| 1. |
|
|
| 2. |
- Jansen, Iris E, et al.
(author)
-
Genome-wide meta-analysis for Alzheimer's disease cerebrospinal fluid biomarkers.
- 2022
-
In: Acta neuropathologica. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1432-0533 .- 0001-6322. ; 144:5, s. 821-842
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Amyloid-beta 42 (Aβ42) and phosphorylated tau (pTau) levels in cerebrospinal fluid (CSF) reflect core features of the pathogenesis of Alzheimer's disease (AD) more directly than clinical diagnosis. Initiated by the European Alzheimer & Dementia Biobank (EADB), the largest collaborative effort on genetics underlying CSF biomarkers was established, including 31 cohorts with a total of 13,116 individuals (discovery n=8074; replication n=5042 individuals). Besides the APOE locus, novel associations with two other well-established AD risk loci were observed; CR1 was shown a locus for Aβ42 and BIN1 for pTau. GMNC and C16orf95 were further identified as loci for pTau, of which the latter is novel. Clustering methods exploring the influence of all known AD risk loci on the CSF protein levels, revealed 4 biological categories suggesting multiple Aβ42 and pTau related biological pathways involved in the etiology of AD. In functional follow-up analyses, GMNC and C16orf95 both associated with lateral ventricular volume, implying an overlap in genetic etiology for tau levels and brain ventricular volume.
|
|
| 3. |
- Le Guen, Yann, et al.
(author)
-
Multiancestry analysis of the HLA locus in Alzheimer's and Parkinson's diseases uncovers a shared adaptive immune response mediated by HLA-DRB1*04 subtypes.
- 2023
-
In: Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America. - : Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS). - 1091-6490 .- 0027-8424. ; 120:36
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Across multiancestry groups, we analyzed Human Leukocyte Antigen (HLA) associations in over 176,000 individuals with Parkinson's disease (PD) and Alzheimer's disease (AD) versus controls. We demonstrate that the two diseases share the same protective association at the HLA locus. HLA-specific fine-mapping showed that hierarchical protective effects of HLA-DRB1*04 subtypes best accounted for the association, strongest with HLA-DRB1*04:04 and HLA-DRB1*04:07, and intermediary with HLA-DRB1*04:01 and HLA-DRB1*04:03. The same signal was associated with decreased neurofibrillary tangles in postmortem brains and was associated with reduced tau levels in cerebrospinal fluid and to a lower extent with increased Aβ42. Protective HLA-DRB1*04 subtypes strongly bound the aggregation-prone tau PHF6 sequence, however only when acetylated at a lysine (K311), a common posttranslational modification central to tau aggregation. An HLA-DRB1*04-mediated adaptive immune response decreases PD and AD risks, potentially by acting against tau, offering the possibility of therapeutic avenues.
|
|
| 4. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(author)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
In: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 5. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(author)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
In: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 6. |
- Hoff, Maria, 1981, et al.
(author)
-
Hearing loss and cognitive function in early old age: comparing subjective and objective hearing measures.
- 2023
-
In: Gerontology. - : S. Karger AG. - 1423-0003 .- 0304-324X. ; 69:6, s. 694-705
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Population-based research has consistently shown that people with hearing loss are at greater risk of cognitive impairment. We aimed to explore the cross-sectional association of both subjective and objective hearing measures with global and domain-specific cognitive function. We also examined the influence of hearing aid use on the relationship.A population-based sample (n=1105, 52% women) of 70-year-olds that were representative of the inhabitants of the city of Gothenburg, Sweden completed a detailed cognitive examination, pure-tone audiometry and a questionnaire regarding perceived hearing problems. A subsample (n=247, 52% women) also completed a test of speech-recognition-in-noise (SPRIN). Multiple linear regression analyses were conducted to explore the association of hearing with cognitive function adjusting for sex, education, cardiovascular factors, and tinnitus.Global cognitive function was independently associated with the better ear pure-tone average across 0.5-4 kHz (PTA4, β=-0.13, 95% CI, -0.18, -0.07), the better ear SPRIN score (β=0.30, 95% CI, 0.19, 0.40), but not with the self-reported hearing measure (β=-0.02, 95% CI, -0.07, 0.03). Both verbally loaded and non-verbally loaded tasks, testing a variety of cognitive domains, contributed to the association. Hearing aid users had better global cognitive function than non-users with equivalent hearing ability. The difference was only significant in the mild hearing loss category.In a population-based sample of 70-year-old persons without dementia, poorer hearing was associated with poorer global and domain-specific cognitive function, but only when hearing function was measured objectively and not when self-reported. The speech-in-noise measure showed the strongest association. This highlights the importance of including standardized hearing tests and controlling for hearing status in epidemiological geriatric research. More research is needed on the role that hearing aid use plays in relation to age-related cognitive declines.
|
|
| 7. |
- Kalaria, Raj, et al.
(author)
-
The 2022 symposium on dementia and brain aging in low- and middle-income countries: Highlights on research, diagnosis, care, and impact.
- 2024
-
In: Alzheimer's & dementia : the journal of the Alzheimer's Association. - 1552-5279.
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Two of every three persons living with dementia reside in low- and middle-income countries (LMICs). The projected increase in global dementia rates is expected to affect LMICs disproportionately. However, the majority of global dementia care costs occur in high-income countries (HICs), with dementia research predominantly focusing on HICs. This imbalance necessitates LMIC-focused research to ensure that characterization of dementia accurately reflects the involvement and specificities of diverse populations. Development of effective preventive, diagnostic, and therapeutic approaches for dementia in LMICs requires targeted, personalized, and harmonized efforts. Our article represents timely discussions at the 2022 Symposium on Dementia and Brain Aging in LMICs that identified the foremost opportunities to advance dementia research, differential diagnosis, use of neuropsychometric tools, awareness, and treatment options. We highlight key topics discussed at the meeting and provide future recommendations to foster a more equitable landscape for dementia prevention, diagnosis, care, policy, and management in LMICs. HIGHLIGHTS: Two-thirds of persons with dementia live in LMICs, yet research and costs are skewed toward HICs. LMICs expect dementia prevalence to more than double, accompanied by socioeconomic disparities. The 2022 Symposium on Dementia in LMICs addressed advances in research, diagnosis, prevention, and policy. The Nairobi Declaration urges global action to enhance dementia outcomes in LMICs.
|
|
| 8. |
- Peters, Ruth, et al.
(author)
-
An investigation of antihypertensive class, dementia, and cognitive decline: A meta-analysis.
- 2020
-
In: Neurology. - 1526-632X. ; 94:3
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- High blood pressure is one of the main modifiable risk factors for dementia. However, there is conflicting evidence regarding the best antihypertensive class for optimizing cognition. Our objective was to determine whether any particular antihypertensive class was associated with a reduced risk of cognitive decline or dementia using comprehensive meta-analysis including reanalysis of original participant data.To identify suitable studies, MEDLINE, Embase, and PsycINFO and preexisting study consortia were searched from inception to December 2017. Authors of prospective longitudinal human studies or trials of antihypertensives were contacted for data sharing and collaboration. Outcome measures were incident dementia or incident cognitive decline (classified using the reliable change index method). Data were separated into mid and late-life (>65 years) and each antihypertensive class was compared to no treatment and to treatment with other antihypertensives. Meta-analysis was used to synthesize data.Over 50,000 participants from 27 studies were included. Among those aged >65 years, with the exception of diuretics, we found no relationship by class with incident cognitive decline or dementia. Diuretic use was suggestive of benefit in some analyses but results were not consistent across follow-up time, comparator group, and outcome. Limited data precluded meaningful analyses in those ≤65 years of age.Our findings, drawn from the current evidence base, support clinical freedom in the selection of antihypertensive regimens to achieve blood pressure goals.The review was registered with the international prospective register of systematic reviews (PROSPERO), registration number CRD42016045454.
|
|
| 9. |
- Rydberg Sterner, Therese, et al.
(author)
-
The Gothenburg H70 Birth cohort study 2014-16: design, methods and study population.
- 2019
-
In: European journal of epidemiology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1573-7284 .- 0393-2990. ; 34:2, s. 191-209
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- To improve health care for older persons, we need to learn more about ageing, e.g. identify protective factors and early markers for diseases. The Gothenburg H70 Birth Cohort Studies (the H70 studies) are multidisciplinary epidemiological studies examining representative birth cohorts of older populations in Gothenburg, Sweden. So far, six birth cohorts of 70-year-olds have been examined over time, and examinations have been virtually identical between studies. This paper describes the study procedures for the baseline examination of the Birth cohort 1944, conducted in 2014-16. In this study, all men and women born 1944 on specific dates, and registered as residents in Gothenburg, were eligible for participation (n=1839). A total of 1203 (response rate 72.2%; 559 men and 644 women; mean age 70.5years) agreed to participate in the study. The study comprised sampling of blood and cerebrospinal fluid, psychiatric, cognitive, and physical health examinations, examinations of genetics and family history, use of medications, social factors, functional ability and disability, physical fitness and activity, body composition, lung function, audiological and ophthalmological examinations, diet, brain imaging, as well as a close informant interview, and qualitative studies. As in previous examinations, data collection serves as a basis for future longitudinal follow-up examinations. The research gained from the H70 studies has clinical relevance in relation to prevention, early diagnosis, clinical course, experience of illness, understanding pathogenesis and prognosis. Results will increase our understanding of ageing and inform service development, which may lead to enhanced quality of care for older persons.
|
|
| 10. |
- Skoog, Maria, et al.
(author)
-
ACTH reduces the rise in ApoB-48 levels after fat intake.
- 2007
-
In: Atherosclerosis. - : Elsevier BV. - 1879-1484 .- 0021-9150. ; 191:2, s. 433-439
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- It has been repeatedly demonstrated that ACTH administration lowers plasma lipid concentrations in man. The present study was designed to test the hypothesis, based on observations of decreased apolipoprotein B (ApoB) synthesis and secretion in vitro, that ACTH administration inhibits the postprandial output of ApoB in man. Therefore, we studied the response to a fat-rich meal supplemented with Vitamin A in eight healthy volunteers, who underwent this test without premedication, after 4 days administration of ACTH, and after 4 days administration of a glucocorticoid (betamethasone). As expected, fasting plasma levels of low-density lipoproteins (LDL)-cholesterol (−25%) and ApoB (−17%) decreased after ACTH, but not after betamethasone administration. Also, the elevation of plasma ApoB-48 in response to fat intake (to twice the basal levels) was markedly reduced after ACTH administration. However, the postprandial rise in plasma triglycerides and retinyl palmitate was unimpaired, suggesting that ACTH administration induced the secretion of fewer but larger chylomicrons. The effect of betamethasone on the postprandial response was similar but less pronounced. This study confirms earlier reports on the lipid-lowering effects of ACTH and supports our theory, based on in vitro studies, that the lipid-lowering effects of ACTH administration in man involves an inhibition of ApoB production.
|
|
