| 1. |
- Andersson, Lenastina, et al.
(författare)
-
Mälsåker Revisited: Museum och Iscensättning. : Kungl Konsthögskolan. Restaureringskonst 2015-2016
- 2016
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Rapporten redovisar arbeten från kursen Restaureringskonst på Konsthögskolan som under läsåret 2015-2016 har arbetat med tema Museum och Iscensättning. Hur kulturmiljöer påverkas när de blir museum, hur man restaurerar för museum, hur man bevarar och utvecklar en plats för kunskapsutbyte, bildning och upplevelser. Mälsåkers slott, utanför Mariefred, förvaltat av Statens Fastighetsverk, var studieobjekt för 20 studenter, (yrkesverksamma arkitekter, antikvarier, ingenjörer, konservatorer m fl) där utbildningens olika studiemoment som uppmätning, inventering, dokumentation har tillämpats. Fältarbetet har följts av studier i historik, kulturhistorisk värdering och analyser som gett visioner och gestaltningsförslag på ny verksamhet i slottet. Rapporten presenterar förslagen, med text, skisser, foton och ritningar. Fyra olika typer av museum med varierande grad av åtgärder, förändringar och utveckling av slottet. Restaureringsexperiment redovisas utifrån traditionella och digitala dokumentationsmetoder. Dessutom finns arbeten om barockens ljus, bladguld, brandskydd, pod-radio, kraftstation, engelska parken, dekorationsmålade tak, Gustavianum, Julius Kronbergs ateljé och barockträdgård m m. Förslagen visar att det är möjligt att transformera Mälsåkers barockslott till ett museum av idag med bibehållen historik och synliga tidslager.
|
|
| 2. |
- Cole, S. G., et al.
(författare)
-
Arctic games : An analytical framework for identifying options for sustainable natural resource governance
- 2016
-
Ingår i: The Polar Journal. - : Taylor and Francis Ltd.. - 2154-896X .- 2154-8978. ; 6:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Changes in the Arctic are fuelled by a variety of drivers, including global warming, economic growth, improved access to natural resources, technological advances and globalisation processes. Further, the region is characterised by a diverse set of international agreements, national legislations and common pool resources. This presents challenges for actors to suggest, evaluate and agree on sustainable development alternatives. We propose an analytical framework to better understand (1) the types of trade-offs associated with Arctic futures and (2) actors’ incentives for strategic behaviour. In the framework, game theory illuminates incentives and strategies among actors, cost-benefit analysis and economic valuation of ecosystem services help identify socially desirable outcomes and institutional analysis provides insight on how governance structures can support or interfere with policy intervention. We apply the proposed framework by analysing possible oil development futures for Lofoten in Northern Norway. For example, institutional analysis and estimates of costs and benefits of reducing oil spill risk and their distribution among actors are used for discussing incentive structures, including the use of side payments as a mechanism to mitigate conflicting interests.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Gyllenhammar, Irina, et al.
(författare)
-
Clotrimazole exposure modulates aromatase activity in gonads and brain during gonadal differentiation in Xenopus tropicalis frogs
- 2009
-
Ingår i: Aquatic Toxicology. - Amsterdam : Elsevier BV. - 0166-445X .- 1879-1514. ; 91:2, s. 102-109
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Clotrimazole is a pharmaceutical used for treatment of fungal infections. It has been found in surface waters outside municipal wastewater treatment plants but data are scarce regarding its effects on aquatic organisms. It is known that clotrimazole and other imidazole fungicides are inhibitors of the enzyme aromatase (CYP 19). Aromatase converts androgens into estrogens and is suggested to be involved in the sex differentiation in amphibians. The aim of the present study was to evaluate effects of larval exposure to clotrimazole on aromatase activity in brain and gonads, and on gonadal differentiation in Xenopus tropicalis frogs. Another purpose was to determine if larval exposure to ethynylestradiol (EE(2)), at a concentration known to cause male-to-female sex reversal, affects aromatase activity in brain and gonads during gonadal differentiation. Tadpoles were exposed from shortly after hatching (Nieuwkoop and Faber developmental stages 47-48) until complete metamorphosis (NF stage 66) to 6, 41, and 375 nM clotrimazole or 100 nM (nominal) EE(2). Aromatase activity was measured in the brain and gonad/kidney complex of tadpoles during gonadal differentiation (NF stage 56) and, in the clotrimazole experiment, also at metamorphosis. In clotrimazole-exposed tadpoles gonadal aromatase activity increased over exposure time in the 41 and 375 nM groups but did not differ significantly from the control group. Gonadal aromatase activity was increased in both sexes exposed to 41 and 375 nM clotrimazole at metamorphosis. Brain aromatase activity was decreased in tadpoles (NF stage 56) exposed to 375 nM clotrimazole, but at metamorphosis no differences were seen between groups or between sexes. No effects of clotrimazole on sex ratio or gonadal histology were noted at completed metamorphosis. EE(2)-exposed tadpoles had a slightly decreased gonadal aromatase activity, though not significantly different from control group, and there was no effect of EE(2) on brain aromatase activity. All EE(2)-exposed tadpoles developed ovaries. These findings indicate that estrogen-induced ovarian differentiation is not paralleled by increased gonadal aromatase activity in X. tropicalis. Further studies are needed, especially on developmental reproductive toxicity, to assess the risk for endocrine disruption in wild amphibians posed by clotrimazole and other imidazole fungicides.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Hasselström, Linus, 1981-
(författare)
-
The monetary value of marine environmental change
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The marine ecosystems are fundamental for human welfare. A number of current environmental pressures need attention, and the formulation of management strategies requires information from a variety of analytical dimensions. The linkage between environmental change and resulting implications for human welfare is one such dimension.This thesis presents studies on welfare implications from hypothetical future policies which improve the state of the marine environment. The method for these studies is economic valuation. The studied scenarios concern eutrophication in the Baltic Sea (including the Kattegat) and oil spill risk from shipping in the Lofoten-Vesterålen area in the Arctic Barents Sea. The thesis shows that the economic benefits from undertaking policies to improve or protect the marine environment in these cases are substantial and exceed the costs of taking measures.In addition to providing new monetary estimates, the thesis also provides new insights concerning 1) what type of scenario to use when valuing an environmental improvement and 2) whether there may exist trade-offs between precision in estimates and the level of ambition with respect to survey instrument complexity and econometric models when conducting valuation studies. The findings suggest an end of an era for studies in which the environmental change is unspecified or based on a single environmental indicator while the actual consequences of the suggested measures are more multifaceted. In contrast, relevant scenarios to study are well-specified and holistic. The thesis further reveals that it might not always be worth the effort to go for the most advanced scenario presentation or statistically best-fitting model specifications. This is something that needs to be further discussed among practitioners in order to allocate valuation resources wisely and not waste resources on unnecessarily elegant valuation studies.
|
|
| 7. |
- Håkansson, Cecilia
(författare)
-
Ekosystemtjänster i Trafikverkets samhällsekonomiska analyser, samlade effektbedömningar och miljöbedömningar : Nuläge och utvecklingsmöjligheter
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det av Trafikverket finansierade forskningsprojektet Samhällsekonomisk värdering av intrång i natur- och kulturmiljöer (SVING) (TrV 2022/11023) syftar bland annat till att visa hur ekosystemtjänster (EST) kan analyseras i de samhällsekonomiska analyserna (SEA) i Trafikverkets samlade effektbedömningar (SEB) av investeringsåtgärder avseende vägar och järnvägar. Att arbeta med ekosystemtjänster är ett vetenskapligt vedertaget sätt att undersöka hur de ekologiska systemen bidrar till människors välfärd. Ekosystemtjänster har under de senaste decennierna vidare blivit ett etablerat koncept i internationell och nationell miljöpolitik.Ekosystemtjänster kan åtminstone delvis hanteras på liknande sätt i SEA och miljöbedömningar. SVING har därför undersökt hur arbetet med ekosystemtjänster ser ut i nuläget inom både SEA/SEB och miljöbedömningar genom att gå igenom centrala dokument utgivna av Trafikverket samt intervjua experter vid Trafikverket. Undersökningens syften är närmare bestämt:1. Att gruppera ekosystemtjänster på ett sätt som kan vara operationellt vid bedömningar av åtgärder2. Att utreda hur ekosystemtjänster i nuläget hanteras i SEA i SEB:ar respektive i miljöbedömningar av åtgärder3. Förklara varför en EST-ansats är användbar i en SEA4. Diskutera hur arbetet med EST skulle kunna effektiviseras genom samverkan mellan SEA/SEB och miljöbedömningarUndersökningens resultat redovisas i denna delrapport. I delrapporten presenteras en EST-grundlista som tagits fram utifrån Naturvårdsverkets gällande EST-förteckning, som i sin tur är baserad på The Common International Classification of Ecosystem Services (CICES), som är en internationellt vedertagen EST-förteckning. SVING:s EST-grundlista grupperar ekosystemtjänsterna på ett sätt som syftar till att vara överskådligt och operationellt vid bedömningar av väg- och järnvägsprojekt.Ekosystemtjänster har definierats och klassificerats på ett sätt som syftar till att ge en heltäckande bild av hur de ekologiska systemen bidrar till människors välfärd. EST-ramverk som CICES är därför per definition anpassade efter samhällsekonomiska analyser, eftersom dessa syftar till att undersöka hur ett projekt påverkar den samlade välfärden i samhället, inklusive de samhällsekonomiska konsekvenserna av projektets påverkan på naturen och dess ekologiska system.När det gäller hur EST i nuläget hanteras i SEA i SEB kan konstateras att ekosystemtjänster inte nämns som begrepp i den så kallade ASEK-rapporten. ASEK står för Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn, och ASEK-rapporten beskriver hur SEA inom transportsektorn bör göras. Ekosystemtjänster behandlas dock indirekt i ASEK-rapporten, främst genom de olika ”miljöeffekter” som beskrivs i rapporten. Vidare fångar ASEK-rapportens monetära kalkylvärden i några enstaka fall in vissa ekosystemtjänster. ASEK-rapporten konstaterar att samhällsekonomiskt relevanta effekter på naturen dock generellt är problematiska att uttrycka i monetära termer och därför i många fall istället måste beskrivas verbalt och bedömas kvalitativt. Hur sådant bör ske beskrivs mer i detaljnivå i en särskild rapport om ”ej beräknade effekter” i SEA. Noteras bör att ASEK-rapporten är överordnad rapporten om ”ej beräknade effekter i SEA”, likväl, till skillnad från ASEK-rapporten nämns ekosystemtjänster i rapporten om ”ej beräknade effekter i SEA”. De hanteras dock inte systematiskt. Däremot ingår många olika effekter som direkt eller indirekt kopplar till en eller flera EST i SVING:s EST-grundlista. Vi konstaterar att detta medför en risk att ekosystemtjänster dubbelräknas om man försöker tvinga in EST i de givna effektkategorierna i SEA/SEB, men framför allt finns det en överhängande risk för att vissa EST inte inkluderas eller helt enkelt glöms bort i en SEA och därmed i en SEB.När det gäller miljöbedömningar är Trafikverkets arbete med ekosystemtjänster något mer utvecklat än för SEA/SEB, åtminstone när det gäller miljöbedömningar inom ramen för planläggningsprocessen för väg- och järnvägsprojekt. Ekosystemtjänster finns nämligen med i Trafikverkets vägledning för miljöbedömning, inte i form av en förteckning, men däremot genom en rad exemplifieringar som gäller hur ekosystemtjänster kan inkluderas under olika rubriker i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n). Vägledningen nämner att ett alternativ till en sådan inkludering är att ha en samlad redovisning av effekter på ekosystemtjänster. Oavsett sättet att ta upp ekosystemtjänster är det en grannlaga uppgift att undvika dubbelredovisning av en och samma konsekvens. Det ska även observeras att till skillnad från en SEA har en miljöbedömning inte som slutmål att göra en samhällsekonomisk bedömning. Konsekvenser för människors välbefinnande kan i högsta grad vara relevanta för miljöbedömningen, men sättet att värdera dessa konsekvenser i en miljöbedömning följer inte nödvändigtvis samhällsekonomiska principer. Miljöbedömningen behandlar även andra typer av konsekvenser och värderar dem utifrån ett flertal olika bedömningsgrunder, exempelvis olika normer, preciserade mål, riktvärden och myndighetsrekommendationer. Att arbete med ekosystemtjänster kommit längre i miljöbedömningar jämfört med SEA/SEB illustreras av EST-analysen i MKB:n för Ny järnväg Göteborg-Borås, där de flesta EST-klasserna i SVING:s EST-grundlista är representerade i de i MKB:n beskrivna ekosystemtjänsterna. Det sker dock ingen kvantitativ bedömning av konsekvenserna för ekosystemtjänsterna, utan enbart en kvalitativ sådan. Fallet Ny järnväg Göteborg-Borås illustrerar också hur ekosystemtjänster har inkluderats i en hållbarhetsbedömning.Utifrån undersökningens resultat och slutsatser har ett antal rekommendationer formulerats som har med EST-ansatsen att göra i relation till SEA, SEB och miljöbedömningar.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Melder, Cecilia A, T.Dr. 1966-, et al.
(författare)
-
Health Promotion Intervention : with Emphasis on Existential Aspects of Quality of Life for Adolescents
- 2016
-
Ingår i: 8th Nordic Health Promotion Research Conference. - Jyväskylä, Finland. ; , s. 55-55
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Objectives:This presentation introduces a health promotion initiative emphasising existential issues related to spiritual,religious and personal beliefs [SRPB], undertaken in a Swedish upper secondary school.Background:International research shows that the existential domain accounts for an important part of variation in healthrelatedquality of life [HRQL]. Such findings are worthy of attention in countries like Sweden, which areexperiencing increased mental health problems in adolescents, and where traditional arenas for existentialissues, such as religion and politics, play decreasing roles in everyday life for young people. In 2002, WHOintroduced an instrument for measuring HRQL comprising physical, psychological, levels of independence,social relationship, environmental, and SRPB facets (WHOQOL-SRPB). The BREF versions of the instrumentwere developed from this, with 32 items.Material & Methods:120 students were involved. 45 were selected in three intervention groups with additional school staff, whichmet once a week for eight weeks. Tools were developed to facilitate the participants’ thoughts, feelings andactions regarding issues related to the eight existential SRPB aspects in WHOQOL-SRPB: Spiritualconnection, Meaning and purpose in life, Experience of awe and wonder, Wholeness and integration, Spiritualstrength, Inner peace, Hope and optimism, and Faith. The promotion included cards for staff-supervised groupdiscussions related to existential issues. Interim tasks were also distributed between the meetings that focusedon each theme. The control groups continued with student centred conversations as normal, during the time.Results & Conclusion:A mixed-method evaluation follows the classic before and after design with control groups. Qualitative datawas generated from focus groups with students and staff, and quantitative data was based on a modified andpsychometrically tested adolescent version of the WHOQOL-SRPB BREF instrument. This presentation willfocus on the basis of the intervention procedures, including the tools related to the existential domaindeveloped for this intervention.
|
|
| 10. |
|
|
