Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft är sedan 2007 ett årligt projekt. Projektet har ett långsiktigt perspektiv med målsättningen att stegvis förbättra kvaliteten på geografiskt upplösta emissionsdata.
|
|
| 3. |
- Andersson, Stefan, et al.
(author)
-
Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2018)
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå. Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005 samt 2010-2016, rapporterade i submission 2018.Emissionerna presenteras i 55 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer. Huvudsektorerna är El och fjärrvärme, Egen uppvärmning av bostäder och lokaler, Industri (energi och processer), Transporter, Arbetsmaskiner, Produktanvändning (inkl. lösningsmedel), Jordbruk, Avfall (inkl. avlopp) samt Utrikes transporter. Uppdelningen är förändrad jämfört med föregående år. För huvudsektorn Utrikes transporter fördelas eller redovisas inga växthusgaser geografiskt.Den geografiska fördelningen utförs huvudsakligen enligt konceptet ”topdown”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell totalemission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Nedbrytningen till högre rumslig upplösning kräver en geografisk begränsning av emissionerna och statistik på regional nivå.Metoden för geografisk fördelning tillåter för vissa utsläppskällor en hög rumslig upplösning (t.ex. för vägtrafik och industriprocesser). För flera sektorer är emellertid resultaten otillförlitliga om de ska studeras med högre upplösning än kommunnivå (i vissa fall även länsnivå). Resultaten från den geografiska fördelningen lagras i årsvisa emissionsdatabaser i SMHIs tekniska system för luftvårdsarbete; Airviro. Ur Airviro exporteras emissionerna till Excel-tabeller på läns- och kommunnivå. Emissionerna presenteras även på karta, samt i diagram. Publicering av resultaten sker via www.rus.lst.se. En presentation riktad mot allmänheten ges även på http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/.Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft är sedan 2007 ett årligt projekt. Projektet har ett långsiktigt perspektiv med målsättningen att stegvis förbättra kvaliteten på geografiskt upplösta emissionsdata. Resultaten för alla sektorer presenteras med samma geografiska upplösning även om kvaliteten varierar. På grund av detta krävs det att användare av dessa emissionsdata går igenom kvalitetsbeskrivningen och bedömer om osäkerheterna är acceptabla för den aktuella tillämpningen. Genom retroaktiva omräkningar säkerställs att metodförändringar inte orsakar trendbrott. I vissa fall har dock tillgängliga grunddata (t.ex. statistik) förändrats, vilket kan leda till icke-reella trendbrott.
|
|
| 4. |
- Bergfeldt, Ulla, et al.
(author)
-
Functional outcomes of spasticity-reducing surgery and rehabilitation at 1-year follow-up in 30 patients
- 2020
-
In: Journal of Hand Surgery: European Volume. - : SAGE Publications. - 1753-1934 .- 2043-6289. ; 45:8, s. 807-812
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The effects of spasticity-reducing surgery in the upper extremity were assessed in a prospective observational study of 30 consecutive patients with stroke (n = 13), incomplete spinal cord injury (n = 9), traumatic brain injury (n = 5), cerebral palsy (n = 2), and degenerative central nervous system disease (n = 1). Surgery, which included lengthening of tendons and release of muscles, was followed by early rehabilitation at three intensity levels depending on the patients’ specific needs and conditions. At 12 months follow-up there were significant improvements in all outcome measures with the following mean values: spasticity decreased by 1.4 points (Modified Ashworth Scale, 0–5), visual analogue pain score by 1.3 points, and both Canadian Occupational Performance Measures increased (performance by 3.4 and satisfaction by 3.6), and most measures of joint position or mobility improved. Hand surgery combined with early and comprehensive rehabilitation improves function, activity and patients’ satisfaction in patients with disabling spasticity with improvement lasting for at least 1 year. Level of evidence: II. © The Author(s) 2020.
|
|
| 5. |
- Brodl, Ludvik, et al.
(author)
-
Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2020)
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. SMED har sedan rapporteringsåret 2001 ansvaret att på uppdrag av Naturvårdsverket ta fram allt dataunderlag och tillhörande dokumentation för dessa rapporteringar. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå.Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005 samt 2010-2018, rapporterade i submission 2020. Emissionerna presenteras i 55 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer. Huvudsektorerna är El och fjärrvärme, Egen uppvärmning av bostäder och lokaler, Industri (energi och processer), Transporter, Arbetsmaskiner, Produktanvändning (inkl. lösningsmedel), Jordbruk, Avfall (inkl. avlopp) samt Utrikes transporter. De ämnen som ingår ges nedan.Växthusgaser: CO2 (fossilt ursprung), CH4, N2O, HFC, PFC, SF6Metaller: Pb, Cd, Hg, As, Cr, Cu, Ni, Se, ZnPartiklar: PM2.5, PM10, TSP (Partiklar total), BC (sot)Övriga luftföroreningar: NOx, SOX, NH3, NMVOC, CO, dioxin, benso(a)pyren, PAH-4, HCB, PCBFör huvudsektorn Utrikes transporter fördelas eller redovisas inga växthusgaser geografiskt. Den geografiska fördelningen utförs huvudsakligen enligt konceptet ”top-down”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell totalemission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Nedbrytningen till högre rumslig upplösning kräver en geografisk begränsning av emissionerna och statistik på regional nivå.Metoden för geografisk fördelning tillåter för vissa utsläppskällor en hög rumslig upplösning (t.ex. för vägtrafik och industriprocesser). För flera sektorer är emellertid resultaten otillförlitliga om de ska studeras med högre upplösning än kommunnivå (i vissa fall även länsnivå). Resultaten från den geografiska fördelningen lagras i årsvisa emissionsdatabaser i SMHIs tekniska system för luftvårdsarbete; Airviro. Ur Airviro exporteras emissionerna till Excel-tabeller på läns- och kommunnivå. Emissionerna presenteras även på karta, samt i diagram. Publicering av resultaten sker via www.rus.lst.se. En presentation riktad mot allmänheten ges även på http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/.Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft är sedan 2007 ett årligt projekt. Projektet har ett långsiktigt perspektiv med målsättningen att stegvis förbättra kvaliteten på geografiskt upplösta emissionsdata. Resultaten för alla sektorer presenteras med samma geografiska upplösning även om kvaliteten varierar. På grund av detta krävs det att användare av dessa emissionsdata går igenom kvalitetsbeskrivningen och bedömer om osäkerheterna är acceptabla för den aktuella tillämpningen. Kvalitetsklassningen kan ge vägledning om de osäkerheter som finns på huvudsektornivå (en kvalitetsbeskrivning finns även i avsnitten i detta dokument för varje ingående undersektor). Genom retroaktiva omräkningar säkerställs att metodförändringar inte orsakar trendbrott. I vissa fall har dock tillgängliga grunddata (t.ex. statistik) förändrats, vilket kan leda till icke-reella trendbrott.
|
|
| 6. |
- Englund, Daniel, et al.
(author)
-
Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2021)
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. SMED har sedan rapporteringsåret 2001 ansvaret att på uppdrag av Naturvårdsverket ta fram allt dataunderlag och tillhörande dokumentation för dessa rapporteringar. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå.Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005 samt 2010-2019, rapporterade i submission 2021. Emissionerna presenteras i 55 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer. Huvudsektorerna är El och fjärrvärme, Egen uppvärmning av bostäder och lokaler, Industri (energi och processer), Transporter, Arbetsmaskiner, Produktanvändning (inkl. lösningsmedel), Jordbruk, Avfall (inkl. avlopp) samt Utrikes transporter. De ämnen som ingår ges nedan. Växthusgaser: CO2 (fossilt ursprung), CH4, N2O, HFC, PFC, SF6Metaller: Pb, Cd, Hg, As, Cr, Cu, Ni, Se, ZnPartiklar: PM2.5, PM10, TSP (Partiklar total), BC (sot)Övriga luftföroreningar: NOx, SOX, NH3, NMVOC, CO, dioxin, benso(a)pyren, PAH-4, HCB, PCBFör huvudsektorn Utrikes transporter fördelas eller redovisas inga växthusgaser geografiskt. Den geografiska fördelningen utförs huvudsakligen enligt konceptet ”top-down”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell totalemission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Nedbrytningen till högre rumslig upplösning kräver en geografisk begränsning av emissionerna och statistik på regional nivå.Metoden för geografisk fördelning tillåter för vissa utsläppskällor en hög rumslig upplösning (t.ex. för vägtrafik och industriprocesser). För flera sektorer är emellertid resultaten otillförlitliga om de ska studeras med högre upplösning än kommunnivå (i vissa fall även länsnivå). Resultaten från den geografiska fördelningen lagras i årsvisa emissionsdatabaser i SMHIs tekniska system för luftvårdsarbete; Clair. Ur Clair exporteras emissionerna till Excel-tabeller på läns- och kommunnivå. Exempel på resultaten redovisas grafiskt på länsnivå och för huvudsektorer. Emissionerna presenteras även på karta, samt i diagram. Publicering av resultaten sker via www.rus.lst.se t.o.m. 2021-10-31 då resultatet kommer att presenteras på SMHI:s datavärdskap hemsida: www.nationellaemissionsdatabasen.smhi.se.Resultatet kommer fortfarande finnas länkat till RUS hemsida efter 2021-10-31. En presentation riktad mot allmänheten ges även på http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/.Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft är sedan 2007 ett årligt projekt. Projektet har ett långsiktigt perspektiv med målsättningen att stegvis förbättra kvaliteten på geografiskt upplösta emissionsdata. Resultaten för alla sektorer presenteras med samma geografiska upplösning även om kvaliteten varierar. På grund av detta krävs det att användare av dessa emissionsdata går igenom kvalitetsbeskrivningen och bedömer om osäkerheterna är acceptabla för den aktuella tillämpningen. Kvalitetsklassningen kan ge vägledning om de osäkerheter som finns på huvudsektornivå (en kvalitetsbeskrivning finns även i avsnitten i detta dokument för varje ingående undersektor). Genom retroaktiva omräkningar säkerställs att metodförändringar inte orsakar trendbrott. I vissa fall har dock tillgängliga grunddata (t.ex. statistik) förändrats, vilket kan leda till icke-reella trendbrott.
|
|
| 7. |
- Englund, Daniel, et al.
(author)
-
Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2022)
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. SMED har sedan rapporteringsåret 2001 ansvaret att på uppdrag av Naturvårdsverket ta fram allt dataunderlag och det mesta av tillhörande dokumentation för dessa rapporteringar. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå.Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005, 2010 samt 2015-2020, rapporterade i submission 2022. Emissionerna presenteras i 54 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer. Huvudsektorerna är El och fjärrvärme, Egen uppvärmning av bostäder och lokaler, Industri (energi och processer), Transporter, Arbetsmaskiner, Produktanvändning (inkl. lösningsmedel), Jordbruk, Avfall (inkl. avlopp) samt Utrikes transporter. De ämnen som ingår ges nedan. Notera att utsläpp av koldioxid enbart omfattar koldioxid med fossilt ursprung.Växthusgaser: CO2 (fossilt ursprung), CH4, N2O, HFC, PFC, SF6Metaller: Pb, Cd, Hg, As, Cr, Cu, Ni, Se, ZnPartiklar: PM2.5, PM10, TSP (Partiklar total), BC (sot)Övriga luftföroreningar: NOX, SOX, NH3, NMVOC, CO, dioxin, benso(a)pyren, PAH-4, HCB, PCBFör huvudsektorn Utrikes transporter fördelas eller redovisas inga växthusgaser geografiskt.Den geografiska fördelningen utförs huvudsakligen enligt konceptet ”topdown”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell totalemission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Nedbrytningen till högre rumslig upplösning kräver en geografisk begränsning av emissionerna och statistik på regional nivå.Metoden för geografisk fördelning tillåter för vissa utsläppskällor en hög rumslig upplösning (t.ex. för vägtrafik och industriprocesser). För flera sektorer är emellertid resultaten otillförlitliga om de ska studeras med högre upplösning än kommunnivå (i vissa fall även länsnivå). Resultaten från den geografiska fördelningen lagras i årsvisa emissionsdatabaser i SMHI:s tekniska system för luftvårdsarbete; Clair. Ur Clair exporteras emissionerna till Excel-tabeller på läns- och kommunnivå. Exempel på resultaten redovisas grafiskt på länsnivå och för huvudsektorer. Emissionerna presenteras även på karta, samt i diagram. Publicering av resultaten sker via SMHI:s datavärdskap hemsida: www.nationellaemissionsdatabasen.smhi.seFör att ta del av information om enskilda industrier/verksamheter så kan dessa hittas på http://utslappisiffror.naturvardsverket.se.Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft är sedan 2007 ett årligt projekt. Projektet har ett långsiktigt perspektiv med målsättningen att stegvis förbättra kvaliteten på geografiskt upplösta emissionsdata. Resultaten för alla sektorer presenteras med samma geografiska upplösning även om kvaliteten varierar. På grund av detta krävs det att användare av dessa emissionsdata går igenom kvalitetsbeskrivningen och bedömer om osäkerheterna är acceptabla för den aktuella tillämpningen. Kvalitetsklassningen kan ge vägledning om de osäkerheter som finns på huvudsektornivå (en kvalitetsbeskrivning finns även i avsnitten i detta dokument för varje ingående undersektor). Genom retroaktiva omräkningar säkerställs att metodförändringar inte orsakar trendbrott. I vissa fall har dock tillgängliga grunddata (t.ex. statistik) förändrats, vilket kan leda till icke-reella trendbrott.
|
|
| 8. |
- Englund, Daniel, et al.
(author)
-
Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2023)
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. SMED har sedan rapporteringsåret 2001 ansvaret att på uppdrag av Naturvårdsverket ta fram allt dataunderlag och det mesta av tillhörande dokumentation för dessa rapporteringar. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå. Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005, 2010 samt 2015-2021, rapporterade i submission 2023. Emissionerna presenteras i 54 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer.Den geografiska fördelningen utförs huvudsakligen enligt konceptet ”top-down”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell totalemission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Nedbrytningen till högre rumslig upplösning kräver en geografisk begränsning av emissionerna och statistik på regional nivå.Metoden för geografisk fördelning tillåter för vissa utsläppskällor en hög rumslig upplösning (t.ex. för vägtrafik och industriprocesser). För flera sektorer är emellertid resultaten otillförlitliga om de ska studeras med högre upplösning än kommunnivå (i vissa fall även länsnivå). Resultaten från den geografiska fördelningen lagras i årsvisa emissionsdatabaser i SMHI:s tekniska system för luftvårdsarbete; Clair. Ur Clair exporteras emissionerna till Excel-tabeller på läns- och kommunnivå.Rapporten beskriver större förändringar som har skett i nationella totalemissioner samt större förändringar i fördelningsmetodik jämfört med föregående år.
|
|
| 9. |
- Gorasso, Vanessa, et al.
(author)
-
Burden of disease attributable to risk factors in European countries: a scoping literature review
- 2023
-
In: Archives of Public Health. - 0778-7367 .- 2049-3258. ; 81:1
-
Research review (peer-reviewed)abstract
- Objectives: Within the framework of the burden of disease (BoD) approach, disease and injury burden estimates attributable to risk factors are a useful guide for policy formulation and priority setting in disease prevention. Considering the important differences in methods, and their impact on burden estimates, we conducted a scoping literature review to: (1) map the BoD assessments including risk factors performed across Europe; and (2) identify the methodological choices in comparative risk assessment (CRA) and risk assessment methods. Methods: We searched multiple literature databases, including grey literature websites and targeted public health agencies websites. Results: A total of 113 studies were included in the synthesis and further divided into independent BoD assessments (54 studies) and studies linked to the Global Burden of Disease (59 papers). Our results showed that the methods used to perform CRA varied substantially across independent European BoD studies. While there were some methodological choices that were more common than others, we did not observe patterns in terms of country, year or risk factor. Each methodological choice can affect the comparability of estimates between and within countries and/or risk factors, since they might significantly influence the quantification of the attributable burden. From our analysis we observed that the use of CRA was less common for some types of risk factors and outcomes. These included environmental and occupational risk factors, which are more likely to use bottom-up approaches for health outcomes where disease envelopes may not be available. Conclusions: Our review also highlighted misreporting, the lack of uncertainty analysis and the under-investigation of causal relationships in BoD studies. Development and use of guidelines for performing and reporting BoD studies will help understand differences, avoid misinterpretations thus improving comparability among estimates.
|
|
| 10. |
- Gustavsson, Leif, 1954-, et al.
(author)
-
Climate change effects of forestry and substitution of carbon-intensive materials and fossil fuels
- 2017
-
In: Renewable & sustainable energy reviews. - : Elsevier. - 1364-0321 .- 1879-0690. ; 67:January, s. 612-624
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- We estimate the climate effects of directing forest management in Sweden towards increased carbon storage in forests with more land set-aside for protection, or towards increased forest production for the substitution of carbon-intensive materials and fossil fuels, relative to a reference case of current forest management. We develop various scenarios of forest management and biomass use to estimate the carbon balances of the forest systems, including ecological and technological components, and their impacts on the climate in terms of radiative forcing. The scenario with increased set-aside area and the current level of forest residue harvest resulted in lower cumulative carbon emissions compared to the reference case for the first 90 years, but then showed higher emissions as reduced forest harvest led to higher carbon emissions from energy and material systems. For the reference case of current forest management, increased harvest of forest residues gave increased climate benefits. The most climatically beneficial alternative, expressed as reduced cumulative radiative forcing, in both the short and long terms is a strategy aimed at high forest production, high residue recovery rate, and high efficiency utilization of harvested biomass. Active forest management with high harvest levels and efficient forest product utilization will provide more climate benefit, compared to reducing harvest and storing more carbon in the forest.
|
|
