| 1. |
- Kyllmar, Katarina, et al.
(author)
-
Riskfaktorer för fosforförluster samt förslag på motåtgärder i tre avrinningsområden inom pilotprojektet Greppa Fosforn
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Tre jordbruksdominerade avrinningsområden (N33 i Halland, E23 i östergötland och U8 i Västmanland) ingår sedan 2007 i pilotprojektet Greppa Fosforn. Projektet är ett samarbete mellan lantbrukare, rådgivare, länsstyrelser, Jordbruksverket samt SLU, och syftar till att utveckla ett arbetssätt för att på effektivaste sätt minska fosforförlusterna från jordbruket inom ett avrinningsområde och praktiskt prova om de åtgärder vi känner till i dag kan påverka fosforförlusterna från åkermarken. I denna rapport redovisas ett delprojekt där ett antal riskfaktorer för fosforförluster har identifierats i de tre pilotområdena och förslag på åtgärder har tagits fram. Delprojektet har genomförts som en expertbedömning i grupp med områdessamordnaren för respektive pilotområde samt forskare vid SLU. Som underlag har gruppen haft redan tillgängliga data från undersökningarna i pilotområdena samt modellerade kartor över risker för ytavrinning, erosion och stillastående vatten som tagits fram inom delprojektet. För bedömningen av risker togs en matris fram med tänkbara riskfaktorer som gruppen värderade. På samma sätt gjordes en matris med åtgärder som bedömdes. Både risker och åtgärder delades in i tre grupper, sådant som rör (1) odling och växtföljder; (2) fältets egenskaper; samt (3) förhållanden i vattendraget. Resultaten visade att i pilotområdet i Västmanland var ett flertal av riskfaktorerna åtgärdade medan det återstår en del arbete i de två andra områdena. Riskfaktorer i pilotområde N33 (Halland) och i pilotområde E23 (östergötland) är fält med begränsad genomsläpplighet i marken och dräneringssystem med nedsatt funktion. Här föreslås åtgärder för att förbättra markens struktur som justering i jordbearbetningsstrategin, alvluckring, ändrade växtföljder, strukturkalkning men också underhåll av dräneringssystem. I samtliga pilotområden bör stallgödsling av fält med höga fosfortal i marken undvikas. Något som också uppmärksammades var förekomsten av branta bäckkanter som lätt kan eroderas. I samband med dikesrensning bör bäckkanterna släntas av så att lutningen minskar och en skyddande grässvål kan etableras. En skyddszon bör också anläggas så att plöjning nära bäckkanten förhindras, vilket skulle minska risken för ras vid ytavrinning. Vegetationsfilter bör även anläggas kring ytvattenbrunnar och på åkermark där det ofta är stående vatten. I delprojektet ingick inte att kvantifiera storleken i påverkan av olika riskfaktorer och inte heller i de föreslagna åtgärdernas effekt. Därmed har inte heller kostnadseffektiviteten i åtgärderna bedömts. Vi ser dock att arbetssättet skulle kunna användas generellt av lantbrukare i landet för att göra en självvärdering av riskfaktorer och tänkbara åtgärder på den egna gårdens mark. Det skulle vara ett effektivt sätt att lokalisera riskområden och möjliga åtgärder i landskapet. Om dessutom många av de mer enkla åtgärderna genomförs kan det ha stor betydelse även om effekten av varje enskild åtgärd inte är helt känd. Att lantbrukaren själv har gjort bedömningen av sin mark är av största vikt i ett effektivt åtgärdsarbete.
|
|
| 2. |
- Kyllmar, Katarina, et al.
(author)
-
Small agricultural monitoring catchments in Sweden representing environmental impact
- 2014
-
In: Agriculture, Ecosystems and Environment. - : Elsevier BV. - 0167-8809 .- 1873-2305. ; 198, s. 25-35
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Nutrient losses to surface waters have been monitored at the small agricultural catchment scale (2-35 km2) for 20 years in Sweden. Eight of the 21 catchments have been more intensively monitored, with flow-proportional stream water sampling, analysis of groundwater quality, yearly crop management surveys and soilcharacterisation.Annual lossesof total nitrogen(N)atcatchmentstreamoutlet vary from6 to 32 kg ha 1, with the largest losses from sandy loam soils in south-west Sweden, where precipitation is high. Losses of total phosphorus (P) vary from 0.1 to 2.0 kg ha 1 year 1 and are largest in catchments with clay soils. Compared with surrounding agricultural areas, crop production is more intensive in most of the monitoring catchments, e.g. the production of annual crops for the market constitutes a larger share of arable land than production of ley in 15 out of 21 monitoring catchments. A more intensive crop production is a consequence of a preference for a high proportion of arable land in the monitoring area which coincides with more productive agricultural areas inthe regions. Knowing how the catchmentsrelate tootheragricultural areasis important when the catchments are used as indicators of agricultural impacts on surface waters. For detection of the success of implemented mitigation measures, small monitoring catchments are suitable since the response on stream water quality is faster than in larger river catchments where the contribution from other sources is larger and retention in streams and lakes occurs to a larger extent. The catchment information also enhances validation of models used for estimating losses of nutrients from other agricultural areas where information on crops, soils and climate exist but data on agricultural management and water quality is scarce.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Norberg, Lisbet, et al.
(author)
-
Utlakning från jordbruksmark i Västra Götalands län – Utvärdering av undersökningar 1988-2015
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I denna rapport sammanställs och utvärderas de data som har samlats in från typområdena O14 och O17 i Västra Götalands län inom miljöövervaknings-programmet Utlakning från jordbruksmark. I områdenas vattendrag har det sedan 25-30 år tillbaka genomförts kontinuerliga flödesmätningar samt analyser av flera olika kemiska parametrar, bl.a. kväve och fosfor. Vissa år har också uppgifter om odling och odlingsåtgärder samlats in från lantbrukarna i områdena.
|
|
| 7. |
- Stjernman Forsberg, Lovisa, et al.
(author)
-
Effects of sewage sludge on solution chemistry and plant uptake of Cu in sulphide mine tailings at different weathering stages
- 2009
-
In: Applied Geochemistry. - : Elsevier BV. - 0883-2927 .- 1872-9134. ; 24:3, s. 475-482
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This climate chamber experiment examines the effects of sewage sludge (SS) on sulphide mine tailings from the Aitik Cu mine in northern Sweden. The effects of SS were determined from Cu in solution and Cu uptake and growth of plants on tailings showing 3 different degrees of weathering. Possible relationships between Cu content in plants and Cu in solution measured in tailings (total dissolved Cu and free Cu) were also evaluated. Red fescue (Festuca rubra) was grown for 6 weeks in pots of the different tailings treated with SS or NPK fertiliser. Soil solution was sampled with Rhizon tension lysimeters and analysed for pH, dissolved organic C (DOC), free Cu, total dissolved Cu and SO42-. The effects of SS on Cu in solution and plants depended on the degree of weathering. In tailings with a low degree of sulphide oxidation, SS application resulted in increased solubility and shoot accumulation of Cu compared with NPK-treated tailings, probably due to DOC forming soluble complexes with Cu. Sewage sludge also seemed to promote translocation of Cu to shoots in those tailings. In highly weathered tailings, lower contents of total dissolved Cu and free Cu in solution and lower Cu levels in shoots were found in SS-treated samples than in NPK-treated. In the moderately weathered tailings, Cu concentrations in solutions were generally similar between treatments, but lower contents of Cu were found in shoots and roots of the fescue grown in the SS-treatment. Irrespective of degree of weathering and treatment, both free Cu and total dissolved Cu concentration in tailings correlated strongly with Cu levels found in fescue shoots.
|
|
| 8. |
- Stjernman Forsberg, Lovisa, et al.
(author)
-
Leaching of metals from oxidising sulphide mine tailings with and without sewage sludge application
- 2008
-
In: Water, Air and Soil Pollution. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0049-6979 .- 1573-2932. ; 194:1-4, s. 331-341
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- A 20-month column experiment investigated leaching of Al, Cu, Mn, Ni, Zn, Cd and Pb during sulphide oxidation in mine tailings with and without sewage sludge (SS) amendment. Leachate pH decreased gradually in all columns during the experiment, irrespective of treatment, due to sulphide oxidation. As the degree of sulphide oxidation, and thus the pH trajectory, differed between replicates (n=3), running data for each column used are reported separately and the relationships between sulphide oxidation, metal leaching and treatment in each column compared. Mean pH in the columns correlated negatively with total amounts of leached SO4 (2-). In the beginning of the experiment the leachate concentrations of Al, Cu, Zn, Ni and Pb were higher in SS-treated columns due to high initial concentrations of dissolved organic carbon. As leaching proceeded, however, the amounts of Al, Cu, Mn and Ni leached from the columns were closely related to the degree of sulphide oxidation in each column, i.e. to its mean pH. There were no statistically significant differences between treatments regarding the total amounts of metals leached and thus addition of sewage sludge to the tailings appeared to play a minor role for metal leaching patterns. Peak concentrations of Al and Cu in the leachate from untreated tailings and of Zn in the leachate from both untreated and SS-treated tailings at pH 4 exceeded national background values for groundwater.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Stjernman Forsberg, Lovisa, et al.
(author)
-
Typområden på jordbruksmark i Örebro län : Utvärdering av undersökningar utförda 1993-2008
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Under 15 år har två avrinningsområden (T9 och T10) i Örebro län undersökts inom miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark. Kontinuerliga mät-ningar av vattenflödet samt halter av kväve och fosfor har möjliggjort beräkningar av årliga näringsämnestransporter i områdenas bäckar. Undersökningarna upphörde i december år 2008. Syftet med denna rapport har varit att sammanställa och utvärdera data från hela undersökningsperioden. I båda områden dominerades åkermarken av vårsådd spannmål. I T9 utgjorde även energiskogsodlingar en stor andel av den odlade marken. Långtidsmedel för årsmedel-transporten av kväve var störst i T10 (4 680 kg/km2), med kväverika mulljordar som dominerande jordart. I detta område har både avrinning och kvävehalter legat på högre nivåer under de senaste 6 åren jämfört med tidigare år. De högre kvävehalterna under senare år kan ha ett samband med att vatten har börjat pumpats ut under en större del av året än tidigare, vilket kan ha medfört förändrade fuktighetsförhållanden, och därmed en ökad kvävemineralisering i marken. Långtidsmedel för de årliga fosfortransporterna var däremot högre i T9 (85 kg/km2) än i T10 (27 kg/km2). De höga fosforförlusterna kan ha orsakats av att T9 domineras av lerjordar, där fosfor till stor del transporteras bort från åkermarken i partikulärt bunden form, det vill säga fosfor bunden till bland annat ler-partiklar. I trendtest med flödesnormaliserade transporter kunde inga signifikanta för-ändringar med tiden säkerställas för något av områdena, varken i avrinning, fosfor- eller kvävetransporter
|
|
