SwePub
Sök i SwePub databas

  Extended search

Träfflista för sökning "WFRF:(Paasch Jesper M. Tekn. dr Docent 1962 ) "

Search: WFRF:(Paasch Jesper M. Tekn. dr Docent 1962 )

  • Result 1-6 of 6
Sort/group result
   
EnumerationReferenceCoverFind
1.
  • Petersen, M.F., et al. (author)
  • Forskning mod en mere bæredygtig fremtid
  • 2020
  • In: Geoforum. - Köpenhamn : Geoforum Danmark. - 1602-4435. ; 213:April, s. 12-13
  • Journal article (pop. science, debate, etc.)
  •  
2.
  •  
3.
  • Forsberg, Magnus, et al. (author)
  • RAPPORT GEODATARÅDETS HANDLINGSPLAN 2020 : Aktivitet – 4i, Långsiktig kompetensförsörjning inom geodataområdet
  • 2020
  • Reports (other academic/artistic)abstract
    • I den nationella geodatastrategin som gäller för åren 2016–2020 återfinns målet ”Samverkan är välutvecklad” (mål nummer 4). Inom ramen för detta mål ingår en aktivitet (4i) som syftar till att säkerställa den långsiktiga kompetensförsörjningen inom geodataområdet. För att arbeta med frågan tillsattes en arbetsgrupp med representanter från Lantmäteriet och ett antal lärosäten. I denna rapport redovisas resultatet av den tillsatta arbetsgruppens undersökningar. Arbetet är i första hand inriktat på att hitta en väg framåt som kan leda till att kompetensen inom geodataområdet långsiktigt kan säkerställas och utvecklas. I uppdraget ingår även en internationell utblick. Denna har avgränsats till att avse våra nordiska grannländer, dvs. Norge, Finland, Danmark samt Nederländerna och Österrike. Geodataområdet har avgränsats till att omfatta följande områden:Geodesi Tekniska aspekter av geografiska informationssystem (GIS) och geografisk informationsteknologi (GIT)FjärranalysFotogrammetri inklusive laserskanningTekniskt lantmäteriMånga av slutsatserna från äldre rapporter och utredningar gäller fortfarande. Flera initiativ har genomförts för att komma till rätta med de identifierade problemen: samarbeten i olika forum, kostnadsfri tillgång till geodata för universitet och högskolor (via FUK-avtal), en förbättrad infrastruktur för geodata (genom forskning och regeringsuppdrag) samt utbildningssatsningar i tidig ålder (Geoskolan). Geodatarådets tidigare initiativ för att driva kompetensfrågorna i enlighet med 2012 års geodatastrategi har inte följts upp med motsvarande nya satsningar mellan åren 2016 till 2019.Det finns ett stort utbud av utbildningar inom geodataområdet utspridda på olika platser i Sverige. Kompetensförsörjningen inom geodataområdet är beroende av tillgången på välfungerande forskningsmiljöer. Goda forskningsmiljöer knyter till sig värdefulla resurser, exempelvis professorer, forskare, postdocs och doktorander. Förutom att bidra med kunskap och allokera ekonomiska resurser till forskning, förbättras lärosätenas möjligheter att kunna bedriva en attraktiv utbildning. Många gånger är en professur en nödvändighet för att åstadkomma den önskvärda forsknings- och utbildningsmiljön. Trots att flertalet utbildningsvarianter finns valbara vid ett antal lärosäten tycks tillgången på kompetens inte motsvara marknadens behov. Särskilt kritiskt tycks situationen vara för kompetenstillgången inom ämnesområdet fotogrammetri, där det idag inte finns någon profe-ssur i Sverige.Vid de tekniska högskolorna i Stockholm och Lund är söktrycket för de granskade utbildningarna gott, men få studenter väljer en inriktning mot geodata längre fram. Ämnesområdet geodata är relativt litet i förhållande till andra teknikområden och det finns en konkurrens mellan lärosätena. Detta har gjort ämnesområdet fragmentiserat med följden att inget lärosäte för närvarande tillhandahåller en komplett utbildnings- och forskningsmiljö. Det finns ett nationellt behov av en högkvalitativ masterutbildning som omfattar kärnämnena geodesi, fotogrammetri och geoinformatik. Om Sverige lyckas med att skapa en komplett masterutbildning som stöds av vitala forskargrupper bör det locka fler studenter till fortsätt utbildning, både på master- och forskarnivå. Forskningsverksamheten har flera viktiga funktioner i samhället. God forskning bidrar till att värna om Sveriges ställning som kunskapsnation och ger förutsättningar för vilken industri som etableras och stannar i landet. Aktiva forskargrupper bidrar till att skapa kompetensnätverk och får en särskild betydelse vid utbildningen av doktorander, lärare och studenter som sedan kan förse samhället med nödvändig expertkompetens. De ansträngningar som har gjorts för att försöka påverka forskningsfinansiärerna att prioritera geodataområdet har hittills varit fruktlösa. Medel får sökas inom ramen för andra forskningsprojekt. En långsiktig finansiell försörjning är en förutsättning för att forskning ska kunna bedrivas uthålligt och hålla en hög kvalitet. I Sverige finns det ingen utsedd huvudfinansiär för forskning inom geodataområdet, något som uppmärksammades redan i Geodatarådets utredning från 2008. Situationen ser likadan ut i dag, tillgången på forskningsmedel är bristfällig och det saknas en långsiktig forskningsförsörjning. I denna rapport presenteras en handlingsplan för att säkerställa den fram-tida kompetensuppbyggnaden inom geodataområdet. Arbetet bör initieras och följas upp av Geodatarådet samt utgöra en grund för inspel till kommande forskningsproposition (närmast år 2025) och dialog med berörda departement. Tre av de föreslagna aktiviteterna återges nedan:Arbeta för att skapa minst en komplett utbildnings- och forskningsmiljö som kan fungera som kompetenscentrum, och som inkluderar ämnesområdena geodesi, fotogrammetri (inklusive laserskanning) samt geoinformatik.Bilda en marknadsföringsgrupp med representanter från Geodatarådets medlemmar samt lärosäten och branschföretag som tillsammans arbetar fram en gemensam handlingsplan med aktivi-teter och kampanjer för att öka söktrycket till utbildningar med inriktning mot geodata.Ge Lantmäteriet ett forskningsfinansierande uppdrag. Formerna för ett sådant uppdrag behöver utredas närmare med andra forsknings-finansierande myndigheter som förebild. Denna lösning kräver ändringar i Lantmäteriets instruktion samt ett höjt ramanslag vilket måste tas med i beräkning vid ärendets beredning.
  •  
4.
  • Paasch, Jesper M., Tekn. dr, Docent, 1962-, et al. (author)
  • 3D Property Research from a Legal Perspective Revisited
  • 2021
  • In: Land. - : MDPI. - 2073-445X. ; 10:5
  • Journal article (peer-reviewed)abstract
    • The concept of 3D cadastre is widespread internationally and part of many nations’ legal infrastructure. Since the publication of a literature survey on 3D cadastre research by Paulsson and Paasch in 2013, there has been a considerable amount of research output and activities in regard to 3D cadastre, which led us to believe that a new investigation of 3D cadastre publications could be of interest. The aim of this study is to analyze the development in 3D cadastre research during the years 2012–2020, focusing on the legal perspective of 3D property. A classification was made into main groups, legal, technical, registration and organizational, also investigating the occurrence of sub-themes such as visualization, BIM and standardization. The results of other literature studies on 3D cadastre research were compared with the outcome of this study. The number of identified publications during the analyzed years was 530. The study showed that the number of publications on legal topics has increased, but in relation to the other groups is still rather low. The 3D cadastre research community could benefit from the inclusion of the legal perspective in publications from other main groups, along with an increased focus on international comparative studies.
  •  
5.
  • Paasch, Jesper M., Tekn. dr, Docent, 1962- (author)
  • Metadata in e-government : a study on Metadata for geographic information
  • 2020
  • In: SIIT 2020. - : European Academy for Standardisation.
  • Conference paper (peer-reviewed)abstract
    • Terminology is important in order to achieve an effective e-government. This paper describes an initiative by the Swedish Institute for Standards, SIS, aiming to achieve a homogeneous national terminology for metadata in the Swedish Spatial Data Infrastructure, SDI. The initiative consists of two parts; First, establishing a translation of the English language metadata elements in the international and Swedish standard for metadata for geographic information. Second, to create a national application, i.e. profile, of the standard which even is in accordance with the requirements of metadata for geographic data listed in the European Union´s INSPIRE directive and additional national needs. The translation of metadata terms from English to Swedish together with the publication of a national metadata guideline for the Swedish SDI is an example showing the importance of a national domain specific terminology, such a for metadata describing geographic information to be used in a spatial data infrastructure as part of the development of e-government and electronic information interchange
  •  
6.
  • Seipel, Stefan, Professor, 1968-, et al. (author)
  • Visualisation of 3D Property Data and Assessment of the Impact of Rendering Attributes
  • 2020
  • In: Journal of Geovisualization and Spatial Analysis. - : Springer. - 2509-8810 .- 2509-8829. ; 4:2
  • Journal article (peer-reviewed)abstract
    • Visualisations of 3D cadastral information incorporating both intrinsically spatial andnon-spatial information are examined here. The design of a visualisation prototype islinked to real case 3D property information. In an interview with domain experts, thefunctional and visual features of the prototype are assessed. The choice of renderingattributes was identified as an important aspect for further analysis. A computationalapproach to systematic assessment of the consequences of different graphical designchoices is proposed. This approach incorporates a colour similarity metric, visualsaliency maps, and k-nearest neighbour (kNN) classification to estimate risks ofconfusing or overlooking relevant elements in a visualisation.The results indicate that transparency is not an independent visual variable, as itaffects the apparent colour of 3D objects and makes them inherently more difficult todistinguish. Transparency also influences visual saliency of objects in a scene. Theproposed analytic approach was useful for visualisation design and revealed that theconscious use of graphical attributes, like combinations of colour, transparency andline styles, can improve saliency of objects in a 3D scene.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Result 1-6 of 6

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Close

Copy and save the link in order to return to this view