| 1. |
- Kildsgaard, Ivana, et al.
(author)
-
Framtidens trähus - energieffektiva med god innemiljö
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I projektet "Framtidens Trähus - Energieffektiva med god innemiljö" har IVL som mål att miljömässigt utveckla och utvärdera energieffektiva och sunda bostäder i trä genom att delta i uppförandet av Kvarteret Portvakten i Växjö från idéstadium via byggnation och idrifttagning. Portvakten har kombinerat träbyggnadsteknik med koncept för mycket låg energianvändning, och två byggnader som ägs av Hyresbostäder i Växjö har uppförts med tekniken. Inom detta projekt analyserades byggnad (A1), som ligger på den nordvästra delen av byggplatsen som kallas Portvakten Söder. Tidigare har rapporten " Framtidens trähus – energieffektiva med god innemiljö. Documentation of project’s development, planning, and building phases. Building’s energy performance " publicerats som beskriver projektets utvecklings-, planerings- och byggfaser. I denna rapport redovisas uppföljningen av byggnad (A1) med kvalitativa och kvantitativa analyser av uppmätta energiprestanda, brukar- och drifterfarenheter samt beräkning av byggnadens miljöprestanda genom livscykelanalys (LCA) med verkliga driftdata. Även byggnad B1 har analyserats för uppmätt energiprestanda samt brukar- och drifterfarenheter för att kunna jämföra med resultaten från byggnaden A1. I energiprestandan har energianvändning uppmätts för uppvärmning, varmvattenanvändning, elanvändning (hushålls- och fastighetsel), återvunnen energi från avloppsvattenvärmeväxlaren och inomhustemperaturen registrerats i några representativa lägenheter. Under den analyserade perioden var den uppmätta energianvändningen för uppvärmning (normaliserad) mer än dubbel så hög jämfört med beräknade värden (22,2 kWh/m2 jämfört med 8,9 kWh/m2). Förklaringen tros ligga i injusteringsproblem av tekniska system, låg uthyrningsgrad och hur brukarna nyttjat lägenheterna under den analyserade perioden. Den köpta volymen av tappvarmvatten är nästan hälften av svenska genomsnittet för 2009, vilket är i linje med den beräknade mängden som ges i de svenska frivilliga passivhuskriterierna [12]. Om uppmätt energianvändning för uppvärmning och varmvatten justeras till 100% uthyrningsgrad motsvarar denna siffra en fjärdedel av den energi som används i ett genomsnittligt svenskt flerfamiljshus (under perioden 2005-2009) [27]. Fastighetsel, som förutom el för belysning av gemensamma utrymmen och hiss inbegriper el för fläktar och pumpar, utgör en betydande post, motsvarande nästan 20% av den totala energi som används i byggnaden A1. Under den analyserade perioden motsvarar det dubbelt så mycket jämfört med rekommendationerna i de svenska frivilliga passivhuskriterierna. Inomhustemperaturer under sommarperioden, vilket var ett bekymmer under projektets utvecklingsfas, visade goda resultat under mätperioden. Inomhustemperaturen var jämn i de övervakade lägenheterna oavsett deras läge och beläggning (uthyrningsgrad). Effektiviteten av avloppsvärmeväxlaren kunde inte bedömas på grund av den låga uthyrningsgraden av huset. Den totala viktade köpta energin i Portvakten Söder var 61,1 kWh/m2a (Byggnad A1) och 45 kWh/m2a (Byggnad B1), vilket var lägre för båda byggandera jämfört med andra energisnåla flerbostadshus, som Värnamo, Frillesås, Lidköping, och de renoverade lägenheterna i Brogården i Alingsås. Skillnaden i uppmätt energiprestanda mellan byggnaderna A1 och B2 kan förklaras av hur elanvändningen för fastighetselen i de två byggnaderna mäts. Elmätaren för fastighetselen i byggnaden A1 registrerar även el som används i förrådet (separat byggnad) där pumpar för vattencirkulationen för båda byggnaderna är belägna. Livscykelanalysen av Portvakten Söders byggnad visar att den minskade energianvändningen för uppvärmning gör att hushållselsanvändning nu står för den procentuellt största andelen av primärenergianvändningen sett på 60 års drift. En lösning skulle kunna vara att installera solceller för att minska denna miljöpåverkan, men då ska analysen också inkludera miljöpåverkan från produktion och drift av solceller. Den minskade energianvändningen för uppvärmning får vidare effekten att den procentuella andelen av den totala miljöpåverkan från produktion av byggmaterial ökar. En slutsats från utvärderingen är att analys av energiprestanda under första årets drift bör undvikas. Ytterligare en vintersäsong bör förlöpa för justering av system under en mer normal uthyrningsgrad av lägenheter. Detta blir särskilt viktigt för lågenergihus där energiåtervinning från människor och apparater ingår i energikonceptet. Även avloppsvärmeväxlaren kräver att byggnaden är fullt belagd för att kunna fungera optimalt.
|
|
| 2. |
- Almemark, Mats, et al.
(author)
-
Aktiva badhus
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Projektet syftar till att ta fram ett underlag som kan ligga till grund för de val man gör som anläggningsägare då en simhall med all kringutrustning skall utformas och byggas, i syfte att såväl byggnation som drift av badhusen ska genomföras på ett så miljö- och hälsomässigt samt ekonomiskt hållbart sätt som möjligt. De aspekter som behandlas är energianvändning, vattenrening, ventilation och innemiljö, driftsoptimering genom simulering av driften med en simuleringsmodell som har tagits fram inom ramen för projektet samt städmetoder. Den övervägande delen av befintliga badhus är utrustade med reningsanläggningar bestående av sandfilter med flockningssteg. I stort sett alla badhus använder klor för att desinficera badvattnet. I och med att problemen med bildning av desinfektionsbiprodukter uppmärksammats i en allt större utsträckning på senare tid så har kompletterande reningssteg tillförts. Membranfiltrering för rening av badvatten har länge varit en allt för energikrävande teknik och därför inte setts som ett gångbart alternativ till sandfilter. Det finns dock en potential för att använda membranteknik i större utsträckning framöver då tekniken utvecklats och idag inte är lika energikrävande som förr. Rent teoretiskt så är energibehovet för membranfiltrering i samma storleksordning som för sandfilter. De badhus som studerats i detta projekt har använt klor för att desinficera bassängvattnet. Inom ramen för projektet har energianvändningen i tre badhus kartlagts, och förslag till energieffektiviseringsåtgärder har tagits fram. Resultatet visar att det är möjligt effektivisera energianvändningen i badhus med i storleksordningen 70 procent jämfört med dagens nivåer, vilket avsevärt förbättrar såväl miljöprestanda som den ekonomiska bärkraften för anläggningarna.
|
|
| 3. |
- Andersson, Johanna, et al.
(author)
-
go: NEUTRAL
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- go: NEUTRAL är ett samarbete mellan Skanska, ÅF, Siemens, IVL Svenska Miljöinstitutet och Business Region Göteborg som syftar till att öka möjligheterna att utveckla energieffektiva och hållbara lösningar genom att få till en samverkan mellan olika aktörer i byggbranschen i ett tidigt skede. Det övergripande målet med förstudien är att börja utveckla, testa och tillämpa en modell för tidig samverkan i profilprojekt för innovativt hållbart byggande. Ett delmål är att definiera och utveckla vilka hållbarhetskriterier som ska gälla för samarbetet. Detta har utförts genom att utveckla ett koncept kring namnet go: NEUTRAL. I förstudien presenteras en preliminär utformning av mål för konceptet go: NEUTRAL bestående av ett övergripande mål och tre delmål. För att lyckas med samverkan kring hållbarhetsfrågor i byggprocessen krävs kunskap om hur man kan skapa förutsättningar för tidig samverkan. För att skaffa denna kunskap har följande sammanställningar utförts under förstudien: Kartläggning av olika aktörers motiv till tidig samverkan, Identifiering av hinder för tidig samverkan, samt Identifiering av områden som är viktiga att beakta för att skapa goda förutsättningar för tidig samverkan. Konceptet go: NEUTRAL är skapat och förutsättningar för samverkan är undersökta, men inte färdigutvecklat. Förstudiens plan för vidare arbete är uppdelad i tre områden: a) Fastställ ramar för samverkan mellan parter, b) vidareutveckla konceptet go: NEUTRAL, samt c) utveckla processen.
|
|
| 4. |
- Andersson, Johanna, et al.
(author)
-
go: NEUTRAL - Förstudie
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Inom byggbranschen har utvecklingen av energibesparande åtgärder och byggnation med material och komponenter som leder till lägre energianvändning, klimatpåverkan och resursbesparing påskyndats genom att medvetenheten om klimatfrågans betydelse och den byggda miljöns bidrag till de totala utsläppen har ökat. Exploateringsprojekt är begränsad i budget, bygger på samverkan mellan många aktörer och genomförs under stor tidspress. I dessa projekt används ofta beprövad och etablerade tekniska lösningar, vilket medför att utrymmet för innovationer begränsas och därmed att projektets potentiella bidrag till en hållbar stadsutveckling inte utnyttjas fullt ut. För att få till en samverkan mellan olika aktörer i ett tidigit skede, och därmed öka möjlighetena att utveckla energi- och klimateffektiva samt hållbara lösningar, initierade Skanska detta projekt som gavs nament go: NETURAL. Övriga medverkande aktörer i projektet är ÅF, Siemens, Business Region Göteborg och IVL Svenska Miljöinstitutet.
|
|
| 5. |
- Henriksson, Anna Ryberg, et al.
(author)
-
Waste from private cars in 2030
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Towards Sustainable Waste Management (TOSUWAMA) is an interdisciplinary research programme on policy instruments and strategic decisions that can contribute to developing waste management in a more sustainable direction. It includes ten different projects. One of these, “Future waste quantities”, aims to investigate how the quantity of waste develops in different future scenarios for the year 2030. For this purpose we apply the Environmental Medium term EConomic model (EMEC), a computational general equilibrium model of the Swedish economy. EMEC estimates the waste quantities in the year 2030 based on the projected economic activities (investments, production, etc.) in that year. However, the quantity of waste from long-life products − such as buildings, vehicles, and appliances – might not be linked to the level of investment and production in that year but to the level of investments and production in the decades before that. This report presents a complementary study where the waste quantity is instead estimated based on the technical life-time of long-life products. An initial screening procedure (Chapter 2) indicates that the waste from old buildings and, to some extent, appliances is related to the economic activity in 2030 and, hence, rather well modelled with EMEC. The quantity of waste from vehicles other than private cars appears to be rather small and does not require a specific investigation. In the end, discarded private cars is the only waste fraction where an analysis based on the technical life-time can contribute significantly to the estimate of waste quantities in 2030. The analysis of the quantity of private cars that are discarded in 2030 is based on estimates of the life-time of cars, of the number of new cars in Sweden in 2015 and 2020, and of the average weight of these cars. We also investigate the material composition of the cars. Our results indicate that EMEC overestimates the quantity of discarded vehicles by 25-100%. There are sources of errors also in our study, but the difference in results should still be taken into account when conclusions are based on EMEC results and the quantity of discarded vehicles is a significant issue.
|
|
| 6. |
- Ryberg Henriksson, Anna, et al.
(author)
-
Lindholmshamnen som hållbar stadsdel
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- För att utveckla området Lindholmshamnen bildades ett konsortiu med Peab, Skanska, HSB och Älvstranden Utveckling. Byggherrarna i konsortiet har åtagit sig att gemensamt omvandla Lindholmshamnen till en socialt, ekonomiskt och ekologisk hållbar stadsdel. Konsortiet har beslutat att uppfylla fördraget om att Lindholmshamnen ska stärka Göteborg som föregångstad inom hållbar utveckling inom ramen för följande inriktningar: • Klimatet i fokus - påverkan och anpassning • Livskraftigt och dynamiskt stadsliv • Bekväm avfallshantering med klimatsmart citylogistik • Lärandeprocesser för hållbarhetsarbetet Detta projekt knyter an till inriktningen ”Klimatet i fokus” och det övergripande målet med projektet har varit att använda förenklade Carbon Footprint-beräkningar för att ge underlag till de beslut som ska tas kopplat till utformning och design av Lindholmshamnen, i syfte att området ska kunna utformas med minimal klimatpåverkan. För att uppnå målet med att använda Carbon Footprint och samtidigt bidra till att uppfylla målsättningen som konsortiet haft om att arbeta med lärandeprocesser för hållbarhetsarbetet, har projektet delvis genomförts i form av en deltagandeprocess. I denna har konsortiets parter gemensamt diskuterat och beslutat om vilka delar som är viktiga att speciellt belysa och göra medvetna och strategiska val kring, samt vilka alternativ som är aktuella för dessa. Den viktigaste slutsatsen från den här studien är att det finns en stor potential att minska klimatpåverkan genom medvetna val. Bland annat kan man konstatera att det finns en stor potential till minskad klimatpåverkan från byggproduktionen genom att minska elanvändningen under byggfasen. Det finns också en stor potential till klimatbesparing genom att för markhöjningen välja fyllnadsmassor som inte har transporterats långväga.
|
|
| 7. |
- Ryberg Henriksson, Anna
(author)
-
Produktval av tappvattenarmaturer, kopplingar, ventiler, böjar och T-stycken för dricksvattentillämpningar tillverkade i blyinnehållande kopparlegeringar
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Inom byggsektorn finns det olika, frivilliga, system som syftar till att fasa ut farliga ämnen från bygg- och anläggningsprodukter (t.ex. BASTA, Byggvarubedömningen, Sunda Hus). I Sverige har dessa system fått ett stort genomslag inom byggsektorn i arbetet med att välja material utan onödiga miljö- och hälsorisker då det blivit ett starkt marknadskrav att de material som används i olika byggprojekt uppfyller kraven i något av dessa system. Fortfarande finns dock byggprodukter som måste användas i dagens byggande som inte alltid klarar kraven i dessa system. För de byggprodukter som inte klarar kraven men som inte kan ersättas finns ett stort behov av trovärdig kunskap, information och stöd när det gäller hur avvikelser från dessa krav ska motiveras och hanteras vid produktvalen. Den här vägledningen syftar till att ge ansvariga för produktval vid ny- och ombyggnation ett stöd för hur avvikelser mot bedömningssystemens bly-kriterium ska hanteras för blyinnehållande kopparlegeringar, t.ex. mässing, i armaturer, kopplingar, ventiler, böjar och T-stycken (härefter benämnt som produkter i tappvattensystemet) för dricksvattentillämpningar. I detta syfte har BASTAs vetenskapliga råd tagit fram ett antal villkor för när ett sådant avsteg från BASTAs kriterier skulle kunna gälla. Vägledningen gäller enbart för vatten som uppfyller definitionen för dricksvatten enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30) och med dricksvatten avses enbart vatten som uppfyller denna definition. Om man har egen brunn bör man således kontrollera att vattnet uppfyller denna definition. Denna avvikelsehantering bör ses över efter 5 år, eftersom det finns en pågående utveckling när det gäller alternativ till blyinnehållande kopparlegeringar.
|
|
| 8. |
- Ryberg Henriksson, Anna
(author)
-
Vägledning för avvikelsehantering avseende blyinnehållande kopparlegeringar i tappvattenarmaturer, kopplingar, ventiler, rörböjar och t-stycken
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I dag finns flera frivilliga system inom byggsektorn som syftar till att fasa ut farliga ämnen från bygg- och anläggningsprodukter. Fortfarande finns dock byggprodukter som måste användas i dagens byggande som inte klarar kraven i dessa system. För de byggprodukter som inte klarar kraven men som inte kan ersättas finns ett stort behov i sektorn av trovärdig kunskap, information och stöd för att vägleda i frågan: hur avvikelser från dessa krav ska motiveras och hanteras vid produktvalen. Den här vägledningen syftar till att ge ansvariga för produktval vid ny- och ombyggnation ett stöd för avvikelsehantering avseende blyhaltiga kopparlegeringar, t.ex. mässing, i tappvattenarmaturer, kopplingar, ventiler, böjar och T-stycken som används i system för dricksvatten. Notera att vägledningen enbart gäller för vatten som uppfyller definitionen för dricksvatten enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30) . Om man har egen brunn så bör man således kontrollera att vattnet uppfyller denna definition.
|
|
