| 1. |
- Holden, Steinar, et al.
(author)
-
Discrimination and Employment Protection
- 2014
-
In: Journal of the European Economic Association. - : Oxford University Press (OUP). - 1542-4766 .- 1542-4774. ; 12:6, s. 1676-1699
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- We study a search model with employment protection legislation. We show that if the output from the match is uncertain at the hiring stage, a discriminatory equilibrium may exist in which workers with the same productive characteristics are subject to different hiring standards. If a bad match takes place, discriminated workers will take longer to find another job, prolonging the costly period for the firm. This makes it less profitable for firms to hire discriminated workers, thus sustaining the discrimination. In contrast to Becker's model, the existence of employers with a taste for discrimination may make it more profitable to discriminate, even for firms without discriminatory preferences.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Moen, Espen R., et al.
(author)
-
Incentives in Competitive Search Equilibrium
- 2011
-
In: The Review of Economic Studies. - : Oxford University Press (OUP). - 0034-6527 .- 1467-937X. ; 78:2, s. 733-761
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This paper proposes a labour market model with job search frictions where workers have private information on match quality and effort. Firms use wage contracts to motivate workers. In addition, wages are also used to attract employees. We define and characterize competitive search equilibrium in this context, and show that it satisfies a simple modified Hosios rule. We also analyse the interplay between macroeconomic variables and optimal wage contracts. Finally, we show that private information may increase the responsiveness of the unemployment rate to changes in the aggregate productivity level and, in particular, to changes in the information structure.
|
|
| 4. |
- Moen, Espen R., et al.
(author)
-
On-the-job Search and Moral Hazard
- 2013
-
In: Journal of the European Economic Association. - : Oxford University Press (OUP). - 1542-4766 .- 1542-4774. ; 11:6, s. 1404-1431
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- We analyze the interaction between intertemporal incentive contracts and search frictions associated with on-the-job search. In our model, agency problems call for wage contracts with deferred compensation. At the same time workers do on-the-job search. Deferred compensation improves workers' incentives to exert effort but distorts their on-the-job search decisions. We show that deferred compensation is less attractive when the value to the worker–firm pair of on-the-job search is high. Moreover, the interplay between search frictions and wage contracts creates feedback effects. If firms in equilibrium use contracts with deferred compensation, fewer firms with vacancies enter the on-the-job search market, and this in turn reduces the distortions created by deferred compensation. These feedback effects between the incentive contracts used and the activity level in the search markets can lead to multiple equilibria: a low-turnover equilibrium where firms use deferred compensation, and a high-turnover equilibrium where they do not. Furthermore, the model predicts that firms are more likely to use deferred compensation when search frictions are high and when the gains from on-the-job search are small.
|
|
| 5. |
- Najeeb, P. K., 1986-, et al.
(author)
-
Stability and Cooling of the C72- Dianion
- 2023
-
In: Physical Review Letters. - 0031-9007 .- 1079-7114. ; 131:11
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- We have studied the stability of the smallest long-lived all carbon molecular dianion (C72-) in new time domains and with a single ion at a time using a cryogenic electrostatic ion-beam storage ring. We observe spontaneous electron emission from internally excited dianions on millisecond timescales and monitor the survival of single colder C72- molecules on much longer timescales. We find that their intrinsic lifetime exceeds several minutes - 6 orders of magnitude longer than established from earlier experiments on C72-. This is consistent with our calculations of vertical electron detachment energies predicting one inherently stable isomer and one isomer which is stable or effectively stable behind a large Coulomb barrier for C72-→C7-+e- separation.
|
|
| 6. |
- Najeeb, P. K., 1986-, et al.
(author)
-
Stability and Cooling of the C2−7 Dianion
- 2023
-
In: Physical Review Letters. - 0031-9007 .- 1079-7114. ; 131:11
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- We have studied the stability of the smallest long-lived all carbon molecular dianion () in new time domains and with a single ion at a time using a cryogenic electrostatic ion-beam storage ring. We observe spontaneous electron emission from internally excited dianions on millisecond timescales and monitor the survival of single colder molecules on much longer timescales. We find that their intrinsic lifetime exceeds several minutes—6 orders of magnitude longer than established from earlier experiments on . This is consistent with our calculations of vertical electron detachment energies predicting one inherently stable isomer and one isomer which is stable or effectively stable behind a large Coulomb barrier for →+e− separation.
|
|
| 7. |
- Rosen, Lars, 1962, et al.
(author)
-
Kostnads-nyttoanalys som verktyg för prioritering av efterbehandlingsinsatser.
- 2008
-
Book (other academic/artistic)abstract
- För att uppnå miljömålet En giftfri miljö krävs att en stor mängd förorenade områden tas om hand och efterbehandlas. Kostnaden för att åtgärda de mest förorenade områdena har av Naturvårdsverket beräknats uppgå till ca 60 miljarder kronor. Ett problem är dock att samhällets resurser för sådana insatser är begränsade. Det är därför viktigt att utveckla verktyg för att prioritera bland tänkbara insatser så att en sund hushållning sker av samhällets begränsade resurser. En möjlig ansats till prioritering är att göra samhällsekonomiska bedömningar av potentiella efterbehandlingsinsatser. Syftet är då att undersöka om en viss insats är samhällsekonomiskt lönsam och helst även analysera vilka insatser som är mer samhällsekonomiskt lönsamma än andra. Ett vedertaget verktyg för samhällsekonomiska analyser är Kostnads-nyttoanalys (KNA). Metoden har dock ännu fått begränsad användning inom svenskt miljöarbete, och särskilt vad gäller arbete med förorenade områden. I detta projekt inom Naturvårdsverkets kunskapsprogram Hållbar sanering beskrivs hur KNA kan användas för att göra samhälls¬ekonomiska bedömningar av efter¬behandlingsåtgärder.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Rosen, Lars, 1962, et al.
(author)
-
Riskvärdering vid val av åtgärdsstrategi : Beskrivning av metoder och exempel
- 2006
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Naturvårdsverket uppskattar att det idag finns ca 40 000 förorenade områden i Sverige. Statens kostnader för efterbehandling har hittills uppgått till ca 1 miljard kronor, men för att åtgärda de mest allvarligt förorenade områdena kommer det uppskattningsvis att krävas ytterligare ca 45 miljarder kronor. Med hänsyn till det stora antalet förorenade områden och de höga kostnaderna är det ur ett hållbarhetsperspektiv nödvändigt att inkludera ekonomiska riskvärderingar i den riskvärderingsprocess som utgör ett viktigt beslutsunderlag i hanteringen av förorenade områden. Behovet av ekonomiska värderingar av miljöskyddsarbete ges också uttryck för i Miljöbalkens allmänna hänsynsregler om rimlighet och skälighet. Det huvudsakliga syftet med rapporten är att ge en erfarenhetsåterföring av, och underlag för, en ekonomisk riskvärdering som underlag för en kostnadseffektiv efterbehandling. I rapporten diskuteras och redovisas hur olika värderingsmetoder kan användas för att ekonomiskt värdera de förändrade risker för miljö- och hälsoeffekter som kan åstadkommas vid en efterbehandling. Sådana värderingar kan användas i ekonomiska analyser (exempelvis beslutsanalyser och kostnads-nytto analyser) tillsammans med andra ekonomiska poster i en bedömning av det ekonomiska utfallet av en efterbehandlingsinsats. Inledningsvis beskrivs och diskuteras grunderna för riskbedömning av förorenade områden i Sverige. Härvid jämförs acceptabla risknivåer i Sverige med de som används i andra länder och inom andra sektorer i samhället. En slutsats är att vi i Sverige använder ett likartat synsätt och liknande modeller som i flera andra länder för att beräkna riktvärden för förorenad jord, men att olika antaganden m.m. gör att riktvärdena varierar en del mellan länderna. Det kan också konstateras att de acceptabla risknivåerna för skada på människa och miljö är likartade mellan de jämförda länderna. Vid jämförelsen av riskacceptansen inom andra sektorer i samhället framkommer emellertid stora skillnader, vilket tyder på olika värderingsgrunder för risker inom olika sektorer. Intressanta exempel är jämförelserna med arbets- och boendemiljö där de acceptabla hälsorisknivåerna är 100–1000 gånger högre än inom förorenade områden. Därefter beskriver rapporten ett ramverk för ekonomisk riskvärdering med beslutsanalys och kostnads-nytto analys som centrala begrepp. Grundläggande värderingsteori och olika metoder för att skatta det ekonomiska värdet av en miljöförbättring beskrivs därefter. Användningen av metoderna illustreras med fallstudier, vid Wockatz-området i Göteborg och Oskarshamns hamn, där möjligheter och svårigheter med ekonomiska miljöriskvärderingar beskrivs.Arbetet visar att dagens angreppssätt, som innebär jämförelser mot riktvärden snarare än kvantifiering av faktiska risknivåer, inte går särskilt bra ihop med ekonomisk värdering. Orsaken är att utgångspunkten för ekonomisk riskvärdering är kännedom om de hälso- och miljöriskförändringar som en efterbehandlingsåtgärd skulle leda till, samt att det är möjligt att kvantifiera dessa förändringar. Idealt bör det således finnas kvantitativ kunskap om både vilka risker som föreligger i utgångsläget och hur dessa skulle påverkas av en viss åtgärd. Detta illustrerades genom fallstudierna. För Wockatz-fallet beräknades hälsoriskernas storlek före och efter en efterbehandlingsåtgärd. Beräkningarna möjliggjorde en ekonomisk riskvärdering (i form av räkneexempel). Eftersom det var fråga om dödsrisker kunde en värdering av riskminskningen ske med hjälp av en skattning av värdet av att spara ett statistiskt liv. I Oskarshamnsfallet gick det däremot inte att fastställa någon miljö- eller hälsoriskminskning. Härvid visades istället på möjligheten att utföra en probabilistisk värdering som gällde sannolikheten att åtgärder leder till att ett eko-toxikologiskt riktvärde underskrids. Denna värdering låter sig dock inte enkelt tolkas som en riskvärdering. Vidare illustrerade Wockatz-fallet ett annat sätt på vilket ekonomisk värdering kan kopplas till riktvärden, trots att kopplingen mellan riktvärden och faktiska risker är svag. Riktvärdena är nämligen en avspegling av den markanvändning som avses bedrivas och har därför en direkt påverkan på markens värde. Att studera fastighetsprisförändringar till följd av efterbehandling kan därför i princip vara ett sätt att ekonomiskt värdera att ett riktvärde inte överskrids. Att tolka detta i termer av riskvärdering i mer bokstavlig mening kan dock vara långsökt. Det handlar mer om värdet av möjligheten att kunna utnyttja mark för olika ändamål. Arbetet visar hur en ekonomisk riskvärdering kan struktureras med hjälp av besluts- och kostnads-nyttoanalys. En väl strukturerad metodik för riskvärderingar innebär att värderingsarbetet blir transparent så att olika intressenter ges möjlighet att förstå, men även ifrågasätta, hur de olika värderingarna gjorts. Strukturen innebär också att beslutsfattaren tvingas beakta värderingsfrågor som annars riskerar att glömmas bort eller bortses ifrån för att de upplevs som alltför svåra. Det genomförda arbetet visar dock att flera svårigheter finns för att väl fungerande ekonomiska riskvärderingar skall kunna utföras. Viktiga insatser för att möjliggöra sådana värderingar föreslås vara: Kvantifiering av den faktiska risknivån innan efterbehandling så att också den förväntade riskreduktionen till följd av efterbehandling kan kvantifieras. Metoder för sådana riskberäkningar finns utvecklade i flera andra länder, exempelvis USA och Danmark. En öppen diskussion om acceptansnivåer och orsakerna till skillnader i acceptabla risknivåer mellan förorenade områden och andra sektorer i samhället. För att åstadkomma relevanta värderingar av minskade risker inom förorenade områden bör dessa kunna ställas i relation till hur långt man anser sig behöva driva riskreduktionen inom andra sektorer i samhället.Tillämpning och erfarenhetsåterföring av verkliga riskvärderingar. Mycket få ekonomiska riskvärderingar har utförts inom förorenade områden i Sverige och erfarenheterna är därmed begränsade. En mera omfattande tillämpning skulle ge förbättrade kunskaper, dels om olika metoders lämplighet, och dels om vad ekonomisk riskvärdering kan tillföra beslutsfattande inom hantering av förorenade områden.
|
|
| 10. |
|
|
