| 1. |
- Jacobsson, Katarina, et al.
(author)
-
Lagen som faktum eller verktyg
- 2012
-
In: Kontrollens variationer. - 9789144074252 ; , s. 19-41
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- Ledord som opartiskhet, saklighet och objektivitet är vanligt förekommande i det rättsliga språket. Medan aktörer inom rättsväsendet gärna likställer denna orubbliga idé med en objektiv juridisk praktik, har forskare och andra aktörer hävdat att rättslig prövning långt ifrån alltid sker i en värderingsfri process – dvs. där juridiskt ovidkommande faktorer som kön, klass, etnicitet saknar betydelse. Mitt intresse för ämnet ”rättsväsende och objektivitet” är emellertid av annat slag än att undersöka huruvida andra grunder än strikt juridiska ligger till grund för rättsligt beslutsfattande. i stället vill jag i ljuset av dessa objektivitetskrav analysera hur aktörer inom rättsväsendet i intervjuer själva beskriver sitt arbete. En konstruktionistisk analys av hur poliser och åklagare pratar och uttrycker sig kan visa hur ’objektivitet’ åberopas och demonstreras; kort sagt hur ’objektivitet’ blir till. De intervjuade poliserna tycks vara mer obekymrade om att uttrycka personliga uppfattningar och är i det närmaste måna om att visa upp en emotionellt engagerad sida på ett sätt som inte alls liknar åklagarnas självpresentationer.
|
|
| 2. |
-
Kontrollens variationer
- 2012. - 1
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Begreppet kontroll kan lätt ge intryck av att det handlar om något avlägset, som drabbar andra som gjort ”något speciellt”. Vi tänker inte alltid på att kontroll är närvarande i allas dagliga liv. I denna antologi speglas kontroll utifrån olika perspektiv. Dess variationer och komplexitet visas både empiriskt och teoretiskt och rör sig mellan formell och informell kontroll. Antologin behandlar frågor om hur kontrollen utförs i praktiken inom bland annat olika delar av rättsväsendet och socialtjänsten, liksom hur människor reagerar på kontrollen när de utsätts för den. Ett annat perspektiv på kontroll som diskuteras i flera kapitel är hur kontrollen av kontrollörerna sker. Kontrollens variationer behandlar vitt skilda kontrollinsatser: från spaning, övervakningstekniker och strategier för effektivare kontroll till stödjande insatser. Vad de alla har gemensamt är att de innefattar myndighetsutövning i någon form.Bokens kapitel är strukturerade under fyra övergripande teman KontrollanternaDe kontrolleradeKontroll av kontrollanternaKontrollens utbredning och utmaningBoken riktar sig till studenter inom kriminologi, sociologi, statsvetenskap samt polisutbildningar vid universitet och högskolor. Boken kan även användas inom vidareutbildning för praktiker verksamma inom exempelvis rättväsendet och socialtjänsten samt vara till nytta för forskare i fältet.
|
|
| 3. |
- Pettersson, Tove, 1968-, et al.
(author)
-
Inledning : Kontrollens variationer och en tunnelbaneresa
- 2012. - 1
-
In: Kontrollens variationer. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144074252 ; , s. 13-20
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- I kapitlet beskrivs bakgrunden till antologin, perspektiv på kontroll samt de ingående kapitlen och bokens upplägg.
|
|
| 4. |
- Singh, B., et al.
(author)
-
Study of doubly strange systems using stored antiprotons
- 2016
-
In: Nuclear Physics A. - : Elsevier. - 0375-9474 .- 1873-1554. ; 954, s. 323-340
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Bound nuclear systems with two units of strangeness are still poorly known despite their importance for many strong interaction phenomena. Stored antiprotons beams in the GeV range represent an unparalleled factory for various hyperon-antihyperon pairs. Their outstanding large production probability in antiproton collisions will open the floodgates for a series of new studies of systems which contain two or even more units of strangeness at the PANDA experiment at FAIR. For the first time, high resolution gamma-spectroscopy of doubly strange Lambda Lambda-hypernuclei will be performed, thus complementing measurements of ground state decays of Lambda Lambda-hypernuclei at J-PARC or possible decays of particle unstable hypernuclei in heavy ion reactions. High resolution spectroscopy of multistrange Xi(-) -atoms will be feasible and even the production of Omega(-) -atoms will be within reach. The latter might open the door to the vertical bar S vertical bar = 3 world in strangeness nuclear physics, by the study of the hadronic Omega(-) -nucleus interaction. For the first time it will be possible to study the behavior of Xi(+) in nuclear systems under well controlled conditions.
|
|
| 5. |
- Åkerström, Malin, et al.
(author)
-
Moraliteter i svensk ungdomsvård
- 2012
-
In: Kontrollens variationer. - 9789144074252 ; , s. 73-89
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- I en berömd formulering skriver den amerikanske sociologen Howard S. Becker (1963/1991: 17) att avvikande inte ska ses som vare sig patologiskt (sjukligt) definierat eller statistiskt definierat; det är i stället en fråga om regelbrott. Den som avviker bryter mot en uttalad eller underförstådd regel. Vidare skapas regler på särskilda sätt i samhället, menar Becker: vuxna gör regler för barn, män gör regler för kvinnor, vita gör regler för svarta, och så vidare. Regelmakarna är med andra ord minst lika intressanta att studera som regelbrytarna eftersom regelmakarna definierar vad som anses avvikande för kategorier av aktörer med lägre status. I våra studier av statlig ungdomsvård i Sverige (Basic, Thelander & Åkerström 2009; Wästerfors 2009) har vi funnit skäl att komplicera Beckers teoretiska bild. I stället för att följa den forskartradition som främst uppmärksammar kontroll som vuxna riktar mot unga (på ett relativt enkelriktat sätt) och som främst begripliggör sådan kontroll i termer av regler och regelbrott, vill vi här uppmärksamma kontroll i mer subtila former. Ungdomsvården präglas dels av kontroll inom och mellan olika yrkeskategorier, dels av kontroll som förhandlas fram i vardagligt samspel mellan vuxna och unga. Aktörer med hög status i ungdomsvården gör varandra till föremål för kontroll och den kontroll som unga möter i institutionernas vardag handlar långt ifrån alltid om regler och regelbrott. Det handlar snarare om moraliskt laddade yrkesframträdanden och moraliska förhandlingar: framträdanden som förfäktar ett förespeglat ”rätt” sätt att arbeta respektive förhandlingar om ”rätt” sätt att bete sig. Beckers grundläggande antagande (att avvikande är en fråga om sociala definitioner och att det kräver en analys av regelskapande) finner vi ingen anledning att ifrågasätta. Men när vi närmar oss konkreta fall i ungdomsvården blir bilden mer komplex: – aktörer med hög status i ungdomsvården upprätthåller en administrativ hållning gentemot varandra, vilket sätter direkt arbete med unga i skuggan av administrativt arbete; – den institutionella vardagen präglas av mikropolitik snarare än enbart regeltillämpning, det vill säga unga och vuxna på en behandlingsinstitution förhandlar fram en moralisk ordning i daglig interaktion. Dessa resultat kan kontrasteras mot ungdomsvårdens officiella självbild. Nya projekt i svensk ungdomsvård antas vara organiserade för ungdomars och samhällets bästa snarare än för byråkrater och deras karriärer, och en ovanifrån dirigerad ordning antas styra ett ungdomshem. Det finns emellertid belägg för motsatserna till dessa antaganden. Yrkesverksamma i ungdomsvården kan engagera sig mer i administrativt arbete än i de ungas livsöden och den dagliga tillvaron på ett ungdomshem kan präglas mer av ett kontrollskapande samspel kring mellanmänskliga bekymmer än enbart formella regler och regelbrott. Trots att ungdomsvård är ett tydligt exempel på formell kontroll rymmer den gott om inslag av informell kontroll. En till synes genomreglerad organisation är inte alltid så formell, om den granskas i detalj. De ovanstående punkterna utvecklas i var sin avdelning i kapitlet. Därefter sammanfattar vi våra analytiska lärdomar inför fortsatta studier av social kontroll.
|
|
| 6. |
- Andersson, Peter, et al.
(author)
-
Barnkonventionen gäller även unga som begår brott
- 2021
-
In: Tidskrift för kriminalvård. - : Svenska fångvårdssällskapet. - 0040-6821. ; :2021-03-14
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Den senaste tiden har allt starkare röster höjts för att låta Kriminalvården överta ansvaret för minderåriga som begår brott, och en enkät genomförd i riksdagen visar att en majoritet av ledamöterna är för en sådan förändring. Författarna, som alla forskar om de särskilda ungdomshem där denna grupp placeras, problematiserar synen på unga lagöverträdare och ifrågasätter en sådan förändring utifrån barnkonventionen.
|
|
| 7. |
- Andersson Vogel, Maria, 1980-, et al.
(author)
-
Blurring the Lines Between Victimhood and Responsibilization? Sex as Behavioral Problems in Court Decisions on Compulsory Care of Young People
- 2024
-
In: Feminist Criminology. - 1557-0851 .- 1557-086X.
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Formal social control of girls has historically focused on disciplining their sexual behavior, and studies show this is still present. This article analyses how authorities describe and give meaning to young people’s sexual behavior when assessing their need of compulsory care. The results show that in the few cases when boys’ sexual behavior is highlighted, it concerns sexual delinquency. The assessments of girls’ sexual behavior largely regards situations where they are exposed to others’ sexual transgressions, risking to victim-blame girls. This is discussed in relation to gendered understandings of sexual behavior and supposed gaps in legislation.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Bäckman, Olof, et al.
(author)
-
Könsskillnader i brottslighet - hur kan de förklaras?
- 2018
-
In: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 46:4, s. 67-78
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Vi dokumenterar könsskillnader i lagföringar och presenterar de i litteraturen vanligast förekommande förklaringsansatserna. Män begår fler och grövre tillgreppsbrott samt våldsbrott, medan kvinnor begår färre och lindrigare tillgreppsbrott, företrädesvis utan våld. För att förklara dessa viktiga könsskillnader menar vi att man, utöver de vanligaste ekonomiska incitamenten, även måste ta hänsyn till könsskillnader i icke-kognitiva förmågor, kamrateffekter samt könsroller och den ”manliga” identitet som tillåter och ibland uppmuntrar till våld.
|
|
| 10. |
|
|
