| 1. |
-
Foucault. Namnet på en modern vetenskaplig och filosofisk problematik. Texter om maktens mentaliteter, pedagogik, psykologi, medicinsk sociologi, feminism och bio-politik
- 1995
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Boken presenterar det man idag utvunnit och förnyat från den foucaultska traditionen, inom olika human- och socialvetenskapliga kunskapsområden. Bokens bidragsgivare exemplifierar och urskiljer i ett samlat grepp, hur den forskningslogiska kärnan i Foucaults nutidshistoriska angreppssätt specificerats och modifierats. Artiklarnas innehåll representerar en Foucaultinspirerande forskning av internationellt hög klass, som fyller ett tomrum i den post-Foucaultska litteraturen. I inledningskapitlet klargörs den nutidshistoriska forskningens grundproblematik. Texten i de efterföljande kapitlen är en provkarta på nutidshistoriska studier, inom pedagogik, psykologi, medicinsk sociologi, feminism och bio-politik. Boken avslutas med en omfattande bibliografi som ger en god bild av den postfoucaultska forskningen.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Hultqvist, Kenneth, et al.
(author)
-
Postmoderna strömningar och den politiska rationaliteten. En ny barn- och ungdom i varande?
- 1995
-
In: Seendet och seendets villkor. En bok om barns och ungas välfärd. - Stockholm : HLS. - 9176563626 ; , s. 209-224
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Artikeln problematiserar vad som uppfattas som iscensättningen av ett post-modernt projekt i skola och utbildning, ungdomspolitiken och forskningen liksom i en rad andra sammanhang. Drivkraften bakom denna post-modernisering är dagens utvidgade decentraliseringsprocesser. I studien undersöks tre s.k. -case- och som visar sig bekräfta postmoderniseringstesen. I samtliga fall går det att skönja tecken till en politisk styrning som mer än någonsin i modern tid utgår från individerna själva, i form av ökade krav på autonomi, självförverkligande m.m. Vi är kort sagt förpliktigade att agera som fria individer. Den fria människan är därmed inte längre villkorslöst fri, hon är förpliktigad att vara fri. Möjligheterna att ty sig till andra och lägga ut sitt personliga ansvar på entreprenad kommer att i det postmoderna samhället att beskäras. Så ser tendenserna ut och om detta är av ondo eller godo överlåter författarna till läsaren att bedöma.
|
|
| 4. |
- Petersson, Kenneth, 1949-, et al.
(author)
-
Framtiden som styrning : en genealogisk betraktelse av det utbildningsbara subjektet och pedagogisk teknologi under det tidiga 2000-talet
- 2007
-
In: Viljan att styra. Individ, samhälle och välfärdens styrningsmentaliteter. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144044231 ; , s. 239-268
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Bokkapitlet belyser och problematiserar hur nya former av reglering av det pedagogiska tänkandet opererar i styrningen av samhälle och medborgare genom det lokala. I ljuset av dessa styrningsomvandlingar analyseras hur förändring av det historiska styrschemat också omfattar en gestaltning av framtiden i namn av teknologier inom olika politikområden (i det här sammanhanget utbildningspolitik, kriminalpolitik och hälsopolitik). Sett i ett nutidshistoriskt, eller genealogiskt, perspektiv fungerar nostalgiska föreställningar och minnen av det förflutna som verktyg och mobiliseringsstrategier för att relatera och sammanknyta människor i nutiden, det vill säga ett sätt att tänka och organisera nutiden i namn av framtiden. Framtiden och det framtida samhället kan sålunda betraktas, inte som ett temporalt utan som ett spatialt begrepp i vilken tid och rum gestaltas till en princip för styrning. Emellertid skall inte pedagogik och kunskap inte betraktas som medel för att förbereda individer för framtiden, utan snarare att kunskap och pedagogik tas i bruk för att konstruera framtiden, genom att fabricera särskilda framtidsorienterade subjekt och reglera en uppsättning olikartade diskursiva och institutionella element.
|
|
| 5. |
- Petersson, Kenneth, 1949-, et al.
(author)
-
Iscensættelsen af samfundet som skole. Konstruktionen av nye nordiske mennesketyper i slutningen av det tyvende århundrade
- 1998
-
In: Pædagogik - en grundbog til et fag. - Köpenhamn : Hans Reitzels Förlag. - 8741228537 ; , s. 480-511
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Kapitlet är en aktuell och historisk kritisk genomgång av det Svenska Lärarförbundets program för livslångt lärande som lanserades under mitten av 90-talet. I detta program skrevs det in ett långtgående syfte som i princip handlar om försök skapa -ett samhälle som skola- I programmets visionära utgångspunkter antas att förändringarna och styrningen av den svenska skola skall ta sin utgångspunkt inte från centrala håll, dvs statsmakten och den centrala skolbyråkratin, utan från lokala aktörers viljeyttringar och perspektiv, som exempelvis skolpolitiker, lärare, elever, föräldrar och andra intresseaktörer. Det som sker är sålunda en ny form av politisk problematisering dels i fråga om styrningen av svenskt skolväsen men framför allt en ny syn på hur vi skall styra såväl skoleleven som människan i största allmänhet och hur vi skall styra oss själva. Kapitlet beskriver och analyserar hur relationen mellan så att säga -folkpedagogiska yttringar- och den centralt initierade styrningen av skolan är allt annat än oproblematisk.
|
|
| 6. |
- Dahlstedt, Magnus, 1975-, et al.
(author)
-
Sammanhållningens genealogi – viljan att ordna
- 2018
-
In: Förortsdrömmar. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789176853542 ; , s. 201-221
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Detta kapitel handlar om just viljan att förebygga konflikter och att skapa gemenskap och sammanhållning och hur denna vilja har gestaltats i olika tider. Dagens debatt om utanförskapets problem och de olika interventioner som följer i dess spår har påfallande likheter med debatten om den ”sociala frågan”, som den fördes under det sena 1800-talet. Den sociala frågan, nu som då, handlar om hur alla människor ska fås med på resan in i det framtida välfärdssamhället – där en rad interventioner riktas mot de delar av befolkningen och de geografiska områden som fallit utanför samhällsgemenskapen (Petersson m.fl. 2015). Utifrån en genealogisk belysning ägnar vi oss i kapitlet åt att spåra den samtida förståelsen av utanförskapets problem, med särskilt fokus på hur det relateras till städernas mångetniska periferier, bakåt i tiden, närmare bestämt till den senare delen av 1800-talet och just debatten om ”den sociala frågan”.Kapitlet är upplagt enligt följande: Inledningsvis redogör vi för huvudlinjerna i en genealogisk ansats, där vi argumenterar för värdet av att göra en genealogisk spårning, för att åskådliggöra hur samtida problembilder knyter an till skilda historiska praktiker. Därefter presenteras i tur och ordning de historiska praktiker som bildar en historisk fond för samtida förståelser av det så kallade utanförskapsproblemet; det tidiga 1800-talets kristna filantropi; det sena 1700-talets husförhör; det sena 1800-talets räddningsprojekt i form av Frälsningsarmén samt idén om det lokala samhällets Gemeinschaft. Efter denna genomgång närmar vi oss samtiden med fokus på återkomsten av dessa historiska praktiker som kan skönjas i form av nutida strävanden efter mobilisering av lokala krafter och uppslutning bakom gemensamma värden. Detta som uttryck för en gemensam vilja att skapa sammanhållning och ordning i en tid av hot, splittring och osäkerhet.
|
|
| 7. |
-
"Future Is Not What It Appears To Be" : pedagogy, genealogy and political epistemology : in honor and in memory of Kenneth Hultqvist
- 2006. - 1
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- This book honors and is in memorial to Kenneth Hultqvist who helped initiate the broader research project to which this volume contributes. This book examines changes in the politics of knowledge in modern social life. The contributors provide important interventions in contemporary discussions about power, change, and the challenges that were raised in the Enlightenment about knowledge, reason, and the possibilities of humanity. The studies in the book examine a range of social programs and educational reforms to understand their implications, assumptions and consequences. Firstly, the chapters contribute to an international discussion on the historical relationships between social change, political rationalities, and the technologies of the self in a range of social life that included pedagogy. Secondly, the book offers new ways of studying and understanding the relation of the welfare state, social and education sciences, and todays configurations of liberal governing. Thirdly, the discussion brings into focus and critiques the distinctions of social and educational theories that differentiate "context" and programs, divides discourse from the "real", separates the subjective and objective and the personal and the public, and disconnects civil society from the state "reason" in modern government. "Trots sin ojämnhet är boken väl värd att läsa. Ansatsen bidrar till att skapa utrymme för reflektion kring vår samtid och de sätt varpå vi talar om skola, utbildning och framtid. Hur kommer det sig att vi talar om ett kunskapssamhälle? Vad har gjort ett sådant talesätt möjligt och vad för effekter i form av exkluderingspraktiker har det? Det är frågor som kan relateras till den förhoppning författarna har om att boken och det forskningsprojekt boken är kopplad till skall leda till 'an expanded, problematizing discussion of ongoing changes in the politics of knowledge in modern social life' (s 17). En god ambition som andas kritik i form av exempel i motsats till en mer grundläggande och föreskrivande kritik, något som inte är allt för vanligt i utbildningsvetenskaplig forskning idag."
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
-
Korsvägar. En antologi om möten mellan unga och institutioner förr och nu
- 1995
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Vad är det som händer ute på de olika institutioner där barn och ungdomar tillbringar stora delar av sina liv? Varför vill vuxna i till exempel skolan en sak, medan de unga vanligen är intresserade av någonting helt annat? Det är sådana frågor som Korsvägar försöker ge svar på. Bokens titel syftar på de ibland konfliktfyllda möten som sker mellan barn, ungdomar och vuxna. De olika artiklarna vill synliggöra spelet mellan unga och olika institutioner utifrån de ungas perspektiv. Likaså studeras hur de vuxnas ideal om den goda barn- och ungdomstiden förändrats under de senaste hundra åren och hur ungdomarna förhållit sig till detta.
|
|
