| 1. |
- Rydell Andersson, Kristin, et al.
(author)
-
GIS-metodik för åtta karaktärer i stadsmiljö : en studie av Malmö – nordost
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Inom SLU har åtta så kallade parkkaraktärer tidigare utvecklats som redskap för analys av grönmiljöutveckling och det grönas betydelse för folkhälsan. Föreliggande rapport syftar till metodutveckling och visar hur man på ett enkelt sätt kan redovisa och analysera de åtta park-karaktärerna digitalt. GIS (Geografiskt Infor-mationssystem) är i detta sammanhang ett verktyg och utgångspunkt. Även fältstudier har gjorts för att se hur tillförlig GIS-datan faktiskt är. De åtta parkkaraktärerna är Rofylldhet, Vildhet, Artrikedom, Rymd, Allmänning, Lustgård, Centrum/Fest samt Kultur. Ur rapporten framkommer att GIS är ett hjälpmedel som enkelt och övergripande kan få fram data för vidare analys. Det finns dock en risk med systemet att allt för generaliserad information erhålls. GIS är i vissa frågor det mest precisa redskapet medan fältstudien i andra frågor ger den mest tillförlitliga informationen. Ingen metod utesluter den andra. Metoden har applicerats på en stadsdel i nordöstra Malmö för att där ta fram områdets åtta parkkaraktärer. Så småningom ska metoden även kunna appliceras på hela Malmö samt på andra städer. Genom att studera de åtta karaktärerna inom det utvalda området kan bland annat utläsas att den täta staden och trafikbullret är stora bakomliggande orsaker till att karaktärerna hålls tillbaka. Stadens täthet gör det svårt för vissa karaktärer att utvecklas då de är ytkrävande. När det gäller trafikbullret så hämmas de flesta karaktärer men spelar mindre roll till exempel inom karaktären Centrum/Fest. Genom att uppsöka denna karaktär finns också en medvetenhet och en acceptans för den högre ljudnivån som kan uppstå eller finnas på plats. Positivt i staden är till exempel artrikedomen som är utspridd över stora delar av Malmö. Kolonilotter, trädgårdar och vägrenar med flera gör sitt till den biologiska mångfalden. En skiktanalys har gjorts i GIS där det kan utläsas hur många av karaktärerna som finns inom samma geografi ska område. Ett par av de större parkerna innehåller flertalet av de åtta karaktärerna. Eftersträvansvärt för ett område är att inneha så många karaktärer som möjligt. Detta innebär att det i de flesta grönområdena finns mycket att tillföra i form av resterande karaktärer. Förslag till förbättringsåtgärder lämnas. Studier av karaktärer i stadsmiljö kombinerat med GIS skapar också möjligheter till nya tillämpningar. Som ett exempel har i rapporten medtagits en analys kring förskolors parkbesök. Intressant att studera är bland annat om samband finns mellan parkbesöken och karaktärstätheten. Genom GIS-metoden och dess utvecklande kan nya möjligheter uppstå kring förbättring av stadens utemiljö och i långa loppet invånarnas hälsa
|
|
| 2. |
- Rydell Andersson, Kristin, et al.
(author)
-
Samkörning av folkhälsoenkäten och utemiljödata på stadsnivå (Malmö)
- 2011
-
In: Skrifter från Lyssnande Lund, Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet. - 1653-9354. ; , s. 103-108
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Malmö stad har studerats utifrån de åtta landskapskaraktärerna i relation till människors välbefinnande och hälsa. Med hjälp av ArcGIS och Skånes folkhälsoenkät 2008 för invånarna i Malmö har statistiska analyser gjorts över samband mellan förekomsten av karaktärer och hur de svarande trivs med sitt grannskap. Resultaten liknar i stora drag resultat från en motsvarande studie av Skånes rurala och semiurbana områden. Studien visar på ökad trivsel i sin närmiljö ju fler karaktärer som finns inom samma område, särskilt för lägenhetsboende.
|
|
| 3. |
- Skärbäck, Erik, et al.
(author)
-
GIS-metodik för åtta karaktärer i stadsmiljö : en studie av Malmö stad
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I denna rapport har Malmö stad studerats utifrån de åtta landskapskaraktärerna i relation till människors välbefinnande och hälsa. Med hjälp av ArcGIS och Skånes folkhälsoenkät 2008 för invånarna i Malmö har statistiska analyser gjorts över samband mellan förekomsten av karaktärer och hur de svarande trivs med sitt grannskap. Resultaten liknar i stora drag resultat från en motsvarande studie av Skånes rurala och semiurbana områden. Studien visar på ökad trivsel i sin närmiljö ju fler karaktärer som finns inom samma område, särskilt för lägenhetsboende
|
|
| 4. |
- Skärbäck, Erik, et al.
(author)
-
Green perception for well-being in dense urban areas : A tool for socioeconomic integration
- 2014
-
In: Nordic Journal of Architectural Research. - 1893-5281. ; 26:2, s. 179-200
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- A previous study (n = 24,819) of semi-urban and rural areas in the Skåne region, southern Sweden, showed that people living in flats are depen- dent on having green space with several characteristics for different affordances close to their homes to be satisfied with their neighbour- hood. The two studies presented in this paper focuses on the urban area of Malmö, the largest city in Skåne. Equivalent criteria for the presence of certain characteristics within 300 m from home were used, however analysed from other kinds of data than the regional study. In both the previous rural/semi-urban study as well as the urban studies presented here, respondents report being more satisfied with their neighbourhood the more qualities that are present within 300 m of their home. Less than half of the apartment-dwelling respondents in the Malmö urban area are satisfied with their neighbourhood if less than half of the characteris- tics are available within 300 m. Even when there are few characteristics close by, people living in their own house are generally more satisfied with their neighbourhood (70 % or more irrespective of area type) than tenants are. A relatively high concordance between the two studies, despite the fact that they represent different kinds of landscape (semi- urban and rural vs. urban) and different scales (region vs. municipality), adds validity to the recreational characteristics as a tool for assessing well-being qualities of neighbourhood landscapes.The results from the studies of Malmö were also related to average household income and a clear association between our studies’ data on accessibility to serene areas and household income was found. This find- ing suggests that creating additional serene green space in low-income areas could be a tool to help the municipality reduce segregation.
|
|
