| 1. |
|
|
| 2. |
- Brownstein, Catherine A., et al.
(author)
-
An international effort towards developing standards for best practices in analysis, interpretation and reporting of clinical genome sequencing results in the CLARITY Challenge
- 2014
-
In: Genome Biology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1465-6906 .- 1474-760X. ; 15:3, s. R53-
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Background: There is tremendous potential for genome sequencing to improve clinical diagnosis and care once it becomes routinely accessible, but this will require formalizing research methods into clinical best practices in the areas of sequence data generation, analysis, interpretation and reporting. The CLARITY Challenge was designed to spur convergence in methods for diagnosing genetic disease starting from clinical case history and genome sequencing data. DNA samples were obtained from three families with heritable genetic disorders and genomic sequence data were donated by sequencing platform vendors. The challenge was to analyze and interpret these data with the goals of identifying disease-causing variants and reporting the findings in a clinically useful format. Participating contestant groups were solicited broadly, and an independent panel of judges evaluated their performance. Results: A total of 30 international groups were engaged. The entries reveal a general convergence of practices on most elements of the analysis and interpretation process. However, even given this commonality of approach, only two groups identified the consensus candidate variants in all disease cases, demonstrating a need for consistent fine-tuning of the generally accepted methods. There was greater diversity of the final clinical report content and in the patient consenting process, demonstrating that these areas require additional exploration and standardization. Conclusions: The CLARITY Challenge provides a comprehensive assessment of current practices for using genome sequencing to diagnose and report genetic diseases. There is remarkable convergence in bioinformatic techniques, but medical interpretation and reporting are areas that require further development by many groups.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Klintbom, Patrik, et al.
(author)
-
SET4BIO : A FRAMEWORK TO ACCELERATE BIOENERGY AND BIOFUELS SOLUTIONS ACROSS EUROPE AND BEYOND
- 2023
-
In: <em>European Biomass Conference and Exhibition Proceedings</em>. - : ETA-Florence Renewable Energies. ; , s. 492-494
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- The EU-funded SET4BIO project aims at supporting the implementation of Action 8 of the EU Strategic Energy Technology Plan (SET-Plan) on Bioenergy and Renewable Fuels for sustainable transport. The Horizon 2020 funded coordination and support action SET4BIO has developed a framework with an Implementation Toolbox with the aim of stimulating and supporting the actors and technologies of the sector. The Implementation Toolbox consist of Mapping of National Bioenergy Projects, Financing Opportunities for Bioenergy, Industry Stakeholder Map, Global Outlook, and the Innovation Challenge. These methods and tools have been applied throughout the project which started in early 2020 and ends in August 2023. The methods and tools are described in detail in separate deliverables from the SET4BIO project. There is significant potential to continue applying the methods and tools in the Bioenergy sector and beyond.
|
|
| 6. |
- Lind, Jacob, et al.
(author)
-
Jakt på papperslösa gör oss till en polisstat
- 2016
-
In: Svenska Dagbladet. - : Svenska Dagbladet. - 1101-2412. ; :2016-10-04
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Regeringen föreslår nio åtgärder för att hitta och utvisa papperslösa. Det kommer att slå hårt och främst gå ut över redan svaga och jagade människor. Vi uppmanar därför regeringen att ta tillbaka åtgärderna, skriver 43 forskare.
|
|
| 7. |
- Lundberg, Anna, Professor, 1972-, et al.
(author)
-
Rättsosäkerheten och nämndepersonerna
- 2021
-
In: Artikel 14. - 1104-1846. ; , s. 18-21:4, s. 18-21
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)
|
|
| 8. |
- Sager, Anna, et al.
(author)
-
Internationell forskning och finansiering för elflyg : Omvärldssanalys
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- De stora utvecklingsströmmarna inom flyg och luftfarten framgent visar på en fortsatt hållbar utveckling där alternativa drivmedel idag är i ett relativt tidigt stadie, men kommer att fortsätta växa. Elektrifieringen av flyget blir en viktig del i den hållbara omställningen och kommer på en längre tidshorisont, bortom 10 år, sannolikt vara en viktig del av inrikesflyget i Sverige. Denna sammanställning ger en överblick över satsningar från forskningsfinansiärer, pågående och avslutade forsknings- och utvecklingsprojekt, samt framåtblickande forskningsagendor, strategier och färdplaner. Rapportens fokus ligger på EU, samt nationella satsningar i Tyskland, Frankrike, Storbritannien och USA. Beteckningen elflyg har inom ramen för detta uppdrag definierats som antingen (i) elmotordrivet flyg med batterier som primär energibärare, eller (ii) elmotordrivet flyg med vätgas och bränsleceller som primär energibärare. Vad gäller satsningar från forskningsfinansiärer ser vi tydliga skillnader mellan länderna/områdena kring deras upplägg och hur de adresserar elflygsområdet. Genomgången och analysen som i detta arbete gjorts av europeiska och nationella forskningsprogram för EU, Frankrike, Storbritannien, Tyskland och USA visar på flera forskningsinitiativ riktade mot just elektrifiering av luftfart, särskilt inom EU, Storbritannien, Tyskland och USA. Utöver elflygsatsningar finns många satsningar på hållbar luftfart, där elflyg kan ses som en delmängd men där exempelvis hållbara flygbränslen, vätgasförbränning, hybridlösningar, samt andra operationella och ekonomiska åtgärder också är väsentliga inriktningar. I de forskningsagendor, strategier och färdplaner som identifierats inom ramen för uppdraget nämns elflyg på samma sätt oftast som en alternativ lösning för flygets omställning till ökad hållbarhet. Det inkluderas ofta under mer generella rubriker för innovativa, revolutionerande luftfarkoster och disruptiva teknologier, eller klumpas ihop under elektrifiering. I ett försök att syntetisera och tydliggöra framtida behov inom specifika forskningsdomäner för elflyg har vi därför kategoriserat uttryckta forskningsbehov från agendor, strategier och färdplaner. Dessa kategorier beskrivs tydligare i rapporten under rubrik 5 Utpekade framtida forskning- och utvecklingsbehov för elflyg. Vidare, genom att analysera antalet referenser till respektive kategori har vi på detta sätt erhållit ett viktat fokus för varje forskningsdomän (vilket dock inte behöver betyda att framtida forskningsanslag motsvarar dessa viktningar, men bör åtminstone säga något om förväntad tonvikt för respektive domän i framtida forskning). Om dessa viktningar representerar framtida satsningar inom forskningen i dessa regioner kommer följande områden stå i fokus: - Farkostutveckling (exempelvis nya designkoncept och flygplanskonfigurationer, lättviktsmaterial, elektriska drivlinor, kraftfulla och effektiva komponenter) - Infrastruktur (exempelvis standardiserad, tillförlitlig och säker infrastruktur för såväl laddning av batterielektriska flygplan som tillförsel av vätgas, lokal energiproduktion och lagring) - Vätgas/bränslecellsteknik (exempelvis lagring, distribution och användning av kryogen vätgas (LH2) ombord, lätta och isolerade vätgastankar, och övervakningssystem) - Batteriteknik (exempelvis ökad energi- och effekttäthet/densitet, nya kraftfullare batteritekniker och kemi, samt standardisering av batterimoduler för flyg) Det är stora likheter mellan de satsningar som redan gjorts och fokus i de färdplaner och forskningsagendor som publicerats. Detta visar att störst fokus fortsatt ligger på farkost och teknik, men mindre på möjliggörare för implementering av elektrisk luftfart. Det är naturligt att kapitalintensiv teknik med långa utvecklingscykler behöver stöd längre in i omställningsprocessen, men det är samtidigt viktigt att hinder och trösklar för denna omställning inte kvarstår när tekniken är redo för marknadsintroduktion. Det finns en hel del regionala skillnader, dels hur forskningsprogrammen är inriktade, dels vad gäller tillgängligheten av programbeskrivningar. Med reservation för att all typ av forskningsfinansiering inte inkluderas i denna analys då information kan varit mindre tillgänglig, återfinns ändå skillnader i inriktning på dessa. Storbritannien har flera program riktade mot elektrifiering (och automation) inom flygsektorn, även på högre spannet i TRL-skalan. Frankrike har däremot sin forskningsfinansiering inbäddat i generiska forskningsprogram, och där exempelvis inriktning på materialforskning för lätta farkoster. I Tyskland drivs ett stort luftfartsforskningsprogram av DLR, men inte dedikerat till just elflyg, och med en stor del av spannet på TRL-skalan i fokus. Inom Horizon Europe visar en analys av de utlysningar som fortfarande är öppna riktat mot området, att dessa till stor del är så kallade Research and Innovation Actions (RIA) och därmed högre upp på TRL-skalan. För en mer detaljerad förståelse av befintliga satsningar har vi inom detta arbete dessutom identifierat ett 60-tal större projekt inom elflyg som bedrivits under den senaste 5-årsperioden med en total projektomslutning på närmare 260 miljoner Euro.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
