| 1. |
- Perselli, Ann-Katrin, 1958-, et al.
(author)
-
Reflektioner i vardag och forskning
- 2019. - 1
-
In: Fenomenologiska sammanflätningar. - Göteborg : Daidalos. - 9789171735621 ; , s. 131-153
-
Book chapter (peer-reviewed)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Perselli, Ann-Katrin, 1958-, et al.
(author)
-
The Difference between Teach and Show in the Library
- 2017
-
In: Abstract book. NERA 2017. Learning and education - material conditions and consequences. Copenhangen, Denmark, 23-25 March, 2017.
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Research topic/Aim: The aim is to illuminate the pedagogical role of librarians teaching and supporting students learning of seeking information with aim to deepen their thesis and to examine the two concepts ‘teach’ and ‘show’ which both university lecturers and librarians do. Theoretical frameworks: The theoretical starting point in our discussion of pedagogy and librarians, concepts and ways of seeing and explaining things, is based on the phenomenological method of understanding the world. Methodology/research design: There are two studies included in the paper, both are based on qualitative interviews and observations. Expected conclusions/Findings: The studies show two interesting things, firstly there is a problem in the relationship between university lecturer and librarians, as an embarrassment, secondly it reveals differences between showing and teaching. Teaching is about to explain, and explain how to understand something, ie, trying to convey a way of relating to attain knowledge. But what is to show, and what are the differences between them? Perhaps it is so that a lot of the lecturer’s activities with the students also have the character of to show rather than to teach. Often, lecturers have to show students how to use word processing, how to search in databases, how to use Dropbox and Google Docs, etc., to make documents available to each other. These things we are showing, students todays often lacking knowledge about. It seems that both librarians as lecturers and teachers both teach and show in their respective businesses. Both categories performing both teaching and showing. Probably teach teachers more and show less and vice versa for librarians. But many librarians still teach more than they show. To continue to develop librarians teaching work, there are several approaches. The Department of Education (UTV) in Härnösand Mid Sweden University, conduct a development project to give information seeking a deeper role in teacher education programs, together with the University Library. University librarians at Mid Sweden University Library has developed a plan of progression with the aim to give information retrieval, educational media monitoring, reference management and source criticism, should run as a red thread through the hole teaching training education. Course coordinating teachers have worked to develop elements in the courses where these above-‐mentioned parts in the plan of progression in one way or another are included. We think that a teacher and a librarian carry out students' first education in information seeking together. Together, university teachers and librarians can provide support for the students at their first meeting with information retrieval. We see it as important that the education of students in information retrieval is cross-‐border cooperation between teachers and librarians. Relevance for Nordic Educational Research: The subject has a Swedish educational context and is concerning student teaching situations at Swedish universities.
|
|
| 4. |
- Perselli, Ann-Katrin, 1958-, et al.
(author)
-
Visa eller undervisa
- 2015. - 1
-
In: Bortom förlägenheten. - Stockholm : Kungliga Biblioteket. - 9789170003202 - 9789170003219 ; , s. 79-91
-
Book chapter (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 5. |
-
Att skapa en professionell identitet : om utvecklingsinriktade examensarbeten i lärarutbildningen
- 2019
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Det självständiga arbetet har en lång tradition inom svensk lärarutbildning. I boken Att skapa en professionell identitet ges exempel på praktiknära utvecklingsarbeten som både kan komplettera och utmana en rådande uppsatstradition på landets lärosäten.Utbildningsverksamheten står inför nya utmaningar och lärare måste få inflytande över vad den egna kunskapsbildningen ska omfatta samt kunskap om utvecklings- och förändringsarbete. Att inom ramen för de självständiga arbetena utveckla detta kunnande, främst bland studerande men även yrkesverksamma, i ett praktiknära samarbete kan vara en framgångsrik väg till ökad kvalitet.Bokens första del återger dels en historisk tillbakablick av den praktiknära forskningens framväxt, dels en diskussion om det ökade intresset för praktiknära frågor. Även aktionsforskning som metod och inspiration i utvecklingsinriktade arbeten behandlas.Del två skildrar ett försöksprojekt som bedrivits på Linnéuniversitet där studenter som går sista terminen på lärarutbildningen skriver utvecklingsinriktade självständiga arbeten och tillägnar sig redskap för processtänkande som ett led i systematiskt kvalitetsarbete.Den tredje delen låter studenternas röster komma till tals. Denna del innehåller exempel på ett utvecklingsinriktat arbete samt reflektioner från studenter som genomfört sådana arbeten.Boken vänder sig både till lärarstudenter och verksamma lärare samt till rektorer inom utbildningssektorn.
|
|
| 6. |
- Dahl, Marianne, 1955-, et al.
(author)
-
En väg till professionell yrkesutövning
- 2019. - 1
-
In: Att skapa en professionell identitet. - Stockholm : Liber. - 9789147130627 ; , s. 201-210
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- I kapitlet behandlas delaktighet och samverkan, två aspekter som med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är centrala i utbildningsinriktade arbeten. Vidare diskuteras kunskapsutveckling genom dokumentation som ett led i systematiskt kvalitetsarbete samt hur studenternas professionella identitet stärks genom reflektion.
|
|
| 7. |
- Dahl, Marianne, 1955-, et al.
(author)
-
”För vi vill ju gärna vara med” : Rapport om utvecklingsinriktade examensarbeten
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den här studien handlar om praktiknära utvecklingsinriktade examensarbeten på programmet Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem vid Linnéuniversitetet, campus Kalmar. Studiens syfte var att undersöka om, och i så fall hur, utvecklingsinriktade arbeten, efter aktionens genomförande följdes upp och utvecklades till en del i fritidshemmets vardagliga verksamhet. Den teoretiska utgångspunkten hämtades från Biesta. Studien genomfördes med 13 fritidshemslärare från sju fritidshem. Datakonstruktionen genomfördes i fyra fokusgruppsintervjuer. Resultatets fyra kategorier visar bland annat: att verksamhetsfältet upplever studenterna och deras utvecklingsinriktade arbeten stimulerande och berikande; att personalens delaktighet i de utvecklingsinriktade arbetena relaterar till hur studenterna bjuder in till deltagande; att de studenter vars utvecklingsinriktade arbeten blir integrerade i den ordinarie verksamheten visar en tydlig begynnande yrkesskicklighet, och att inre och yttre ramfaktorer som bland annat upplevelser av utvecklingsklimat och tid inverkar både på studentens och personalens möjligheter till delaktighet och genomförande av utvecklingsinriktade arbeten. Resultatet visar att fortsatta studier om ökad samverkan mellan akademi och verksamhetsfält som stöd för studenters praktiknära examensarbeten är nödvändiga.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Perselli, Ann-Katrin, 1958-
(author)
-
Att transformera elevers intressen i fritidshemmets undervisning
- 2023
-
In: NERA 2023.
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Research topic/aim: Syftet med studien är att belysa hur lärare i fritidshem talar om elevers intressen i undervisning i svenska fritidshem och hur detta kan förstås. Enligt den svenska läroplanen (Skolverket, 2022) ska undervisning i fritidshem ta sin utgångspunkt i elevers behov, intressen och erfarenheter. Mot denna bakgrund borde elevers intressen, exempelvis digitala verktyg, vara centrala i planeringen av fritidshemmets undervisning. Men vilket utrymme får elevers intressen i undervisningen och vad är egentligen ett intresse? Ett intresse kan innebära omfattande aktiviteter som involverar flera personer, till exempel att spela fotboll eller vara mindre som att pyssla med en kamrat. När lärare tar elevers intressen i beaktande ges de även inflytande i undervisningen. Ofta sker detta under informella samtal (Elvstrand & Lago, 2019; Lager, 2018; Lager, Sheridan & Gustafsson, 2015). Det kan dock vara stora skillnader mellan fritidshemmen i personalens bemötande av elevers intressen. Vissa lärare ser elever som medaktörer i planeringen, andra kan se elever som objekt och låter då planeringen utgå från egna intressen (Ljusberg, 2022).Theoretical framework: Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs främst av Deweys (1916/1999) definition av begreppet intresse. Enligt Dewey relaterar begreppet intresse till förväntningar på något. I ett fritidshem kan elever som förhandlar med lärare i fritidshem om att få göra vissa aktiviteter ofta bära en förväntan om att göra tiden på fritidshemmet mer meningsfull. Förväntningar kan, enligt Gadamer (1969/1997), ses som förförståelse av något och bygger i sin tur på erfarenheter. Förväntningar handlar ofta om ett sökande efter mening och betydelse utifrån de erfarenheter som redan är befintliga (Gadamer, 1969/1997). En persons förväntningar, känslor och föreställningar står alltid i relation till hennes erfarenheter av sin omgivning och sociala sammanhang (Dewey, 1916/1999). Methodology/research design: Den här studien baseras på ett fokussamtal med fem deltagare och två forskare. Fokussamtalet genomfördes 2021 inom ramen för FoU-projektet, Fritidshemmets pedagogiska uppdrag (Jacobsson & Hermansson, 2022). Samtalet behandlade frågan hur lärare i sitt arbete balanserade elevers intressen med läroplanens övriga krav på undervisningen. Samtalet varade 1,5 timme, spelades in med videokommunikationsprogrammet Zoom, transkriberades och analyserades med Deweys definition av begreppet intresse. Tillvägagångssättet följde Vetenskapsrådets (2017) forskningsetik och innebär i korthet att deltagarna informerades om samtalets syfte och att de kunde avstå.Expected results/findings: Resultatet visar i tre teman att lärare i fritidshem kan ha olika uppfattningar om elevers intresse och hur dessa kan ingå i planering av verksamheten. Elevers intressen kan uppfattas som:(A) objekt som kan hanteras rutinmässigt i planeringen(B) svårfångade objekt som ska schemaläggas, och(C) grund för delaktighet och inflytande, Enbart i tema (C) framträder ett genuint engagemang för elevers intresse som utgångspunkt för undervisning i fritidshem i enlighet med läroplanen. Är dessa olikheter mellan fritidshemmen hållbara?
|
|
