| 1. |
- Velasquez, Juan, 1963, et al.
(author)
-
Stoppa rasism och brott mot demokratin i Abya Yala
- 2019
-
In: Dagens ETC. - 1652-8980. ; :2019-11-23
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Stoppa rasism och brott mot demokratin i Abya Yala Vi lever i en värld där människors närvaro i varandras liv och vardag alltmer går bortom nationsgränser. Denna tid påminner oss om att vi som människor är involverade i sociala relationer och utbyten som sträcker sig över hela planeten. Med den insikten växer också vårt ansvar för att dessa relationer ska byggas vidare på rättvisa grunder för att den välfärd och rättvisa som än så länge privilegierade grupper åtnjuter ska kunna gälla alla. SVERIGES RELATION med Latinamerika och Karibien, som vi nu fortsättningsvis kommer att kalla för Abya Yala har en lång historia som knyter an till den europeiska kolonialismen. Vi vill uppmärksamma att denna 500-åriga koloniala historia inte lätt kan lyftas bort, då regionen varit och är viktig exportör av råvaror till de industrialiserade områdena i världen. Abya Yala råkar ha en stor biologisk mångfald vilket gör dessa territorier åtråvärda för transnationella intressen. Samtidigt som dess demokratiska institutioner kämpar ständigt för att dels frigöra sig från det koloniala arvet och dels bemöta enorma sociala ojämlikheter. I kölvattnen av det kalla kriget genomgick Abya Yala en tid av militärdiktaturer och auktoritära regimer. De flesta flyktingar som fick asyl i Sverige flydde från brutala övergrepp på mänskliga, sociala, kulturella och ekonomiska rättigheter. Hela kontinentens gemensamma erfarenheten av att underkastas auktoritära regimer har fyllt oss med trauman, men också av en längtan efter demokratisering, som också successivt började byggas upp. SEDAN MITTEN AV 1980-talet antog flera länder nya grundlagar för att förebygga en återgång till auktoritarianism. I takt med att ursprungsfolk, etniska minoriteter och underrepresenterade grupper har fört en kamp för mänskliga, medborgerliga och territoriella rättigheter har regionen för första gången börjat röra sig bortom kolonialt präglade samhällssystem och privilegier – som historiskt först har tillkommit vita kolonialherrar, sedan vita kvinnor, för att genom antikolonial mobilisering börja gälla även marginaliserade sociala och etniska grupper – och inlemma rättigheter för naturen. Något som tagit form ibland annat erkännande av naturen eller ekosystem som juridiska subjekt. Idag, i samband med klimatkrisen är det mer än någonsin nödvändigt att inse det akuta behovet av en rad omställningar för att rädda livet på vår planet. Inför detta har ursprungsfolken från Anderna till låglandets stora savanner och regnskogar visat sätt att formulera politiska frågor med utgångspunkt i människors relationer till naturen. Parallellt med detta ser vi med oro en snabb ökning av systematiska mord mot ursprungsfolk, feminister, journalister, människorätts- och miljöaktivister från bonde- och afrodiasporiska samhällen. Från Chile, Ecuador, Peru och Colombia, till Brasilien, Argentina, Venezuela, Honduras och Haiti nås vi av dessa nyheter. UNDER DE SENASTE veckorna har vi sett även hur systematiska brott mot mänskliga rättigheter blivit norm i Chile, och dessförinnan i Ecuador, när befolkningen reste sig mot ekonomiska åtstramningar inspirerade av nyliberala dogmer. Parallellt med dessa pågår en liknande resning på Haiti, som passerar i stort sett obemärkt förbi i alla svenska medier. Situationen i Chile tyder på att en återgång till diktaturstyre är på väg, vilket det chilenska folket bemöter med krav på att en ny grundlag ska författas demokratiskt. Men det mest oroande är hur vågen av systematiska brott mot mänskligheten och demokratin har nått Bolivia genom en statskupp med starka inslag av bibeltrogen högerextremism, nyliberal dogmatism samt en extremt öppen rasism mot ursprungsfolk. Vi anser att Sverige inte skall ställa sig passivt inför en återgång till koloniala och rasistiska diktaturer som sätter demokratin på undantag över stora delar av Abya Yala. Därför vill vi mana både mediesfär och regering att agera med kraft mot den farliga politiska utvecklingen. Vi uppmanar SVT och SR att informera om det som händer i hela regionen utförligt, sakligt, opartiskt och oberoende. Hittills har public service svikit sitt specifika uppdrag som tydligt har formulerats av regeringen. VI UPPMANAR DEN svenska regeringen att uppdatera sin utrikespolitik gentemot regionen. Mot bakgrund av den rasism, de brott mot mänskligheten och de odemokratiska metoder som används för att iscensätta statskupper i regionen, som är fallet nu i Bolivia, har det varit oerhört provocerande att höra utrikesministern Ann Lindes uttalanden, där hon inte har tagit avstånd från några av dessa diktatoriska processer. Vi uppmanar slutligen Sveriges riksdagspartier att också ta sitt ansvar och göra allt som står i deras makt för att nå partierna i Abya Yala-regionen med uppmaning att upphöra med sin snabbt eskalerande rasism, brott mot mänskligheten och handlingar som underminerar det demokratiska utvecklingen i de respektive länderna. JUAN VELASQUEZ universitetslektor, Göteborgs universitet DIANA MULINARI professor, Lunds universitet YLVA HABEL universitetslektor, Södertörns högskola CARMEN BLANCO VALER folkhögskolelärare Färnebo fhsk. JAIME GOMEZ MR- och fredsaktivist FRANCISCO CONTRERAS sociolog ALEJANDRO GONZÁLEZ ARRIAGADA f.d. politisk fånge, fil.dok NICHOLAS SMITH universitetslektor, Södertörns högskola LEANDRO SCHCLAREK MULINARI doktorand, Stockholms universitet LENA SAWYER universitetslektor, Göteborgs universitet LORENA DELGADO VARAS Riksdagsledamot (V) IRENE MOLINA, professor, Uppsala universitet MAY-BRITT ÖHMAN, Fil.Dr, Uppsala universitet
|
|
| 2. |
- Jämte, Jan, 1979-, et al.
(author)
-
Samhällsvetenskapliga perspektiv på Black Lives Matter
- 2020
-
In: Sociologisk forskning. - Huddinge : Sveriges Sociologförbund. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 57:3-4, s. 363-379
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Sociologisk Forskning bad tre samhällsvetenskapliga forskare, verksamma i Sverige och USA, att svara på några frågor om rörelseprotesterna under parollen Black Lives Matter (BLM), antisvart rasism och dödligt polisvåld mot svarta människor. Deras svar grundar sig i egen och andras forskning inom områden som relationen mellan rasifiering och kriminalisering, postkoloniala perspektiv och kritisk kriminologi, erfarenheter av polisiär kontroll bland människor med afrikanskt ursprung i Stockholm, Malmö och New York samt sociala rörelser och politisk aktivism – särskilt olika former av antirasism.En av tidskriftens redaktörer, Lena Sohl, redigerade svaren till ett gemensamt samtal, där de tre forskarna kunde ändra och göra tillägg i sina egna svar. Den slutgiltiga texten färdigställdes den 10 december 2020.De medverkande forskarna är Jan Jämte, statsvetare och lektor i samhällskunskap vid Örebro universitet, som forskar om sociala rörelser och politisk aktivism, i synnerhet olika former av antirasism; Jasmine Kelekay, doktorand i sociologi vid University of California, Santa Barbara och gästdoktorand vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet samt Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet, vars avhandling handlar om relationen mellan rasifiering och kriminalisering, med fokus på konstruktioner av svarthet och polisiär kontroll av svarta människor i Sverige; samt Leandro Schclarek Mulinari, doktor i kriminologi, vars forskning uppehåller sig vid skärningspunkten mellan kriminalitet och kriminalisering, i synnerhet förhållandet mellan denna skärningspunkt och frågor om rasism.
|
|
| 3. |
- Jämte, Jan, 1979-, et al.
(author)
-
Samhällsvetenskapliga perspektiv på Black Lives Matter/Social Science Perspectives on Black Lives Matter
- 2020
-
In: Sociologisk forskning. - Annelöv : Sveriges sociologförbund. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 57:3-4, s. 363-379
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Sociologisk Forskning bad tre samhällsvetenskapliga forskare, verksamma i Sverige och USA, att svara på några frågor om rörelseprotesterna under parollen Black Lives Matter (BLM), antisvart rasism och dödligt polisvåld mot svarta människor. Deras svar grundar sig i egen och andras forskning inom områden som relationen mellan rasifiering och kriminalisering, postkoloniala perspektiv och kritisk kriminologi, erfarenheter av polisiär kontroll bland människor med afrikanskt ursprung i Stockholm, Malmö och New York samt sociala rörelser och politisk aktivism – särskilt olika former av antirasism.En av tidskriftens redaktörer, Lena Sohl, redigerade svaren till ett gemensamt samtal, där de tre forskarna kunde ändra och göra tillägg i sina egna svar. Den slutgiltiga texten färdigställdes den 10 december 2020.De medverkande forskarna är Jan Jämte, statsvetare och lektor i samhällskunskap vid Örebro universitet, som forskar om sociala rörelser och politisk aktivism, i synnerhet olika former av antirasism; Jasmine Kelekay, doktorand i sociologi vid University of California, Santa Barbara och gästdoktorand vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet samt Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet, vars avhandling handlar om relationen mellan rasifiering och kriminalisering, med fokus på konstruktioner av svarthet och polisiär kontroll av svarta människor i Sverige; samt Leandro Schclarek Mulinari, doktor i kriminologi, vars forskning uppehåller sig vid skärningspunkten mellan kriminalitet och kriminalisering, i synnerhet förhållandet mellan denna skärningspunkt och frågor om rasism.
|
|
| 4. |
- Schclarek Mulinari, Leandro
(author)
-
Contesting Sweden's Chicago : why journalists dispute the crime image of Malmo
- 2017
-
In: Critical Studies in Media Communication. - : Informa UK Limited. - 1529-5036 .- 1479-5809. ; 34:3, s. 206-219
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- In this study I explore the city as a space where images of crime are challenged. Taking the experiences of well-established journalists as my point of departure, I analyze why they dispute the crime image of Malmo, Sweden's third-largest city. I show that my informants perceive that the image of the city is used to criticize notions of the multicultural society. The analysis points to the need to examine the media's role in challenging crime images in relation to race as a fundamental conflict line in society. The act of disputing is produced in opposition to the gaining presence of the extreme right within the political domain. Consequently, I conclude that this can be seen as an act of resistance, while also arguing that it can be complicit in a neoliberal urban agenda.
|
|
| 5. |
- Schclarek Mulinari, Leandro, 1983-
(author)
-
Etnisk profilering och likhet inför lagen
- 2022
-
In: Etiska perspektiv på polisarbete. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144154022 ; , s. 143-156
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Är det så att vissa människor, på grund av föreställningar om ”ras”, etnicitet, nationell eller religiös tillhörighet, i oproportionerlig grad hamnar i polisens blickfång? Etnisk profilering är en fråga som kommit att diskuteras de senaste åren i Sverige. Det här kapitlet tar avstamp i internationella förhållanden och redogör för relationen mellan etnisk profilering och frågor om likhet inför lagen.
|
|
| 6. |
- Schclarek Mulinari, Leandro, 1983-, et al.
(author)
-
Folkets Husbys trygghetsundersökning 2020 : Utsatthet och gemenskap i järva
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna rapport bygger på en enkätstudie genomförd av Folkets Husby tillsammans med kriminologen Leandro Schclarek Mulinari och Sima Wolgast, universitetslektor vid institutionen för psykologi vid Lunds universitet. Undersökningen är baserad på svar från 715 respondenter insamlade under åtta veckor, sommaren 2020. Resultaten pekar på stora problem med trygghet i Stockholmsförorterna Hjulsta, Tensta, Rinkeby, Akalla, Husby och Kista. I rapporten uppmärksammas att invånare i dessa stadsdelar drabbas av utsatthet och oro kopplat till en rad olika aspekter av livet. Samtidigt framgår av enkätstudien att respondenterna trivs i sin stadsdel och ger uttryck för tillit till andra människor i sitt bostadsområde.
|
|
| 7. |
- Schclarek Mulinari, Leandro, 1983-
(author)
-
Folkets Husbys trygghetsundersökning 2022 : Communityperspektiv på kriminalitet och utsatthet
- 2022
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- Denna trygghetsundersökning understryker vikten av att undersöka de indirekta konsekvenserna av skjutningar och andra allvarliga våldsdåd. Långt fler än de direkt drabbade påverkas av den dödliga kriminaliteten i Järva. Det finns fog för att prata om en kollektiv kris som medför påfrestningar på många invånare. Utöver familj och vänner förlitar sig de flesta på det lokala civilsamhället vid behov av stöd i samband med de kriser som skjutningar och andra allvarliga våldsdåd ger upphov till. Få tycks ha tillit till det brottsförebyggande arbetet som bedrivs i området. Parallellt återfinns problem med återkommande poliskontroller som ofta upplevs som ogrundade.Rapporten bygger på empiri genererad i Järva i form av tre fokusgruppsintervjuer, samt en enkät genomförd under juni 2022. Enkäten baseras på 580 svar, i huvudsak från unga vuxna upp till 30 år.
|
|
| 8. |
- Schclarek Mulinari, Leandro, 1983-
(author)
-
Kritisk kriminologi : Kriminalitet, kriminalisering och viktimisering
- 2024. - 1
-
In: Kriminologiska teorier. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144159959 ; , s. 141-160
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Detta kapitel redogör för framväxten av en kritisk kriminologisk tradition. Kritisk kriminologi erbjuder perspektiv på relationen mellan lag och ordning, inte sällan med blicken fäst på orättvisor och hur patriarkatet, klassamhället och rasismen producerar ojämlikhet. Det är en heterogen idéströmning, där meningar går isär kring vilken roll kön, klass och föreställningar om ras/etnicitet bör tillskrivas i forskningen. Kännetecknande för traditionen är emellertid kritiken av huvudfåran inom disciplinen, samt insikten att samhällsstrukturer och maktrelationer måste tas i beaktande i studier av kriminalitet. Därutöver riktas fokus till processer av kriminalisering och viktimisering.
|
|
| 9. |
- Schclarek Mulinari, Leandro, 1983-
(author)
-
Making sense of violent encounters : Exploring psychological, professional, and sociological (non-)understandings of security guard use of force
- 2024
-
In: Nordic Journal of Criminology. - : Universitetsforlaget. - 2578-983X .- 2578-9821. ; 25:2, s. 1-16
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The aim of this article is to explore experiences of security guard violence in Sweden. Based on 15 in-depth interviews with citizens who have been exposed to the use of force, the analysis is guided by the following question: How are violent encounters with security guards in Sweden to be understood? The article highlights questions of race, class, and gender. It draws from the literature on police violence, transferring and developing its insights to the field of private policing. Adopting a multidimensional approach, the analysis differentiates between psychological, professional, and sociological explanations of the violence used by security guards, identifying a fourth frame: non-understandings. An argument advanced is that women in general and white women in particular grapple with their vulnerability in such situations.
|
|
| 10. |
|
|
