| 1. |
|
|
| 2. |
- Kjellberg, Linda, et al.
(author)
-
Horses' behaviour on pasture and in an open barn
- 2022
-
In: Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa). - 1652-2885. ; , s. 19-19
-
Conference paper (other academic/artistic)
|
|
| 3. |
- Kjellberg, Linda, et al.
(author)
-
Horses' resting behaviour in shelters of varying size compared with single boxes
- 2022
-
In: Applied Animal Behaviour Science. - : Elsevier BV. - 0168-1591 .- 1872-9045. ; 254
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Lying behaviour in horses is affected by factors such as bedding, housing and available lying area. For group -housed horses, social factors may influence access to available lying area and affect their ability to meet their need for sleep, including essential REM sleep. REM sleep can only be achieved when the whole body, including the head, is supported by the ground, so lateral recumbency is important to meet horses' sleep requirements. This study investigated the effects of available lying area in shelters on horses' lying and rising behaviour, on disturbance behaviour by horses, and on lying bouts by individual horses. Lying and rising behaviour was video -recorded for eight horses in single boxes (control treatment) and in an open-barn with three available lying area of 8, 18 and 28 m(2)/horse, respectively in the shelters. The results revealed significantly less lateral recumbency in the shelter with 8 m(2) lying area/horse (22 min, p = 0.04) compared with the single boxes (52 min), and a tendency for more lateral recumbency with 18 m2 lying area/horse (48 min, p = 0.07) compared with 8 m2 lying area/horse. Rising without prior rolling was the most common rising behaviour in the single boxes. Frequency of rolling prior to rising varied from 14% to 55% for all housing systems, compared with previous observations of similar to 30% irrespective of available lying area. This may be due to inter-individual differences, indicating a need for detailed studies of rising behaviour. Lying behaviour was affected by the behaviour of other horses and also significantly affected by available lying area. With more available area in the shelter, horses lay down for almost twice as many bouts (p = 0.01) and for almost twice as long as compared to a smaller area (p = 0.001). Number of lying bouts (p = 0.001) and behaviour during rising from the lying position were also affected by available lying area. It is therefore likely that the space requirement to meet horses' need for rest will be larger in group -housed horses than for horses in individual boxes.
|
|
| 4. |
- Kjellberg, Linda, et al.
(author)
-
Horses' Use of Lying Halls and Time Budget in Relation to Available Lying Area
- 2021
-
In: Animals. - : MDPI AG. - 2076-2615. ; 11
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Simple Summary:& nbsp;A safe and comfortable resting area to lie down and sleep in is an important factor in ensuring horse welfare. The lying times of stalled horses depend on factors such as bedding, housing, and lying area, while the sleeping behavior of group-housed horses may be influenced by such factors as social relations and competition for space. This study aimed to analyze time spent in, as well as activity taking place in, lying halls of various sizes. We compared single boxes and open barns with available lying areas of 8, 15, or 18 m(2)/horse, on the basis that a lying area of 8 m(2) is the minimum requirement stipulated by Swedish legislation. We found that increasing lying area increased the horses' use of the lying hall and their total lying time, and that the lying time of a horse housed in a single box was equivalent to the lying time of a horse in group housing with access to a lying area of 18 m(2)/horse. Hence, to ensure access to sufficient resting space for all horses in group housing, we recommend that the minimum requirement should be reassessed and increased.& nbsp;Sleep is crucial to horses' wellbeing, and their lying time can vary according to such factors as climate, exercise, bedding, and housing. This study aimed to analyze behavior and time spent in lying halls of various sizes. We examined the influence of housing systems on total lying time and behavior, and how changes to available lying area can affect lying time. Two open barns were used in this study, with lying areas of 8, 15, and 18 m(2)/horse available in the lying halls. The horses' behavior was video recorded and logged using scan sampling and interval observations. Individual boxes were used as a control. The horses were found to spend longer time in sternal and lateral recumbency in the hall with a lying area of 18 m(2)/horse than the hall with a lying area of 8 m(2)/horse. Increasing the area of the lying hall also increased overall time spent there. Consequently, the hypothesis that increasing lying area will increase the horses' use of the lying hall, as well as their total lying time, was accepted.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Rørvang, Maria Vilain, et al.
(author)
-
Horses’ (Equus caballus) Ability to Solve Visible but Not Invisible Displacement Tasks Is Associated With Frustration Behavior and Heart Rate
- 2021
-
In: Frontiers in Behavioral Neuroscience. - : Frontiers Media SA. - 1662-5153. ; 15
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Many frameworks have assessed the ultimate and ontogenetic underpinnings in the development of object permanence, but less is known about whether individual characteristics, such as sex or training level, as well as proximate factors, such as arousal or emotional state, affect performance in these tasks. The current study investigated horses’ performance in visible and invisible displacement tasks and assessed whether specific ontogenetic, behavioral, and physiological factors were associated with performance. The study included 39 Icelandic horses aged 2–25 years, of varying training levels. The horses were exposed to three tasks: (a) a choice test (n = 37), (b) a visible displacement task (n = 35), and (c) an invisible displacement task (n = 31). 27 horses in the choice test, and 8 horses in the visible displacement task, performed significantly better than expected by chance, while none did so in the invisible displacement task. This was also reflected in their group performance, where horses performed above chance level in the choice task and the visible displacement task only. In the invisible displacement task, the group performed significantly worse than expected by chance indicating that horses persistently chose the side where they had last seen the target. None of the individual characteristics included in the study had an effect on performance. Unsuccessful horses had higher heart rate levels, and expressed more behavior indicative of frustration, likely because of their inability to solve the task. The increased frustration/arousal could lead to a negative feedback loop, which might hamper performance in subsequent trials. Care should thus be taken in future experimental designs to closely monitor the arousal level of the tested individuals in order to safeguard comparability.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Sassner, Hanna
(author)
-
Hästen som arbetskamrat
- 2021
-
In: Gränsløs. - 2001-4961. ; , s. 12-25
-
Journal article (other academic/artistic)
|
|
| 9. |
- Sassner, Hanna, et al.
(author)
-
Hästunderstödda insatser - samspel mellan hästens välfärd och människans säkerhet
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Målet med denna rapport är att lyfta viktiga frågor som kan säkerställa välfärden hos både häst och människa i hästunderstödda insatser (HUI). Den behandlar hur människors och djurs säkerhet och välfärd interagerar, om patientsäkerhet vid komplementära insatser i vården, elevsäkerhet vid alternativa skolformer samt professionella ställningstaganden rörande mötet mellan häst och människa. Rapporten är ett led i att lyfta fram viktig forskning kring hur vi på bästa sätt kan arbeta tillsammans med hästar i vård, omsorg, psykosocialt arbete och skola. HUI innebär en praktisk tillämpning av One Welfare och One Health koncepten och kan ses som en resurs för att uppnå flera av målen i Agenda 2030. HUI uppstår i skärningspunkten mellan den offentligt finansierade vårdsektorn och landsbygdsutvecklingen. Flera politiska fokusområden berörs när välfärdstjänster inlemmas i hästföretag och alla inblandade individer skall garanteras bästa möjliga hälsa. Djurvälfärd får inte äventyras av orimliga upphandlingsvillkor och människors säkerhet får inte äventyras av företagares bristande kunskaper om hästbeteende eller om funktionsnedsättningars inverkan på förmågan att bedöma risker. I en HUI-verksamhet blir djur en resurs för människors hälsa. Dagens arbetshäst återfinns i ökande omfattning i rehabiliteringsverksamheter och inte enbart för rekreation eller sport. För att utveckla denna växande sektor till en resurs för att möta ohälsoproblem och bidra till rehabilitering och återhämtning behövs en nulägesbeskrivning. Hästar har dokumenterade förutsättningar för att bidra till människors läkande, men kunskapsläget om mekanismerna är oklart. Hästunderstödda insatser är en del av det som kallas ”Naturunderstödd rehabilitering”, eller ”Utomhusrehabilitering”. De hälsoeffekter som vistelse utomhus, i naturen, innebär adderas alltid till de specifika effekter som hästens medverkan innebär. Okunskap om hästar och HUI hos upphandlare eller utövare är en stark riskfaktor för människors säkerhet och hästars välfärd. Kartläggningar av branschen 2008 och 2020 visar på en spretig och eldsjälsdriven bransch som förändrats från offentligt bedriven HUI med utövare anställda inom hälso- och sjukvård till mestadels egenföretagare med otrygga avtalsvillkor och korta upphandlingsavtal. Professionerna som erbjuder HUI omfattar nu även professionella inom psykosocialt arbete och inom skolan. Precis som bilden av ohälsa och rehabiliteringsbehov har förändrats mellan 2008 och 2020 har utbudet av tjänster och målgrupper för insatser utvidgats. HUI har ingått i svensk sjukvård oavbrutet sedan dryga 60 år och uppstod som en följd av poliopandemin och de rehabiliteringsbehov som växte fram världen över. I efterdyningarna av dagens pandemi kan HUI utgöra en resurs för personer med långvariga behov av multimodal rehabilitering. HUI karakteriseras av sin omgivande miljö, klientens behov, HUI ansvarigs professionella kompetens och hästens specifika förutsättningar som rörelsegivare, relationsskapare, motivator till deltagande i en insats eller som vän och förebild genom sin sociala kompetens. Användning av djur i terapeutiska sammanhang innebär ett extra ansvar även för djurets välbefinnande under interventionen. Kunskaper om hästens beteende och behov inom inhysning och skötsel samt deras signaler på stress behöver finnas hos alla inom hästnäringen. Detta är en grundläggande djurvälfärdsfråga. Det är viktigt att också HUI ansvariga har denna kunskap så att den kan komma till klinisk nytta och så att hästarnas välfärd inte riskerar att äventyras. Studier tyder på att dålig hästvälfärd och hästar som signalerar ohälsa i sin tur inverkar på klienten på ett ogynnsamt sätt. Dålig hästvälfärd är alltså inte bara en djurskyddsfråga utan blir även kontraproduktiv för HUI verksamheten. Ett identifierat problem inom HUI är de professionellas varierande kunskapsnivå; om hästar, deras grundläggande behov och samspelet mellan hästens välfärd och riskerna för klienterna. HUI ansvarig har en grundprofession inom hälso- och sjukvård, psykosocialt arbete eller pedagogik. Sammanfattning Inom grundprofessionen finns det krav på kompetenser för att utöva yrket men inte för att hantera hästar. Idag saknas ramverk för hur de två sektorerna humansäkerhet och djurskydd skall säkerställas vid HUI. Branschen tog 2009 fram certifieringskrav för HUI ansvariga med särskilt krav på hästkunskap. Då var de flesta ansvariga anställda inom offentlig vård och arbetade tillsammans med en ridskola. Hästkompetens och ansvar för hästvälfärd låg hos ridskolan. Ansvar för klientsäkerhet låg hos sjukvårdshuvudmannen. I dag, med många egenföretagare saknas denna tydliga koppling till existerande kvalitetssystem. Branschen behöver därför utveckla kvalitetssystem för både djurvälfärd och säkerhet. En del i denna process är att upphandlare av HUI tjänster efterfrågar parametrar för såväl hästvälfärd som humansäkerhet. Inget tyder på att HUI innebär större risker för klienten än annan vård. En överblick över incidentrapportering från HUI-insatser internationellt visar på få incidenter. Hästens arbete i HUI är otillräckligt studerat avseende hästvälfärd. En identifierad HUI-specifik situation är att hästen behöver kunna stå still länge på samma plats och behöver tränas att möta olika situationer t ex att ryttare lyfts på från ramp eller via en mekanisk arm. Hästens lämplighet för HUI arbete beror på de krav som insatsen innebär. En lugn häst som terapeuten tycker fungerar väl i insatsen och stabilt byggd om den skall ridas, uppfyller grundläggande krav. Vid HUI observerar, sköter, rider, kör och tränar man hästar. Även besöksverksamhet förekommer. Många verksamheter får hästar donerade, utlånade eller så köper man triangelmärkta eller äldre hästar. Det innebär att hästarnas hälsotillstånd kan variera. Ansvarig måste kunna bedöma individernas olika hälsostatus. Hälsoteam för hästar inom en HUI verksamhet rekommenderas som en strategi för att säkerställa välfärden inom sektorn. Det finns anledning att anta att HUI kan fungera som en positiv välfärdsfaktor för ridskolehästar. Flera HUI verksamheter internationellt har utvecklade samarbeten med djurskyddsorganisationer och fungerar som ”Rescue centre” för övergivna hästar. Internationella Etiska riktlinjer för hästvälfärd inom HUI publicerades senast 2021. I dessa förutsätts den ansvarige skaffa erforderliga tillstånd utifrån sin profession och som djuransvarig i enlighet med nationella regelverk. Det finns också anledning att lyfta de etiska principer som styr våra handlingar och diskutera om och hur vi kan rättfärdiga att vi använder djur i vård av människor. En viktig aspekt är att endast då hästen och dess miljö tillför insatsen värden som den professionelle bedömer inte kan uppnås på annat sätt är det etiskt försvarbart att involvera hästen. I rapporten lyfts en modell för etiska aspekter fram. För att kunna utveckla detta område i Sverige föreslås avslutningsvis ett antal rekommendationer till myndigheter och politiker, upphandlare, HUI-företagare och universitet och högskolor.
|
|
| 10. |
- Yngvesson, Jenny, et al.
(author)
-
Health and Body Conditions of Riding School Horses Housed in Groups or Kept in Conventional Tie-Stall/Box Housing
- 2019
-
In: Animals. - : MDPI AG. - 2076-2615. ; 9:3, s. 1-13
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- We compared welfare measures of horses among Swedish riding schools (RS) during winter where horses were kept either in group housing (n = 8) or in tie-stalls/boxes (n = 8), Health data for six previous months were obtained for all horses at each RS from their records. Ten horses per RS were examined, with the exception of one where only 8 horses were examined. Health conditions and body condition score (BCS) using the Henneke scale were recorded and management factors were quantified (health check routines, feeding, housing-related risk factors, time outside). RS-recorded health data (for 327 horses in total) revealed that lameness was the most common issue in both systems. Respiratory problems and colic were significantly more common in tie-stall/box horses. The percentage of horses with respiratory problems (mean ± SEM) was 5.8 ± 1.4 in tie-stall/box systems and 1.1 ± 0.8 in group housing (F = 8.65, p = 0.01). The percentage with colic was 2.38 ± 0.62 in tie-stall/box systems and 0.38 ± 0.26 in group housing (F = 8.62, p = 0.01). Clinical examination of 158 horses revealed 207 conditions in these horses, the most common being minor skin injuries in areas affected by tack (i.e., saddle and bridle, including bit). Such injuries tended to be more prevalent in horses housed in tie-stalls/boxes (1.8 ± 0.6) than in group housing (0.5 ± 0.3) (F=3.14, p = 0.01). BCS was similar between systems (tie-stall/box 6.2 ± 0.1, group 6.3 ± 0.1), but the average BCS exceeded the level that is considered optimal (BCS 4–6). In conclusion, we found that Swedish RS horses are generally in good health, particularly when group-housed. However, 25%–32% were overweight. Riding schools would thus benefit from having an independent feeding expert performing regular body condition scoring of all horses and advising on feeding regimens.
|
|
