| 1. |
|
|
| 2. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(author)
-
Specialiserade team vid våld i nära relation : en studie i tre kommuner
- 2024
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I föreliggande rapport redovisas resultat av en studie av hur tre kommuner hanterar socialnämndens ansvar för insatser på våldsområdet. Den undersöker hur kommunerna organiserar och genomför arbetet med att ge stöd till vuxna personer som utsatts för våld i nära relation respektive insatser till personer som utövar våld i nära relation. Studien genomfördes under åren 2020-2022 av forskare knutna till Institutionen för socialvetenskap vid Marie Cederschiöld högskola, inom ramen för det sexåriga forskningsprogrammet ”Samordnade interventionssystem mot våld i nära relationer” finansierat av Forte (2019-01492).Resultaten pekar på betydelsen av särskilda enheter eller mottagningar inriktade på våld i nära relation för att säkra god kvalitet i kommunernas insatser. Samtidigt synliggör både brukares och personalens beskrivningar utmaningar i socialtjänstens arbete med våld i nära relationer. Dessa handlar om implikationer av socialtjänstens funktionsindelning och specialisering, komplexiteten i att komma ur våld i förhållande till begränsade resurser till stödet till våldsutsatta, särskilt sårbara våldsutsatta brukare och hur arbetet är anpassat till deras behov, samt problemet med att interventionssystemet kring våld i nära relationer tenderar att vara vuxencentrerat trots att det finns minderåriga barn i familjen de flesta fall av våld i nära relationer som socialtjänsten kommer i kontakt med.
|
|
| 3. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(author)
-
Specialiserade team vid våld i nära relation : en studie i tre kommuner
- 2024
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I föreliggande rapport redovisas resultat av en studie av hur tre kommuner hanterar socialnämndens ansvar för insatser på våldsområdet. Den undersöker hur kommunerna organiserar och genomför arbetet med att ge stöd till vuxna personer som utsatts för våld i nära relation respektive insatser till personer som utövar våld i nära relation. Studien genomfördes under åren 2020-2022 av forskare knutna till Institutionen för socialvetenskap vid Marie Cederschiöld högskola, inom ramen för det sexåriga forskningsprogrammet ”Samordnade interventionssystem mot våld i nära relationer” finansierat av Forte (2019-01492).Resultaten pekar på betydelsen av särskilda enheter eller mottagningar inriktade på våld i nära relation för att säkra god kvalitet i kommunernas insatser. Samtidigt synliggör både brukares och personalens beskrivningar utmaningar i socialtjänstens arbete med våld i nära relationer. Dessa handlar om implikationer av socialtjänstens funktionsindelning och specialisering, komplexiteten i att komma ur våld i förhållande till begränsade resurser till stödet till våldsutsatta, särskilt sårbara våldsutsatta brukare och hur arbetet är anpassat till deras behov, samt problemet med att interventionssystemet kring våld i nära relationer tenderar att vara vuxencentrerat trots att det finns minderåriga barn i familjen de flesta fall av våld i nära relationer som socialtjänsten kommer i kontakt med.
|
|
| 4. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(author)
-
Utvärdering av Relationsvåldscentrum (RVC) i Stockholms stad
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I föreliggande rapport presenteras resultaten av en forskarutvärdering av Relationsvådscentrum (RVC) i Stockholms stad. Utvärderingen har genomförts av en grupp forskare knutna till Institutionen för socialvetenskap vid Ersta Sköndal Bräcke högskola och har pågått under 2020 och 2021. Utvärderingens övergripande syfte är att undersöka vilken betydelse RVC har för att säkra god kvalitet i Stockholms stads insatser mot våld i nära relation respektive hedersrelaterat våld och förtryck. Studien fokuserar fyra olika områden: 1) Resultat, 2) Jämförelse med socialtjänstens ordinarie arbete, 3) Organisation, 4) Kostnader. Studien har genomförts genom en kombination av metoder och rapporten bygger på sex olika dataset: 1) Dokument och statistik rörande RVC:s brukare och arbete, inklusive underlag om ekonomiska förutsättningar; 2) Självskattningar av traumasymptom hos RVC:s våldsutsatta brukare; 3) Tematiskt strukturerade intervjuer med personal vid RVC respektive stadsdelarnas RVT; 4) Enkät till personal i RVC respektive stadsdelarnas RVT om hur samverkan mellan RVC och övriga delar av socialtjänsten fungerar; 5) Tematiskt strukturerade intervjuer med brukare vid RVC, 6) RVC:s brukarundersökning. Utvärderingens övergripande slutsats är att RVC är av central betydelse för att säkra god kvalitet i Stockholms stads insatser mot våld i nära relation respektive hedersrelaterat våld och förtryck. Samtidigt finns en rad områden där det går att se stor potential till förbättringar.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Robertsson, Karin, 1986-
(author)
-
Fyra sätt att organisera socialtjänstens insatser mot våld i nära relation
- 2023
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Presentationen bygger på en studie av socialtjänstens organisering av insatser mot våld i nära relation. I fokus står frågan om hur myndighetsutövning rörande våldsutsatta och våldsutövande vuxna respektive stöd- och behandlingsinsatser rörande våldsutsatta och våldsutövande vuxna relateras till varandra organisatoriskt och professionellt. Utifrån exempel från 16 olika myndighetsutövande enheter och totalt 7 enheter som erbjuder stöd- och behandlingsinsatser diskuteras de fyra olika modeller för organiseringen av socialtjänstens arbete med våld i nära relation som framträder ur de olika exemplen.
|
|
| 9. |
- Robertsson, Karin, 1986-
(author)
-
Mellan civilsamhälle och folkrörelse : Ett aktörsperspektiv på rekrytering och organisering av medborgerligt engagemang
- 2021
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Civic engagement, commonly seen as concerning people's actions and activities,is generally studied at the individual level. In this doctoral thesis the term is used to examine and analyse how recruitment and organisation of civic engagement has developed since the mid-1990s at the organisational level in a Swedish context, as well as the conditions that have influenced and shaped this development. Three forms of civic engagement are examined: associational membership, volunteering and giving. In this thesis, interviews and text analyses are used. The analysis of archived webpages and annual reports demonstrates a more diversified range of forms of civic engagement available at the organisational level. It is expressed as an increased demand for different types of volunteering and giving, in addition to the more traditional form of civic engagement that associational membership constitutes in a Swedish context. The diversified range of civic engagement is accompanied by various recruitment practices such as marketing and fundraising, characterised by different institutional logics that guide the actual recruitment work within organisations. Interviews were conducted with elected representatives and employees at a senior level within non-profit human service organisations. The interviewees reasoning about the changing conditions for recruiting and organising civic engagement is understood as actions through which they reproduce or change logics. The study concludes that in practice, the recruitment and organisation of civic engagement can be seen as an expression of institutional complexity. It is argued that the collectively shared view of how civic engagement can and should be organised in a Swedish context is characterized by a complex composition of logics that prescribe different patterns of action for participants and organisations.
|
|
| 10. |
- Robertsson, Karin Nathalie, 1986-, et al.
(author)
-
Changing Forms of Involvement in Socially Oriented CSOs? : Mapping the Organizational Repertoire of Involvement in Four CSOs from 1996 to 2015
- 2017
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- This study set out to explore the organizational repertoire of involvement in four socially oriented CSOs in Sweden from 1996 to 2015. Data are drawn from a content analysis of organizations archived websites. Over time, tentative results indicate a looser connection between being a formal member and doing voluntary work for that same organization, a significant increase regarding forms of involvement categorized as voluntary work as well as giving and, a shift in terminology. Finally, in light of comparison to prior studies the authors suggest adding yet another empirical dimension to the organizational repertoire of involvement – attention.
|
|
