| 1. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(author)
-
En interventionsstrategi för att minska fallolyckor i vården
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Fallolyckor är den vanligaste typen av arbetsolycka inom vården men också inom många andra sektorer. Under åren 2008-2012 var 38 % av alla arbetsolyckor (alla sektorer) en fallolycka. Cirka hälften av fallolyckorna leder till medicinsk invaliditet och de som drabbas är ofta äldre. Inte bara fall från höjd utan även fall på samma nivå ger i många fall långa sjukskrivningar och medicinsk invaliditet. Cirka 30 % av samtliga fallolyckor inträffar inom vård och omsorg (AFA Försäkring 2014). Fallolyckorna i vården handlar framför allt om fall inomhus på samma nivå och fall utomhus, ofta vintertid och beroende på att man halkar på is eller snö. Projektets långsiktiga mål är att minska fallolyckorna inom vården. Delmål för denna etapp av projektet är att öka kunskapen om och förståelsen för varför fallolyckor inträffar inom vården och att på basis av detta utveckla en interventionsstrategi. Avsikten är att vidareutveckla, tillämpa, och utvärdera en multifaktoriell interventionsstrategi tillsammans med arbetsplatser inom vården i ett följande projekt. Inom projektet har vi intervjuat arbetsskadade inom vården som råkat ut för fallolyckor. Vi har också besökt arbetsplatser inom vården och inom andra branscher, som arbetat med att förebygga fallolyckor. Resultatet av intervjuerna och arbetsplatsbesöken har legat till grund för en workshop med representanter för vården, där fallolyckor och strategier för att minska dem diskuterades. I denna rapport redovisas de slutsatser vi dragit om hur man skulle kunna minska fallolyckorna inom vården. En slutsats av projektet är att fallolyckor uppfattas som en icke-fråga i vården, trots att de utgör en stor del av de anmälda och godkända arbetsskadorna. Det finns många andra arbetsmiljöfrågor som konkurrerar om uppmärksamheten och tiden inom vården. En strategi för att minska fall-olyckorna behöver ha detta som utgångspunkt och samtidigt utgå från metoder som fokuserar på de viktigaste orsakerna till fallolyckor. Strategin behöver vara effektiv och bygga på att praktiska åtgärder kan vidtas utan alltför mycket besvär och utan att göra anspråk på den begränsade tid som står till buds. De åtgärder som föreslås i denna rapport kan fördelas på olika aktörer i en organisation och det är då viktigt att de olika aktörerna bidrar med vad var och en kan göra för att den sammantagna effekten ska bli optimal. Följande åtgärder bör diskuteras och vid behov anpassas efter lokala förutsättningar: Ø En checklista för vad underhållsavdelningen särskilt behöver kontrollera och åtgärda. Exempel på sådana insatser är halkskydd i trappor. Ø En mobil-app för att anställda snabbt och enkelt ska kunna anmäla eventuella problem och brister så att de åtgärdas snabbt. Exempel på problem som appen kan användas för är att uppmärksamma halkrisker pga. is och snö. Ø Tydligt uttalade rutiner för upptorkning av vått på golvet och städmetoder som väljs så att golven inte ska bli våta vid städning. Ø Tydliga rutiner för att hålla korridorer och gångvägar så rena som möjligt från föremål som man kan snubbla på. Ø Personal som går utomhus, exempelvis till och från patienter vid vård i hemmet, förses med skor som minskar risken att halka, exempelvis skor med halkfri sula eller infällbara broddar.
|
|
| 2. |
- Ros, Axel, et al.
(author)
-
A FRAM (Functional Resonance Analysis Method) analysis of labour-and-delivery : Locating risk in a complex system
- 2014
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Although outcomes in labour-and-delivery are generally good, the danger of rare catastrophic events is always present. Two fetal deaths in the labour-and-delivery suite in Jönköping had been analysed with root cause analysis (RCA). Those RCA’s did not identify common causes and RCA-derived countermeasures seemed narrowly reactive and insufficiently robust. The variable, unpredictable workload and high stakes found in a labour-and-delivery suite creates critical dependencies, and vulnerabilities that vary over time. The potential for resonance etween these dependencies is a systemic problem that is missed by RCA. In general RCA does not lead to a deeper understanding of how systems function and how systems usually works to prevent catastrophic outcomes. RCA might therefore not work as a system improvement tool. The aim of this study was to explore if a FRAM analysis could give better nderstanding of circumstances important for patient safety in labour-and-delivery not evident from previous RCA’s.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Shamoun, Sanny, et al.
(author)
-
Arbetsmiljö- och patientsäkerhetsarbetet - hinder och möjligheter för att arbeta integrerat
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Kommunala hemsjukvårdsverksamheter har speciella förutsättningar som bidrar till möjligheten att arbeta integrerat. Några hinder/svårigheter och möjligheter: Ansvar och arbetsuppgifter för olika specialistområden upplevs begränsa möjligheterna att ”gå utanför ramarna”. Verksamheten organiseras i vad som brukar kallas stuprör, dvs. funktion för funktion eller område för område. En vanlig föreställning är att arbetsmiljölagen är underordnad andra lagar så som exempelvis Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen vilket bidrar till att arbetsmiljölagen inte prioriteras lika högt. Eftersom varje ledningssystem har fokus på ett område, kan det i praktiken vara svårt att se hur och även varför de ska integreras. Om ledningssystemet istället bygger på en helhetssyn på verksamheten (ett verksamhetsledningssystem), är det lättare att ha fokus på och även mer naturligt att inkludera de områden som är relevanta, t.ex. arbetsmiljö, patientsäkerhet, kvalitet eller miljö. Igenkänningen i att patientsäkerhet och arbetsmiljö ”är olika sidor av samma mynt”, kan vara en bra ingång till diskussionen om integrering. Flera samverkansformer där det går att bygga vidare på ett helhetsperspektiv och tydliggöra sambandet mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet och utveckla arbetet med integrering. Flera samverkansformer där det går att bygga vidare på ett helhetsperspektiv och tydliggöra sambandet mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet och utveckla arbetet med integrering. Gröna korset är ett inspirerande exempel för att arbeta integrerat och bör kunna användas också inom hemsjukvård. Rapporteringssystem för avvikelser, exempelvis IA-systemet (KIA) möjliggör att rapportera avvikelser i både arbetsmiljö och patientsäkerhet och kan vara en del i integreringen.
|
|
| 5. |
- Shamoun, Sanny, et al.
(author)
-
Arbetsmiljön för entreprenörer - Hinder och möjligheter för effektivt arbetsmiljöarbete inom stål, pappers- och massa och gruvindustri
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Anlitande av entreprenörer ökar inom industrin. Denna studie visar vilka hinder och möjligheter som finns för en god och säker arbetsmiljö för entreprenörsanställda inom stål, pappers- och massa- och gruvindustrin. Upphandling, formulering av uppdrag och val av entreprenör har stor betydelse för säkerhet och arbetsmiljö. Faktorer som har stor betydelse för de olyckor som inträffar är: - Bristande arbetsmiljökunskap. Ansvaret för detta ligger på arbetsgivaren som råder över arbetet, vilket ofta är entreprenörerna. Kundföretaget råder över arbetsstället och ansvarar för frågor som rör samordning, men inte sådant som enbart rör entreprenörens arbetsmiljö. - För att arbetet ska bli säkert, kan inte ansvaret för att identifiera risker och åtgärder ligga på enskilda medarbetare. Det behövs instruktioner och vägledning och en tydlighet när det gäller vilka arbetssätt som är säkra. - Tillsyn och arbetsledning inkluderar uppföljning och feedback, vilket är nödvändigt för att göra det tydligt att överenskomna regler och rutiner ska följas. För att få ovanstående att fungera, behöver det finnas former och forum för kommunikation. Ytterligare en komponent är att kundföretaget dagligen behöver ha kontroll på vilka entreprenörer som finns på plats och vilka arbetsuppgifter de ska utföra.
|
|
| 6. |
- Shamoun, Sanny, et al.
(author)
-
God och säker arbetsmiljö för entreprenörer – gör så här! Exempel från gruvor, stålindustri och massa- och pappersindustri
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Anlitande av entreprenörer ökar inom industrin. Denna studie visar vilka hinder och möjligheter som finns för en god och säker arbetsmiljö för entreprenörsanställda inom stål, pappers- och massa- och gruvindustrin. Upphandling, formulering av uppdrag och val av entreprenör har stor betydelse för säkerhet och arbetsmiljö. Faktorer som har stor betydelse för de olyckor som inträffar är: - Bristande arbetsmiljökunskap. Ansvaret för detta ligger på arbetsgivaren som råder över arbetet, vilket ofta är entreprenörerna. Kundföretaget råder över arbetsstället och ansvarar för frågor som rör samordning, men inte sådant som enbart rör entreprenörens arbetsmiljö. - För att arbetet ska bli säkert, kan inte ansvaret för att identifiera risker och åtgärder ligga på enskilda medarbetare. Det behövs instruktioner och vägledning och en tydlighet när det gäller vilka arbetssätt som är säkra. - Tillsyn och arbetsledning inkluderar uppföljning och feedback, vilket är nödvändigt för att göra det tydligt att överenskomna regler och rutiner ska följas. För att få ovanstående att fungera, behöver det finnas former och forum för kommunikation. Ytterligare en komponent är att kundföretaget dagligen behöver ha kontroll på vilka entreprenörer som finns på plats och vilka arbetsuppgifter de ska utföra.
|
|
| 7. |
- Shamoun, Sanny
(author)
-
Post-decision Processes : Consolidation and value conflicts in decision making
- 2004
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The studies in the present thesis focus on post-decision processes using the theoretical framework of Differentiation and Consolidation Theory. This thesis consists of three studies. In all these studies, pre-decision evaluations are compared with post-decision evaluations in order to explore differences in evaluations of decision alternatives before and after a decision. The main aim of the studies was to describe and gain a clearer and better understanding of how people re-evaluate information, following a decision for which they have experienced the decision and outcome. The studies examine how the attractiveness evaluations of important attributes are restructured from the pre-decision to the post-decision phase; particularly restructuring processes of value conflicts. Value conflict attributes are those in which information speaks against the chosen alternative in a decision. The first study investigates an important real-life decision and illustrates different post-decision (consolidation) processes following the decision. The second study tests whether decisions with value conflicts follow the same consolidation (post-decision restructuring) processes when the conflict is controlled experimentally, as in earlier studies of less controlled real-life decisions. The third study investigates consolidation and value conflicts in decisions in which the consequences are controlled and of different magnitudes. The studies in the present thesis have shown how attractiveness restructuring of attributes in conflict occurs in the post-decision phase. Results from the three studies indicated that attractiveness restructuring of attributes in conflict was stronger for important real-life decisions (Study 1) and in situations in which real consequences followed a decision (Study 3) than in more controlled, hypothetical decision situations (Study 2). Finally, some proposals for future research are suggested, including studies of the effects of outcomes and consequences on consolidation of prior decisions and how a decision maker’s involvement affects his or her pre- and post-decision processes.
|
|
| 8. |
- Shamoun, Sanny, et al.
(author)
-
Tio år med byggarbetsmiljösamordnare Bas-P och Bas-U : Möjligheter och hinder för god arbetsmiljö och säkra byggarbetsplatser
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Rapporten beskriver hur byggarbetsmiljösamordnare i planering- och projekteringsfas (Bas-P) och i utförandefas (Bas-U) fungerar idag, drygt tio år efter att de införts och regleras i svensk arbetsmiljölagstiftning. Syftet med rollerna är att säkerställa att arbetsmiljöfrågor hanteras under hela byggprocessen.Bas-P ska samordna, planera och ta fram lösningsförslag innan byggproduktionen och Bas-U ska samordna, tillämpa och säkerställa att arbetsmiljörisker hanteras under byggproduktionen. Dessutom ska överlämning av underlag ske från Bas-P till Bas-U.Analysen visade att vanligast är det med 1–2 dagars utbildning för Bas-uppdraget. Önskemål gällande utbildningsinnehållet är mer praktiska övningar och diskussioner om olika lösningsförslag samt anpassning för respektive Bas-roll. Merparten av Bas-Ps arbetstid består av möten, arbete med riskanalyser och checklistor. Motsvarande för Bas-U är riskanalyser, möten, arbetsmiljöplan, skyddsronder och arbetsplatsintroduktioner. Bas-uppdraget kombineras ofta med en annan roll, vilket upplevs ha fördelar som att kunna ha en helhetssyn på projektet och där nackdelar är att intressekonflikter kan uppstå vid prioritering.En enkät besvarades av 303 personer (Bas-P=17%, Bas-U=71% och Bas-P/U=12%) och 28 personer med olika befattningar/roller djupintervjuades. I en innehållsanalys identifierades tio temaområden som möjliggör/underlättar respektive hindrar/försvårar i Bas-rollen och i uppdraget. Sammanfattningsvis är en övergripande förutsättning som påverkar Bas-uppdraget att det finns kunskap om arbetsmiljöansvaret på alla nivåer i organisationen, under alla delar av byggprocessen. Ytterligare förutsättningar som påverkar är tid, ekonomi och innehåll i kravspecifikation för Bas-uppdraget samt entreprenadavtalsformer.Slutligen diskuteras förbättringsområden, förslag och rekommendationer för framtidens byggarbetsmiljösamordnare (Bas 2.0), med fokus på kunskap, arbetsmiljöplan och kommunikation, samspelet mellan Bas-P och Bas-U samt projekt- och verksamhetsstyrning.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Shamoun, Sanny, et al.
(author)
-
Value conflict and post-decision consolidation
- 2002
-
In: Scandinavian Journal of Psychology. - : Wiley. - 0036-5564 .- 1467-9450. ; 43:4, s. 325-333
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The primary goal of the present study was to investigate how the mental representations of value conflicts are restructured after a decision. A value conflict exists if a chosen alternative is less attractive than a non–chosen alternative on one important attribute when a decision is made. In order to follow up earlier field studies with no experimental control over value conflicts, the present study induced value conflicts in the laboratory. This was done through associating the more attractive of two alternatives with a smaller probability of success. The first hypothesis was that consolidation of value conflict attributes should follow the same pattern when the conflict is controlled experimentally as in earlier studies of real–life decisions. The second hypothesis was that consolidation should be weaker in a non–consequential laboratory study than in the earlier real–life studies. The third hypothesis was that stronger value conflicts (that is, value conflict on more important attributes) lead to greater consolidation effects than weaker value conflicts. The results showed that participants consolidated the value conflicts in the same way as in real–life decisions, with the difference that also less important attributes were consolidated in the present study. However, the consolidation effects were not so strong that they caused advantage reversals on a conflict attribute, as in the earlier field studies with real outcomes and consequences. There was no relationship between strength of conflict and consolidation. The fact that no advantage reversals were registered leads to questions about the ecological validity of laboratory studies of non–consequential decision making
|
|
